Historiepodden

Det fanns en tid då världsförändrarna hette Johansson. Dels berodde det på att Johansson var ett vanligt namn i Sverige under sekelskiftet 1900. Men också på att Sverige var ett hungrigt och nyfiket entreprenörsland på väg in i en häftig industrialisering. Det här avsnittet handlar om ett antal svenska uppfinnare, sådana fanns det många av men just i det här avsnittet ser vi hur Johan-Petter Johansson och Carl-Edvard Johansson påverkade världens verkstadsindustri, tex angående vapen och bilar, med sina verktygsinnovationer som skiftnycklar, rörtänger och olika måttredskap. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 1 av 10! Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1643-1645 äger en rad olika sammankopplade krig mellan Sverige och Danmark rum. Horns krig i Skåne, Torstenssons krig i södra Danmark och Hannibalsfejden vid den svensk-norska gränsen. De är resultaten av en svensk aggression i sin tur sprungen ur kallhamrad realpolitik. Slå ur överläge. Oavsett krigets rättfärdigande.Det fanns många sådana krig under 1600-talet. Som bekant är det ett krigiskt århundrade. När krigen hade löpt sin lina var det dags att förhandla om fred. Vad som beslutades om vid tunga bord för 375 år sedan påverkar oss faktiskt fortfarande. I Brömsebro 1645 blev Jämtland, Härjedalen och Gotland svenska landskap. Halland följde med på pant.Om kriget, om freden och om hur Axel Oxenstierna jobbade för att få de nya landskapen att bli en del av riket handlar dagens avsnitt. Ett ovanligt bra sådant!—Läslista:Englund, Peter, Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt, 2. uppl., Atlantis, Stockholm, 1994Bromé, Janrik (red.), Jämtlands och Härjedalens historia D. 2 1537-

Om ett par dagar börjar Fotbolls-EM, därmed tänkte vi peppa igång oss alla med att återvända till 2018 för att höra vad vi då hade att säga om det första världsmästerskapet som gick i Uruguay 1930. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag är det val till EU-parlamentet. För en och annan folkpartist är det kanske en höjdpunkt. För många andra snarare en luddigt formulerad samhällelig plikt.EU är ett unikt projekt. Överstatligt men inte i verklig mening federativt. Det är sprunget ur den europeiska kontinentens dubbla manglingar i och med 1900-talets världskrig.I det här avsnittet berättar vi om de farbröder som brukar kallas EU:s pappor. Om det politiska sammanhang i vilket EU växte fram. Samt om Winston Churchills dubbelgångare.—Läslista”Så föddes EU” Rydén, Daniel i Populär historia 4/2014Klerung, Martin, Europatankens historia: från antiken till brexit, Första upplagan, Visto förlag, Lerum, 2021Guđmundur Hálfdanarson, Tusen år i Europa Bd 4 1800-2000, Historiska media, Lund, 2004Hansen, Peo & Jonsson, Stefan, Eurafrika: EU:s koloniala rötter, Leopard, Stockholm, 2015 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I samarbete med Världens historia på SVT kommer här ett specialavsnitt där vi pratar med historikern Bo Eriksson om Dagen D. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har pratat för lite om Ludvig XIV i den här podden. Solkungen som dominerade Europa under mer än ett halvt sekel behöver analyseras, och varför inte börja i det lite snaskiga och skvallriga? Var det något en enväldig kung under 1600-talet kunde kosta på sig så var det väl älskarinnor...eller? Ja den här enväldiga kungen gjorde i alla fall det. Men ju större barnaskaran blev och desto snabbare älskarinnorna byttes ut...desto mer klagade, protesterade och surade kyrkan och många andra över att kristenhetens store konung inte ens verkade kunna rädda sin egen själ. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi återbesöker avsnitt 255 från våren 2019. Det handlar delvis om påven Julius II, som krigade en del. Men titeln var tydligen mest ett clickbait avslöjar Robin inledningsvis, det man lika mkt kan förvänta sig är en rafflande period av påvar som snabbt avlöser och överträffar varandra i nepotism, girighet och moraliskt förfall under slutet av 1400-talet. Men det hade nog blivit en för lång titel. Det här är bra grejer. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få banditer har fått ett så märkligt legendomsusat rykte som Jesse James. I en miljö där bitterheten efter det amerikanska inbördeskriget alltjämt hängde i luften kunde en rånarliga utmålas som godhjärtade hjältar, tom beskrivas som "Västerns Robin Hood". I verkligheten sköts det obarmhärtigt och hej vilt under rånen. I det här avsnittet avhandlar vi en av den amerikanska västerns mest omtalade outlaws, Jesse James och hans gängs jävelskaper. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har blivit en ny tradition i Historiepodden att varje gång vi firar jämnt antal hundra avsnitt bjuder vi in en auktoritet på ett ämne vi just då funderar mycket på. När avsnitt 400 stod för dörren ville vi veta allt om rasande kungar. Den gången ringde vi Herman Lindqvist.Men den här gången vände vi blicken inåt. 500 avsnitt på 10 år… vad betyder det egentligen. Är Historiepodden nu formellt en långkörare? För att få svar på den frågan skickade vi skyndsamt ett fax till Sveriges ledande popkulturella auktoritet: Kalle Lind.Det blev ett slingrande avsnitt där ”Blondie”, ”Rederiet”, ”Spanska inkvisitionen”, ”Barnens brevlåda”, ”Den amerikanska statens relation till sin afro-amerikanska befolkning” och hundra andra potentiella långkörare tröskades igenom. Kördes i långbänk om till tillåts parafrasera Fälldin.Det är som vanligt när vi firar ett lite annorlunda avsnitt men det var ett rent nöje att prata med Kalle Lind. Hoppas ni tycker det är roligt att lyssna till! Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: h

I avsnitt 102 från 2016 gick vi igenom början på den så kallade kontraktsfilosofin, tanken att det finns ett socialt kontrakt mellan medborgare och styrande. Före det fanns ett sådant, rådde naturtillståndet...det var rena helvetet, allas krig mot alla pågick. Det var inte alls paradislikt, fritt och härligt som man skulle kunna tro, åtminstone inte om man tror på Thomas Hobbes, filosofen som lanserade tankesättet på 1600-talet. Det hela gick att lösa genom ett kontrakt där människorna överförde makt till en enda härskare. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi började vår romersk-kartagiska resa med avsnitt 80 om första puniska kriget i november 2015. Sommaren 2019 kom nästa strandhugg. Den gången följde fyra avsnitt om den största drabbningen mellan Medelhavets två stormakter: andra puniska kriget.Helt tyst har det inte varit sedan dess. Bland annat har Daniel i sin bok skrivit om Rom och Kartago. Men innan avsnitt 500 står för dörren är det dags att sätta punkt för huvudspåret i en av den klassiska historians mest omtalade trilogier. Nu blir det tredje puniska kriget.En konflikt som bara utspelar sig kring Kartago i dagens Tunisien, som provocerades fram i onödan av romarna och som efter dryga två år av illa skött krigsföring fick det slut det hela tiden skulle få. Kartago slutade existera som egen stat. Det slets upp med rötter och allt.Det kittlande med berättelsen om hur Kartago förstördes är kanske lika mycket att romarna, som det heter, ansågs att ”det måste förstöras”.Mycket nöje.—Läslista:Goldsworthy, Adrian Keith, Puniska krigen: kampen mellan Rom

Dags att lyfta, vi följer med Amelia Earhart på hennes pilotkarriär som gick spikrakt upp mot skyn... i ett så kallat "autogiro". Därefter följer vi henne ned i stilla havet och de teorier bortom hennes liv som spekulerar i vad som egentligen hände. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi går i strejk! Eller inte vi...utan arbetarna...alltså de amerikanska arbetarna, för runt 120 år sen. Det är spännande, dramatiska och riktigt blodiga grejer. Det här är avsnitt 142 från 2017 som vi plockat upp ur en arkivlåda. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Länge har ni väntat, Västmanland! I dag kommer Historiepodden till er och stiger rakt ner i silvergruvans mörker. Här kommer nämligen ett mustigt avsnitt om den gruva om under några decennier på 1500-talet hjälpte till att lägga grunden till stormaktspolitiken.Vi pratar om silver, att turista i stormakten Sverige och mycket mer därtill. Det blev ett intressant avsnitt som via förankringen i det lokala lyckades säga en hel del om både det nationella och globala i olika århundraden.—Glöm inte plåtarna till föreställningen på China teatern i Stockholm 14 maj. Krigochfred.se—Hadenius, Stig, Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar, Guide till Sveriges historia, [Ny utg.], Kunskapsförl./Norstedt, Stockholm, 2000Engelbertsson, Bob ”På besök i Silvergruvan” Populär historia mars 1995Engelbertsson, Bob, 'Sala silvergruva under gångna sekler', Dædalus (Stockholm)., 1995(63), s. 93-115, 1995Oscarsson, L. Ingemar, På besök i stormaktstidens Sverige, Natur & Kultur Allmänlitteratur, 2024 Lyssna på våra avsnitt

Vi släpper här det första av två förinspelade avsnitt med anledning av att historiepoddsfamiljen blir en medlem större. Och vad passar bättre för att fira en ny liten människa än en berättelse om en gammal liten människa?Robert Walser var en schweizisk författare som i början av 1900-talet nådde modesta framgångar i Berlins kulturvärld. Han var lite av en Kafka innan Kafka. Men Robert Walser hade svårt med såväl pengar som mental hälsa. För att komma runt kraven på skrivandet uppfann han ”mikroskriften”. Hela noveller skrevs i täta miniatyrkrumelurer på visitkort och blad från almanackor.Först i modern tid har Walser åter hittat nya läsare. Och med det människor som vigt sina liv till att översätta de pappersarken. Det här är berättelsen om det minsta av alla missförstådda genier. Hoppas ni gillar den!—Glöm inte plåtarna till föreställningen på China teatern i Stockholm 14 maj. Krigochfred.se—Walser, Robert, Betydande människor kallar mig ett barn: mikroskrifter i urval, Bokförlaget Faethon, Stockholm, 2

Avsnitt 237 är från 2019 och här hamnar vi i 1600-talets början, där den brittiske sjömannen William Adams kommer till Japan. Snart fick han bra kontakt med rikets styresman och förste Shogun, Tokugawa Ieyasu, vilket blev intressant på många sätt. Här blir det kulturkrockar och kulturell påverkan om vartannat. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ni kanske har missat det, men på något sätt har ett icke genomfört byggande av ett stålverk i Luleå under 1970-talet letat sig in i riksmedia på nytt. Stålverk 80 som det kallades planerades i en tid före oljekriser. Rekordårens törst efter tunnplåt förvandlade stål till guld. Stora stålverk var en idiotsäker satsning.För europeiska politiker blev det en chans att placera välbetalda industrijobb i utsatta regioner. Norra England, södra Frankrike eller södra Italien. Visst behövdes det subventioner, men sådana kunde man snabbt räkna hem. Det är varför en enig riksdag beslutade om att bygga ett stort stålverk i Luleå. 1980 skulle det stå färdigt.Det räcker egentligen med 1970-talet. Även om industripolitik och stålkonjunktur kan låta svåråtkomligt är det rafflande tider med ekonomiska stålbad (förlåt) som väntade för hela västvärlden. När efterfrågan minskade och produktionen flyttade till Asien framstod plötsligt rekordårens satsningar som naiva.Kanske befinner vi oss i en ny sådan era. Det är varför Stålverk

Det första försöket från engelsmännens håll att bosätta sig på den nordamerikanska kusten under 1580-talet, gick helt åt pipan. Faktum är att hela detta första koloniseringsförsök upplöstes i ett intet, kolonisterna glömdes och när man äntligen återvände hade de försvunnit. Det här är den mystiska berättelsen om kolonin på ön Roanoke under drottning Elisabeth I:s tid. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här avhandlas det nazityska rikets syn på konst och arkitektur, det var ett särskilt förhållande med tanke på att rikets ledare själv betraktade sig som i första hand konstnär. Vad var bra och vad var dålig konst i det tredje riket? Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.