Meny

Georgien kallas Östeuropas Italien. Orange vin och fler druvsorter än Frankrike. Ostpizza, dumplings och en kärlek till festmåltider med massor av smårätter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Det som gör att man faller pladask är glädjen till maten, att måltiden är en fest. Anastasia Lundqvist och Charlotte Pruth har skrivit och själva gett ut den första svenska kokboken om georgisk mat - Blå berg, grön mat, orange vin. Vi ses dagarna innan coronan bröt ut på den georgiska restaurangen Stumari i Göteborg. Tillsammans med restaurangen ska de ha ett event om georgisk mat. De har tagit med sig mat som de lagat, och kocken på restaurangen, Giorgi från Georgien, lagar också några specialiteter. Det bjuds på khinkali, georgiska dumplings, mjölksyrade grönsaker och olika sorters khachapuri - ostpizzor, den mest kända är båtformar med rått ägg i mitten. Anastasia växte upp med georgisk mat. Hon kommer från Centralasien, från Kirgizistan och det forna Sovjetunionen. Inom Sovjet spreds olika maträtter och

Fyra krögare och en matjournalist berättar hur corona-pandemin påverkar deras verksamheter. Dessutom om Mormors Takeaway - hur tre generationer äter ihop via videosamtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Danyel Couet, krögare i Stockholm, Heléne Johansson, bagare och krögare i Stockholm, Tareq Taylor, krögare i Malmö och Stockholm, Emma Kolback, krögare i Göteborg och Malmö, och Jens Linder, matjournalist med bas i Stockholm, samtalar om hur restaurangerna påverkas av corona-pandemin. - Det handlar om dagar, säger Tareq. Konkurshotet hänger över branschen. - Vi har ställt om till hämtmat, säger Emma Kolback. - Vi ska överleva. Det finns inget annat, säger Heléne. - Vi kan inte utnyttja regeringens stödpaket, säger Danyel. Bankerna lånar inte ut till oss i detta läge. Och de har förslag på hur branschen kan räddas: - Vi vill att staten tar sitt ansvar, säger Tareq. Vi behöver 100 % permittering. Vi behöver hjälp med fasta kostnader. Och det måste ske nu. I våra grannländer har man löst detta. - Sl

En exklusiv matlagningskurs i Paris för två personer. Stjärnkockens kurs i Malmö för 16 personer. Och studieförbundens kursutbud i vanliga fall och på distans i pandemi-tider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en tid när det börjar bli lite ont om sociala kontakter ska vi gå tillbaks bara några veckor. Då träffades människor fortfarande på matlagningskurser. Kocken Alexandra Marchan-Claude från Helsingfors jobbar i Paris med privata luncher, laga mat åt ambassader eller ge kurser i matlagning för amerikaner, fransmän eller svenskar. Så här har hon jobbat i tio år, sedan hon tog examen i Ferrandi-skolan i Paris, där man lär sig matlagning och marketing. Vi hänger på när Alexandra har en matlagningskurs för Peter Olson och Marina Henze. – Vi håller på att ställa om till distanskurser, berättar Christer Wolfbrandt, verksamhetschef på Medborgarskolan i Göteborg. Skolan har ett stort kök med tolv matlagningsstationer, specialbyggt för matkurser. Nu får lärarna vara här ensamma, medan kursdeltagarna

Elsa Crafoord och Adrian Coyet gav sig ut på en resa på jakt efter peppar. Och upptäckte en värld av symfonikryddor, chilipasta med kaninhuvud, och ovanlig svartpeppar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De satt vid köksbordet och tittade på pepparkvarnen och insåg att de inte visste nåt om pepparn. Var kommer den ifrån? Vem har odlat den? De ville veta mer och gav sig ut på en resa, en upptäcksresa, på jakt efter peppar. Och resorna har blivit fler och peppar och allt som smakar pepprigt och starkt blev med tiden deras jobb. De driver idag företaget The pepper quest som importerar pepparprodukter. På sina resor har de knutit kontakter med små odlare i Kina, Vietnam och Indonesien. - Det var nyfikenhet som fick oss att resa, säger Elsa. Peppar är dels en tropisk växt, piper nigrum, vars frukter blir svartpeppar, vitpeppar, grönpeppar och rödpeppar. Och dels ett begrepp som omfattar en massa andra arter som också smakar starkt, som chilipeppar, rosépeppar, sichuanpeppar och långpeppar. Elsa och

Fyra personer. Den karantänsittande saknar chips. Kocken ser alla möjligheter. Landsbygdsbon är van att ha lager. Psykologen förklarar bunkrandets psykologi, och tror att vi kommer att bli klokare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hamstra och bunkra. Några har redan gjort det. Andra kanske funderar. Och för den som behöver sätta sig i egenkarantän hemma, så kanske det är dags att köpa in. Andreas Mälarstedt har satt sig själv i karantän hemma. I halvtid ångrar han sina inköp: - Jag skulle ha köpt chips, säger han. Kocken Sofia B Olsson, operativ chef på restaurang vRå på Posthotellet i Göteborg, ser inte två veckors karantän som särskilt problematiskt. - Två veckor är inte så lång tid, säger Sofia. Jag skulle göra en meny med tre måltider om dan för inhandlingen. Och koncentrera den första veckan på färska råvaror. - Jag skulle nog gå igång på utmaningen. Se hur många spännande grejer som går att göra på ett begränsat skafferi. Pensionären Per Normark bor på en liten gård i Dalsland, nära den nor

Hur Ikea fick sina köttbullar. Varför kocken Stefan Ekengren gör köttbullarna med krossat is. Besök i köttbullefabriken så görs de (och därför kan de ibland lukta illa). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Michael La Cour, chef för Ikea Foods globalt, berättar hur receptet till Ikeas köttbullar togs fram. Det tog nästan ett år. Och receptet skyddas i stil med Coca-Cola-receptet. Ikea säljer årligen en miljard köttbullar - Swedish meatballs - i världen. Bröderna Magnus och Fredrik Dafgård visar hur köttbulletillverkning på industriell nivå går till. De är tredje generationen på Dafgårds matfabrik i Källby utanför Lidköping. I princip görs köttbullarna på samma sätt som i ett vanligt hem, men i en mycket större skala. Kocken Stefan Ekengren på restaurang Hantverket i Stockholm skriver i sina kokböcker Husman och Högtid, att han använder krossad is i köttbullesmeten. Tekniken har han hämtat från korvtillverkning. Resultatet ger en saftigare köttbulle. Stefan berättar hur det går till. I Saluhallen i G

Råvaror och människor hör till den varma eller kalla naturen. I persisk matlagning går balansen mellan varmt och kallt före smaken. Rozbeh Javid berättar om den mångtusenåriga persiska matkulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Att man kryddar ris med saffran är inte bara för smaken utan beror på att ris tillhör den kalla naturen och måste balanseras med nåt från den varma naturen, som saffran, förklarar Rozbeh Javid som har den persiska restaurangen Shahrzad i Stockholm. När man säger persiskt idag betyder det iranskt. Det persiska riket var en gång en stormakt med centrum i det som idag är Iran. Persien var en av de första och största stormakterna. Det persiska köket är ett av de äldsta och största köken i världen. Rötterna går flera tusen år bakåt i tiden. - I den persiska kulturen har det alltid handlat om att få balans mellan motsatser. Ursprunget till begreppen den kalla och varma naturen går att finna i zoroastrismen, den religion som grundades för 3000 år sen av Zarathustra. Människo

Hur man använder kylskåpet på bästa sätt. Var ska sakerna stå? Och om kylskåpets hundraåriga historia i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här veckan öppnar Menys programledare Tomas Tengby sitt kylskåp för Eleonor Schütt, matkonsult på Hushållningssällskapet västra. - Det finns inget generellt svar på var man ska placera saker i kylskåp, säger Eleonor Schütt. Man måste mäta temperaturerna med termometer i vattenglas på alla hyllor i sitt eget kylskåpet först. Att bara lägga in en termometer på en hylla, eller lita på vad en elektronisk display säger om temperaturen räcker inte. Eleonor Schütt går igenom Tomas kylskåp och kommer med förslag på vilka förändringar som behöver göras. - Med kylskåpen förändrades våra hus, säger Matilda Marshall, forskare i måltidsvetenskap vid Örebro universitet. Hon jobbar med ett forskningsprojekt som undersöker hur matförvaringen i Sverige har förändrats under hundra år, från 1920-talet då kylskåpet kom och fram till idag. - Förr låg ofta köken mot norr

Ta hand om matrester och frukt och grönt. Tre enkla tips på hur man lagar en god maträtt på i stort sett vad som helst. Och också hur man enkelt tar vara svinnet för att kunna använda det längre fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att svinnventera är att gå igenom köket och inventrera vad som finns. Men istället för att slänga så lagar man mat på det som hittas, eller tar hand om det så att man kan laga mat längre fram. I höstas kom boken Rädda maten - restaurang Retaste, manual för minskat matsvinn, av Paul Svensson och hans parhäst sedan många år, Christofer Ekman. Boken berättar om det projekt de startade förra våren – en pop-up restaurang som de kallade Retaste. De samarbetade med några matbutiker och grossister och tog hand om råvaror som de tänkte slänga. Istället blev svinnet/råvarorna till mat på restaurangen. - Ibland fick vi bara paprika, säger Paul. Då gjorde vi paprika på alla möjliga sätt. Pauls tips för att skapa en rätt är att den ska innehålla nåt mjukt, nåt rått och krispigt o

Alkoholfri sprit kommer starkt. Alla stora spritföretag satsar på det. Vi provsmakar. Och möter också familjeterapeuten som gör alkoholfritt vin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erika Ollén är en av två grundare av Gnista, ett företag som producerar det som kallas alkoholfri sprit. Det är det begrepp som används i branschen. - Då förstår man hur de ska användas, säger Erika. De här produkterna ska användas som sprit och blanda drinkar på. Den första alkoholfria spriten, Seedlip från England, kom 2015. Erika berättar att det idag finns ett 20-tal märken, många är gin-lika precis som Seedlip. Dessutom hänger de flesta på hälsotrenden och är utan kalorier, dvs är utan socker. Det gör att de mest känns som vatten i munnen. Med socker i får man en annan munkänsla. Alkoholfri sprit tillverkas med samma metoder som vanlig sprit - genom destillering, fatlagring, bryggning och filtrering. - För det mesta är det inte nykterister som köper alkoholfritt, säger Erika. Ibland vill man ha alkohol och ibla

Politiskt konsumtion för att förändra världen. Genom bojkott eller buycott - sluta köpa eller börja köpa. Eller bara be lokala handlaren att ta in andra varor. Så fungerar plånbokens makt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Jämfört med att gå och rösta så kan man ju genom att köpa eller inte köpa påverka varje dag, säger Magnus Boström, professor i i miljösociologi vid Örebro universitet. Han är en av tre redaktörer bakom The Oxford Handbook of Political Consumerism. En bok om politisk konsumtion, hur människor påverkar genom att använda sin makt som konsumenter. Författare är 60 forskare från olika delar av världen. Boken beskriver hur protester har flyttats från gatorna till affärerna, och hur kunder bojkottar eller stödjer företag, varumärken och produkter av olika skäl. Det är alltså inte bara kvalitet och pris som avgör vad de lägger sina pengar på utan också ställningstaganden utifrån ideologi, miljö eller etik. Politisk konsumtion förknippas ofta med vänster, miljöaktivister och t ex kamp

Med lite nyfikenhet kan alla resor bli matresor. Vi åker till Mossley utanför Manchester i England. Frukost, afternoon tea, pubar och kebab. Och besök på the Curry Mile i Manchester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Menys reporter Kalle Wannerskog bjuds på afternoon tea hemma hos 90-åriga Marie Short. Hon gillar te men är inte så förtjust i begreppet. - Nej, afternoon tea var för de rika damerna med näsan i vädret som inte behövde arbeta. Damer som inte ens skulle titta på vanligt folk som mig, säger hon. I skuggan av den sista kvarvarande fabriksskorstenen i Mossley ligger restaurangen och kaféet the Allotment Café. - Storbritannien har alltid stigmatiserats för att ha dålig mat, säger ägaren och kocken Rory Callaghan. Men det stämmer inte. Inne i Manchester ligger the Curry Mile. En engelsk mile full med spännande mat. Med den stora arbetskraftsinvandringen till området på 50- och 60-talet kom många människor från Indien och Pakistan. Ställer du dig i ett av gathörnen, blundar och luktar är det

Fejkkött. Vegetariska produkter som försöker efterlikna kött. Hur görs det? Hur säljer det? Hur smakar det - vi provsmakar snabbmatsburgare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I kött- och hamburgerälskande USA pågår jakten på den perfekta vegoburgaren. Beyond Meat och Impossible foods är bolagen längst fram i rampljuset, kända för sina vegetariska burgare Beyond burger och Impossible burger. Beyond och Impossible lockar till sig riskkapitalister och rika kändisar. Bill Gates har intressen i både Impossible och Beyond. Google har pengar i Impossible och Leonardo DiCaprio och Snoop Dogg har satsat på Beyond. När Beyond Meat i maj 2019 introducerades på börsen gick aktien bättre på introduktionen än någon annan aktie på nästan tjugo år. Beyond Meat gick bäst av alla aktier i USA under 2019. I Sverige säljs Beyond Burger på Coop. Impossible burger får däremot inte säljas i EU, eftersom de innehåller genmodifierad jäst. Också i Sverige har det utvecklats och lanserats många produkter de senaste åren. Of

Mathias Dahlgren, den ende svensk som vunnit kock-VM Bocuse d'Or, tar oss med på utflykt till Skärholmen, och sitt favorit-kebab-ställe på Söder. Och slår ett slag för halvfabrikat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Mat för grå dagar" heter Mathias Dahlgrens senaste kokbok. En bok för de sex mestadels grådassiga månaderna mellan 1 oktober och 31 mars. Då man kanske inte orkar så mycket, men ändå ska det ätas middag varje dag. - Man får försöka hitta nåt kul, nåt som inspirerar, säger Mathias. Och som exempel tar han oss till torgmarknaden i Skärholmens centrum. - Det här är motsatsen till att beställa sin färdigförpackade matkasse. Det är inte bara ett paradis för att handla mat, det är också ett socialt paradis. Mathias filosoferar över avsaknaden av plast runt frukt och grönsaker. Och rundvandringen i den lokala livsmedelsbutiken föder också många tankar om mat och råvaror. Sen åker vi till Mathias favorit-kebab-ställe på Söder i Stockholm. - När jag har utländska kockar på besök bruk

Under större delen av 1900-talet var staten restaurangägare. Med striptease, finkrogar, pubar, hamburgerkedja, licensen till Pizza Hut och en massa hotell. Vi berättar om vägen dit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Jag är född 1981. När jag var barn så fanns hamburgerkedjan Clock, som jag i efterhand har förstått var statlig. Jenny Damberg är journalist och författare. I boken Nu äter vi! (från 2014) skriver hon bl a om staten som krogägare. Hon mötte själv denna historia i Eva Hasselgrens doktorsavhandling Två vita och en brun, La Paloma och notan - en studie av svensk alkoholpolitik och statliga restaurangföretag, cirka 1920-1974 (Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 2010). - Det var häpnadsväckande läsning! Stämde verkligen detta? Hade staten striptease? Under andra halvan av 1800-talet försökte staten och organisationer stävja brännvinsdrickandet i landet. I början av 1900-talet kom staten att bli krögare. Snart hade man en tredjedel av alla krogar i Sverige. - De krogarna had

Del 4 av 4 om de svenska sädesslagen. Jordbruket började med vetet. Kallades "ångersäd" för att det är så svårt att odla i Sverige. Nu är vetet störst. Berättelser från spannmålsexperten, odlaren och bagaren. Och ett gammalt recept. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I fyra program fokuserar vi på de fyra svenska sädesslagen. Vete, råg, korn och havre. Som brukar nämnas i just den ordningen, efter den ekonomiska betydelsen. Vi vänder på ordningen: Fjärde programmet handlar om vetet, som kom till Sverige med jordbrukarna för cirka 6000 år sedan. - Vetet är spännande för att det är det allra äldsta sädesslaget, säger Matti Wiking Leino, agronom och doktor i växtförädling, och författare till boken Spannmål - svenska lantsorter. Jordbruket började med vetet, för sådär 10000-12000 år sen. - Vetet är det sädesslag vi odlar mest av, men samtidigt är det också det mest svårodlade i vårt klimat. Vetets stora boom kommer i slutet av 1800-talet när jordbrukstekniken förändrades. Då kom konstgödsel och ett me

Vad ska vi äta? Etiken och filosofin hjälper oss att göra det rätta gentemot människor, djur och natur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utgångspunkten är två nya böcker. "Smakens makt" av Per Styregård. Och "Vad ska vi äta? Om mat och etik" av Anna T Höglund. Anna T Höglund är docent i etik och verksam som forskare och lärare vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet. Per Styregård är skribent och skriver om mat och dryck. Bland annat är han Dagens Industris dryckesexpert. - Filosoferna är bra på att ställa svåra frågor och försöka förklara dem och se saker i ett större sammanhang, säger Per Styregård. - Matdebatterna handlar egentligen om etik, säger Anna T Höglund. När man pratar om ekologiskt, eller hur djuren har det, eller vegetariskt kontra kött. - Etiken är bra på att tänka på både för- och nackdelar med olika aspekter, fortsätter Anna. Debatten är ofta ensidig. De olika aspekterna kan vara produktion, konsumtion, natur, djur, rättvisa, måltiden, klimat. - I matdeba

20 år sedan Jamie Oliver slog igenom med Den nakne kocken - tv-serien och boken. Samtidigt går hans restaurangimperium i konkurs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vår en serie om moderna svenska kokboksklassiker - kokböcker som har påverkat och varit milstolpar - har vi uppmärksammat Martin Johansson två bakböcker Surdegsbröd och Enklare bröd, Anna och Fanny Bergenströms Kärlek, oliver och timjan, och Monika Ahlbergs första bok, den om Rosendals trädgårdscafé. Fjärde och sista boken i serien är den enda översatta: Jamie Olivers första bok Den nakna kocken, som kom ut på svenska 2001. Den första tv-serien hade premiär i Storbritannien 1999. Samma år kom också boken ut i original. Jamie Oliver slog igenom stort. Några år senare var han en superstjärna också i Sverige. Vår kokbokspanel, kocken Emma Kolback och Menys reporter Nina Frogneborn, berättar om mötet med tv-programmen och boken. - Jag lagade mycket av hans mat, säger Nina, som gick i gymnasiet då. - Man ville ha ett loft i London och bju

Julmaten förändras hela tiden. Vi letar upp grisfötter och tunga för att smaka. Och kommer lutfisken att finnas kvar i framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Grisfötterna har försvunnit från de flesta julbord. Och oxtungan är svår att hitta. På restaurang ser man sällan grishuvudet med det röda äpplet. Hur smakar grisfötter och tunga? Mei Dahl kommer från Shanghai i Kina. Där är grisfötter vardagsmat. Mei lagar grisfötter till oss. Men inte som på ett svenskt julbord utan på kinesiskt vis med ingefära och soja. Hans Hellblom minns en barndom där det serverades oxtunga. - Men nu är det bara jag som äter tunga, säger han. Och då blir kotungan för stor. Hans kokar istället två gristungor och bjuder Meny. Kocken Stefan Ekengren, som driver restaurang Hantverket i Stockholm, har med grisfötter i julkapitlet i sin bok Högtid. Men inte de klassiska, utan istället friterade. - Kalla grisfötter i gelé kan bli svårt för en del, säger han. Men friterade är de fantastiska. Friterat fett är väldigt gott.

Kristofer Franzén, dataforskaren som blev charkuterist och grisuppfödare, bjuder på flott - grisfett. Istersmör på bröd. Och lardo på handen - innan det hamnar i munnen... Andra programmet av två om fett. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Meny besöker Kristofer på hans gård utanför Enköping. Tillsammans med Jenny Damberg, journalist och författare som precis kommit ut med boken Fett - en historia om smak, skräck och starka begär. (Vi pratade fett med henne i förra programmet.) Kristofer gick en korvkurs och blev så intresserad att han slutade sitt jobb som dataforskare, flyttade ut på landet, skaffade grisar och öppnade charkuteri. På det leriga fältet utanför huset väntar några nyfikna Linderödssvin, Sveriges enda oförädlade lantras. Kristofer bjuder på traditionellt istersmör - smält späck smaksatt med rödlök och kryddpeppar, samt en egen variant på tyskt schmalz med lök, äpple och trattkantareller. Att breda på brödet istället för smör. Ljuvligt gott! Och han bjuder på det som i Italien ka