Socialtjänstpodden

Barn och unga som är placerade på HVB löper större risk för att bli utsatta och utsätta andra barn för mobbning. I veckans avsnitt av Socialtjänstpodden berättar forskaren Hélène Lagerlöf om sin studie om placerade barns tankar kring mobbning. En grogrund för mobbning är när barngrupper ofta förändras. Eftersom placerade barn ofta omplaceras riskerar de att också få byta skola vilket är en riskfaktor. En annan riskfaktor är att barn på HVB känner sig annorlunda eftersom de inte kan bo hemma med sina föräldrar. Kunskapen bland både lärare och klasskamrater om vad ett HVB är för något och varför barn och unga kan bli placerade där är oftast låg. Möjligheten att ta med kompisar hem när man bor på institution varierar. Många gånger vill de unga inte ta med sig kompisar till institutionen och i vissa fall får de inte ta med kompisar. Hélène säger att de barn hon intervjuat ger en ganska skrämmande bild. De berättar att de kränkningar de utsätts för av andra barn ofta handlar om att de är just placerade. ”Vet d

De stora bristerna i Socialsekreterares arbetsmiljö har varit en debatterad fråga under många år. Pia Tham, docent i socialt arbete vid Gävle Högskola, ser tecken på en bättre arbetssituation för socialsekreterare i sin senaste studie. Pia gjorde sin första studie av socialsekreterares arbetsmiljö 2003, och då var villkoren väldigt ansträngda jämfört med andra yrkesgrupper inom kommuner och landsting med högre utbildning. I den uppföljande studien 2014 var situationen ännu värre. När de övergripande resultaten är klara från 2018 års studie ser det ut som att utvecklingen har börjat vända och att socialsekreterares arbetssituation på flera sätt blivit något bättre. Framförallt har kraven i arbetet blivit lägre och mindre motstridiga, och fler socialsekreterare är nöjda med den organisation de arbetar inom. Den grupp som Pia har studerat är socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning av barn och unga i Stockholms län. Det som är tydligt i hennes tre studier är att socialsekreterarna blivit yngre och

Attention by Akademikerförbundet SSR

"Vi hörs för lite i samhällsdebatten", det är något man ofta hör socialarbetare säga. Men varför är det så, och hur kan vi ändra på det? I veckans avsnitt av Socialtjänstpodden träffar Josefine Johansson Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet som skrivit boken ”Debattlustans röster” för att beskriva socionomers deltagande i samhällsdebatten och uppmuntra fler att ge sig in i den. Jörgen menar att socialarbetare måste bli bättre på att använda sig av ordets makt. De är experter på att föra samtal, har mycket erfarenhet och besitter perspektiv som är av stor vikt i debatten om New Public Management, fördelningspolitik och när Försäkringskassan reformerar en förmån. Dessutom är det ett sätt att stärka professionen och att utföra socialt arbete på samhällsnivå. En del problem kanske aldrig blir belysta för att de nya socialarbetarna inte vågar berätta om det de ser. Att en del drar sig för att delta i debatten kan ha många orsaker. Forskare kanske drar sig för att berätta om sina f

Den akuta hemlösheten har ökat med 30% på sex år och Sveriges stadsmissioner menar att det är värre än vad den officiella statistiken visar. Metoden Bostad först har visat goda resultat för att ge hemlösa ett förstahandskontrakt ändå är det bara några procent av alla kontrakt som fördelas via socialtjänsten där man arbetar enligt bostad först. Veckans gäster i socialtjänstpodden Jan Ström från Sveriges stadsmissioner och Anki Sörensen från Helsingborgs stad arbetar med att sprida modellen i Sverige inom ramen för ett projekt. Anki har även egen erfarenhet av att få sin lägenhet och boendestöd via bostad först. Att bli behandlad som en vuxen Jan och Anki beskriver att bostad först är att jobba helt tvärt om jämfört med hur socialtjänsten vanligtvis arbetar med hemlöshet och missbruk. Istället för att en egen bostad är det slutgiltiga målet efter att den boende uppfyllt vissa krav under många år, är en egen bostad första steget enligt bostad först. De krav som sätts upp är samma som för alla andra hyresgäster

Enligt Folkhälsomyndigheten är runt 30 000 personer beroende av att spela om pengar, men det berör så många som 170 000 anhöriga varav många är barn. Personer som är spelberoende är ofta beroende av alkohol, men det är också vanligt att spelberoende lider av psykisk ohälsa. Sedan ett år tillbaka har socialtjänsten ansvar för att ge stöd och behandling till personer som vill sluta spela om pengar, men få har hittills vänt sig till socialtjänsten för att söka hjälp. Innan lagändringen erbjöd de flesta kommuner ingen behandling för spelberoende men nu har frågan fått mycket mer uppmärksamhet. Mycket utvecklingsarbete återstår dock menar Eva Samuelsson, fil dr i socialt arbete vid Stockholms Universitet och gäst i veckans avsnitt. Nyckelfrågan är hur bra samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården fungerar. Vem som gör vad är ännu inte tydligt i många delar av landet. Är du orolig över dina eller en anhörigs spelvanor? Stöd och information finns på stodlinjen.se. Programledare: Josefine Johans

Både barnrättsorganisationer och regeringens tidigare nationella samordnare Cecilia Grefve har konstaterat att socialsekreterare pratar för lite med barn. I slutet av förra året kom Socialstyrelsens nya kunskapsstöd om just att prata med barn och veckans gäst, Thomas Jonsland som varit ansvarig för arbetet. Det tidigare kunskapsstödet: Samtal med barn var välanvänt men vände sig bara till socialtjänsten. Att samtala med barn vänder sig även till hälso- och sjukvården samt tandvården. Thomas berättar att myndigheten började med att göra en förstudie om behovet. Där kom det fram att de som arbetar inom de olika verksamheterna har en oro att de inte är tillräckligt kompetenta för att prata med barn och det leder till att samtalen inte blir av. När barnkonventionen blir lag år 2020 stärks barns rätt till delaktighet i beslut som berör dem och det var ytterligare ett skäl till att uppdatera kunskapsstödet. Thomas tipsar också om kunskapsstödet ”Att bedöma barns mognad för delaktighet” som tidigare tagits fram av S

Romska rättigheter (MR-dagarna) by Akademikerförbundet SSR

Personer med funktionsnedsättning har en större risk att bli utsatta för våld men de har också en större risk att utsätta andra för våld. Veckans socialtjänstpodd är inspelad på MR-dagarna där årets tema var rätten till ett liv fritt från våld. Jeanette Wåhslén och Carin Elander från Enskede Årsta Vantörs stadsdelsförvaltning inom Stockholms stad föreläste på dagarna om hur man kan förebygga våld genom programmet Viktig Intressant Person - VIP. Det är ett våldsförebyggande program som riktar sig mot personer med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning har en större risk att utsättas för våld för att de har en livssituation som skiljer sig från samhällets normer. Man kan vara väldigt beroende av andra, ha en svag ekonomisk ställning och ha en lägre utbildningsnivå och det kan i sin tur göra att man har svårt att tillgodogöra sig information och att man har en större risk att bli manipulerad av andra. BRÅ uppskattar att så mycket som varannan kvinna med psykisk fun

Diskriminering i socialtjänsten – hur vanligt är det och vilken diskrimineringsgrund är det vanligast att man anmäler? Den här veckan gästas Socialtjänstpodden av Sara Lundgren och Olle Andersson Brynja från Diskrimineringsombudsmannen. I Sverige har vi sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. När vi läser om mål som DO driver så handlar det oftast om diskriminering i arbetslivet – oftast att en arbetssökande anser sig diskriminerad i samband med att en tjänst ska tillsättas. Men myndigheten arbetar med diskriminering på många andra områden tex i skolan, i hälso- och sjukvården och i socialtjänsten. DO har valt att prioritera diskriminering inom socialtjänsten eftersom det är ett område som det kommer in många anmälningar om. Uppdraget handlar om socialtjänstens relation med klienter och brukare inte socialtjänsten som arbetsgivare. Till sin hjälp har DO förutom anm

Lag och ordning, strängare straff och hårdare tag var en stor del av valdebatten i år. Samtidigt har bla Akademikerförbundet SSR tillsammans med Polisförbundet lyft att det snarare behöver satsas mer på att förebygga brott. Den myndighet som är experter på det är Brå – brottsförebyggande rådet. Där arbetar Karin Svanberg och Linda Lindblom som är veckans gäster i Socialtjänstpodden. Brå är en myndighet som verkar för att minska brottslighet och öka tryggheten i samhället. De gör det genom att ta fram fakta och kunskap om brottslighet i Sverige och brottsförebyggande arbete. Brå gör numera varje år en årsrapport om det brottsförebyggande arbetet som inkluderar alla nivåer i samhället, även kommunerna som inte har något uttalat brottsförebyggande uppdrag. I podden pratar vi bland annat om polisens uppdrag och kommunernas arbete med förebyggande av brott – och inte minst vikten av samverkan. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing. Läs mer om socialt arbete, hitta fler poddar och inte mi

Upp emot 24% av alla barn i Sverige har utsatts för fysiskt våld och minst var tionde barn har sett en förälder utsättas för våld. Hur kan vi bli bättre på att upptäcka att barn utsätts för våld och hur kan vi förhindra att det sker? Det handlar Socialtjänstpodden om den här veckan när vi har professor Maria Eriksson som gäst. Socialtjänsten måste bli bättre på att upptäcka barn för att skydda dem från våld men också för att kunna ge rätt stöd utifrån behov. Maria, som är professor vid Ersta Bräcke Sköndals högskola, berättar att det viktigaste är att barn får bekräftat att det är våld de utsatts för och det är fel. En del barn har behov av att träffa andra barn med liknande erfarenheter. Andra barn kan ha utvecklat posttraumatisk stress och behöver behandling för det. Det behövs olika insatser för olika behov. Några grupper som löper högre risk än andra att utsättas för våld är barn med funktionsnedsättning och barn till någon som utsatt en annan förälder för våld. Ekonomisk utsatthet är en annan riskfakto

Vad kan få socialsekreterare som funderar på att sluta att arbeta kvar på sin tjänst? Svaret är högre lön. Det måste löna sig att vara kvar hos samma arbetsgivare för att stoppa personalkarusellen. Likväl som kommuner har en lön som de flesta nyexaminerade får, måste man som arbetsgivare fundera över vad den som har mest arbetslivserfarenhet ska kunna tjäna. Idag är skillnaden mellan lägsta lön och högsta lön allt för liten. Kommunerna måste också jobba med kompetensutvecklingsplaner så att det blir tydligt för medarbetare vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Finns det specialisttjänster för erfarna som specialistsocionom? Finns det möjlighet att gå ledarskapsprogram om man är intresserad av att bli chef? Markus uppmanar anställda i socialtjänsten att prata med sin lönesättande chef om hur hen ser på lönestrukturen, vilka möjligheter som finns om man väljer att vara kvar, både lönemässigt och yrkesmässigt? Det finns stora behov av att arbetsgivare och lokala SSR-föreningar arbetar med lönefrågor på längre

Socialt arbete är ett globalt ämne men socialtjänsten ute i kommunerna har av flera skäl väldigt lite internationellt utbyte. En kommun där den högsta politiska ledningen, sedan tre år, bestämt ska verksamhetsutveckling ska ske i kontakt med andra länder är Sollentuna kommun norr om Stockholm. Det finns också en avsatt budget för att hitta konkreta idéer för det praktiska arbetet utomlands. I veckans socialtjänstpodd berättar Elisabeth Bengtsson, avdelningschef för barn och unga, hur hennes medarbetare hämtat inspiration från länder som England, Singapore och våra nordiska grannländer. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Behöver anställda inom socialtjänsten kunna mer om mänskliga rättigheter? Räcker det inte med goda kunskaper i svensk lagstiftning? Nej menar veckans gäst Elis Envall, socionom och konsult inom mänskliga rättigheter. I år är det 70 år sedan undertecknandet av FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De är grundläggande individuella rättigheter som gäller alla människor överallt som erkänner att alla människor är lika värda. Stater som undertecknat konventionen har en skyldighet att respektera, skydda och uppfylla mänskliga rättigheterna men även vi som bor i de staterna omfattas av samma skyldigheter. Elis Envall har en lång erfarenhet av att arbeta med mänskliga rättigheter på Akademikerförbundet SSR och Socialstyrelsen men även internationellt inom International Federation of Social Workers. Han menar att det finns många myter om vad mänskliga rättigheter är och förtydligar att de inte är samma sak som demokrati eller svensk lagstiftning. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Det har varit mycket diskussion om LSS och särskilt den personliga assistansen den senaste åren. Regeringen har precis lättat på kravet att pågående LSS-utredningen måste förslå besparingar. Utredningen har varit väldigt kritiserad av funktionsrättsrörelsen. Hur ser de på utredningen nu? I veckans socialtjänstpodd ger Mikael Klein, intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige, deras bild av utvecklingen av LSS, den pågående utredningen och vad dess förslag kan leda till. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing

Bilden av den som utför äldreomsorg är att det är en vit kvinna. Samtidigt är många inom äldreomsorgen idag varken vita eller kvinnor. I äldreomsorgen har den äldre rätt till inflytande, delaktig och självbestämmande. Samtidigt har personalen rätt att utföra sitt yrke utan att diskrimineras på grund av kön eller etnicitet. Hur kan chefer och personal hantera äldres önskemål om att få hjälp av personal av ett visst kön eller viss etnicitet? Veckans gäst i Socialtjänstpodden är socionomen Palle Storm som nyligen disputerat med avhandlingen ”Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor”. Palle efterlyser en diskussion om hur långt äldres självbestämmande sträcker sig. Har man rätt att ställa krav på hudfärg och kön hos dem som ger en omsorg? Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Trygghet och kriminalitet är en viktig fråga för många. Men är fler poliser och längre straff verkligen rätt väg att gå? Socialtjänstpodden träffar Camila Salazar Atías, kriminolog och gängexpert på Fryshuset. Risken att bli påkommen för ett brott och bli straffad påverkar om en brottslig handling utförs eller inte. Det behövs en större kapacitet hos polisen för att utreda grova brott. Men fler poliser i sig leder inte till lägre brottslighet. Längre straff gör inte att människor avskräcks ifrån att begå brott men det håller den dömde borta från möjligheten att begå brott längre tid. Så vad behövs då för att färre unga människor ska börja begå brott och involveras i den organiserade brottsligheten? Den absolut största skyddsfaktorn är att barn går ut grundskolan, berättar Camila. Hur barn har det hemma, föräldrars mående, hur tryggt är ett bostadsområde är andra viktiga faktorer. Samhället måste ge alla människor ett socialt sammanhang, en tillhörighet. Vi behöver skapa positiva gäng – sammanhang som ger u

Sollentuna kommun har kartlagt hushållen som haft ekonomiskt bistånd länge för att kunna ge bättre stöd och hjälp. I veckans Socialtjänstpodd berättar socialsekreterarna Ulrika Ström och Jennifer Ifver om hur de förändrat sitt arbete. Sollentuna är en kommun som inte har så stor andel personer som beviljas ekonomiskt bistånd. Kommunen har inte heller särskilt höga kostnader för ekonomiskt bistånd. Däremot har de fler hushåll som söker ekonomiskt bistånd under lång tid. Enheten har nu förändrat sitt arbete särskilt med den gruppen som är sjukskrivna utan sjukpenning. Socialsekreterarna har fått administrativt stöd så att de har mer tid att träffa klienterna. Den medicinska historiken har gåtts igenom av en läkare för att se om det finns behov av mer medicinsk utredning, insatser från hälso- och sjukvården och om det är möjligt att ansöka om sjukersättning. Det och mycket mer pratar våra gäster om denna vecka. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Hur kan socialtjänsten bli bättre på att möta hbtq-personers behov? Socialtjänstpodden träffar Sara Lundgren från Socialstyrelsen för att prata om den nya webbutbildningen om normkritik ur ett hbtq-perspektiv. Flera studier visar att hbtq-personer har ett lågt förtroende för socialtjänsten och att det gör att man avstår från att söka hjälp trots att man har behov. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att stödja socialtjänsten i hur bemötandet kan förbättras och gör det nu i form av en webbutbildning.