Meny

Låt det som finns i kylskåpet bli nästa middag. Massor med tips på hur man kan använda rester och småslattar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cina Risberg startade under pandemin bloggen lunchhemma, som nu också har blivit en kokbok, Lunch hemma. – Jag börjar alltid med att plocka fram allt smått som finns i kylskåpet, säger hon.– Det blir som en tävling att försöka använda allt, säger Menys Nina Frogneborn. Det ger en speciell glädje i matlagningen.– Det är en väldig nöjdhetskänsla att använda allt, säger Jesper Lindkvist, hängiven hemmamatlagare.I programmet bjuds på massor av tips och inspiration:Låt överbliven soppa bli bas i en ny gryta. En grön vårig grön soppa blev en sås i en lasagne, istället frö en bechamelsås, berättar Nina.Lite soppa kan också utvecklas till en pastasås, säger Jesper.Överblivna potatisar får nytt liv när de krossas lätt och får smak av en kryddblandning som fräst i olja, t ex berbere eller nån indisk kryddblandning.Stek överblivet ris tillsammans med de grönsake

Så ska en bra semla vara. Grädden, mandelmassan, bullen. Semlans betydelse för bagerierna. Och om maritozzo, den italienska semlan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - En bra semla är nåt av det bästa som finns, säger Linn Utbult, bakbloggare, receptmakare, matstylist och vinnare av Hela Sverige bakar 2018.Hon älskar semlor. Och har bestämda uppfattningar om hur en samla ska vara.- Grädden blir bäst om den är handvispad. Och inget socker i. Gör mandelmassan på rostad mandel. Och bullen ska vara luftig och full med kardemumma.Det romerska bakverket maritozzo ser ut som tv-spelsfiguren packman, där munnen fyllts med vispad grädde. Precis som semlan har den tidigare varit kopplat till fastan. Numera äts de året runt.- Maritozzon lär har funnits ända sedan antiken, säger Kristina Kappelin, under flera decennier journalist med Rom som bas, och sedan några år intendent på Villa San Michele på Capri.- I Rom ska det enligt traditionen vara pinjenötter, honung och russin i degen.Maritozzi görs också med su

Poddar väckte liv i radio. Kan papperstidningar bli det nya heta? Vi träffar personerna bakom tre tidningar om mat och vin Gastronaut, Törst och Vego. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vinylskivor och CD-skivor har gjort comeback. Poddar fick många att upptäcka eller återupptäcka radio. Hollywood-stjärnor gör till och med radioteater, fast det kallas audiodrama och distribueras som poddar.De här personerna tror på papperstidningen.Mattias Kristiansson startade magasinet Vego (7 nummer per år) redan för åtta år sen, med pengar han fick för sin första kokbok.- Jag blev vegan och ville starta en tidning, säger Mattias. Men inget förlag ville ge ut den, så jag gjorde det själv.- Jag växte upp med mattidningar. Jag älskar mattidningar. Så jag tänkte att det måste finnas andra som också gör det.Maria Collsiöö startade vinmagasinet Törst (fyra nummer per år) för dryga två år sen. Hon skrev vinkrönikor i Svenska Dagbladet, men berätta om vin ur fler perspektiv.- Törst är som en kulturtidskrift, säger hon

Mångfald på tallriken. För att det är bra för oss. Och för att det är bra för Jorden. Alexandre Antonelli visar hur det kan gå till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske hörde du hans sommarprat i somras om den biologiska mångfalden - att så många arter dör, men att vi kan stoppa det! Alexandre Antonelli är professor i biologisk mångfald vid Göteborgs Universitet och forskningschef på den stora botaniska trädgården i London, Kew gardens. Det finns ungefär 50 000 ätbara växter på vår jord. Men 90 procent av mänsklighetens energiintag kommer från bara 15 arter. Och tre växter dominerar stort. Ris, majs och vete. Mer än hälften av den energi som vi får i oss kommer från ris, majs och vete.- Det gör oss väldigt sårbara, säger Alexandre. Dels för att vi inte får i oss tillräckligt med näringsämnen, men också för att vi kan drabbas hårt av växtsjukdomar och klimatförändringar.- Vi har en väldigt stor möjlighet att påverka miljön på ett positivt sätt genom att välja rätt råvaror. Maten är den st

Har du förlorat smak och lukt, helt eller delvis? Eller luktar något fel? Vi förklarar hur luktsinnet fungerar, och får det testat. Dessutom lär vi oss hur det kan tränas upp igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Menys Nina Frogneborn gör delar av det test som människor med nedsatt lukt- och smaksinne får göra hos Charlotte Cervin-Hoberg, biomedicinsk analytiker på Skånes universitetssjukhus i Lund. Genom att sniffa på olika doftpennor ska dofterna identifieras.Man kan få problem med lukt- och smaksinnet av många olika anledningar.– Men nu har de flesta haft covid, berättar Charlotte.Att inte känna några dofter alls kallas anosmi.När det luktar fel kallas parosmi. Många kallar det covid-doft. Något luktar fel, och det luktar alltid obehagligt. - Kemiskt, sopor, avlopp, blöt hund, det är aldrig något behagligt, säger Charlotte.För kocken Nadja Hashem luktade det lakrits.- Och jag hatar lakrits, säger hon.Nadja förlorade inte smak och doft utan kände bara fantomdoften. Men det räckte för

Rapparen Jason, kocken Joel och företagaren Harald tyckte pandemilivet blev för tråkigt och startade en köttfärssås-klubb. För alla älskar ju köttfärssås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pandemisommaren 2020 tyckte kompisarna Jason och Harald att den kommande hösten kändes osedvanligt dyster. Varför inte starta en matklubb och laga en massa köttfärssåser..?Men rapparen Jason Timbuktu Diakité, företagaren (Triwa-klockor) Harald Wachtmeister och kocken och krögaren (Agrikultur i Stockholm) Joel Åhlin misslyckades. Det blev ingen matklubb. Det blev en kokbok som heter Köttfärssås.- Alla generationer gillar ju köttfärssås, säger Joel.Och det finns så många olika.- En kompis mamma gjorde en väldigt god köttfärssås, minns Jason. Med en massa grädde och russin.- Pappa hade musslor i sin, säger Harald. Den var inte god.Är köttfärssås en svensk rätt? Eller har den sina rötter i ragù bolognese, den sås som görs i Bologna i Italien? Eller är den en sås som hämtat inspiration från den amerikanska köttfärsså

Sötningsmedel vad det är och hur det fungerar. Att baka med sötningsmedel. Dessutom varför det inte är bättre att med kokossocker, dadelsirap eller lönnsirap istället för vanligt vitt socker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Jag och mina kolleger ser sötningsmedel som ett verktyg att minska intaget av socker och ändå få något sött, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog och dietist på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon berättar om olika sötningsmedel. Vanligt socker är kolhydrater. Aspartam däremot är ett protein. Och sackarin, cyklamat och acesulfamkalium är modifierade organiska syror. Den sortens sötningsmedel är mellan 200 och 13000 gånger sötare än socker.Xylitol, sorbitol och maltitol är sockeralkoholer. De är ungefär lika söta som socker, eller lite mindre.Vi förklarar varför de kan finnas i t ex tandkräm och sockerfritt tuggummi utan att det skadar tänderna.Sötningsmedel dras med efterhängsna myter om att de är farliga.- De godkända sötningsmedlen är inte farliga, förklara

Lyx för kungar. Och läkemedel. Sen ville svenska myndigheter få oss att ersätta kött och ägg med socker. Forskaren Ulrika Torell berättar om sockrets resa i världen och Sverige. Fram till dagens larm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Sockret är så älskat i vår kultur. Det står för det goda, för fest och social samvaro.Ulrika Torell är forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm. Hennes område är mat och måltidshistoria.I flera år höll hon på med ett forskningsprojekt om socker, en kulturhistorisk studie om sockerkonsumtionen i Sverige. Det blev 2015 i en stor utställning på Nordiska Museet och boken Socker och det söta. Ulrika berättar om sockrets ursprung i den arabiska kulturen. Om handeln med den exklusiva produkten. Om sockret under kolonialismens århundranden. Och den stora förändringen på 1800-talet när Europa kunde odla sitt eget socker. Sockret var inte längre en lyx för de rika.– När betsockret slår igenom i Sverige kring sekelskiftet 1900, så blir det en enorm överprodu

Hushållssalt, bergsalt, havssalt och koshersalt. Vi förklarar och berätta om saltets långa historia. Och hur mycket salt som behövs i olika maträtter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Allt salt är i grund och botten havssalt, säger Christer Olausson, VD för Salinity som handlar med salt.Bergsalt eller sten salt i gruvor är gamla havsbottnar som gömts under berglager. Det saltet bryts i gruvdrift eller plockas upp löst i vatten och kallas då vakuumsalt. Det vi kallar havssalt är havsvatten som dunstar med hjälp av sol och vind till saltkristaller.Christer och Mira Olaussson, som är kommunikationschef och fjärde generationen i saltföretaget, visar oss runt i anläggningen i Falkenberg där båtar lägger till lastade med salt. Och där saltet packas och bearbetas.Sverige har ingen egen saltproduktion. Havssalt blir för dyrt att framställa, och vi har inget bergsalt.Bara en liten del, cirka 4 procent, av världens saltproduktion används till mat. Resten används i industrin, till vägar, jordbruket och ti

Vetenudlar, risnudlar och glasnudlar. Kocken och kokboksförfattaren Jennie Walldén berättar vad de passar till och hur de ska tillagas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ett år sen lärde Jennie oss att koka ris. Det står inte alltid rätt på paketen. Och det spelar faktiskt roll hur man gör. (Du hittar en länk till det programmet längre ned på sidan.) Nu ger hon oss tips om asiatiska nudlar. - Jag älskar nudlar! säger Jennie. Och det är för att det finns så många olika konsistenser.Till skillnad från italiensk pasta (som också är nudlar) så görs asiatiska nudlar av flera olika råvaror, vilket ger olika egenskaper. Dessutom finns de i mängder med olika former och storlekar.Vetenudlar är den största och populäraste gruppen. Finns i alla möjliga former. Används främst i norra Asien, där man odlar vete. Görs med och utan ägg. Utan ägg är vanligast. Udon är t ex vetenudlar, liksom snabbnudlar.Risnudlar används mycket där ris odlas, t ex södra Kina och Sydostasien. Runda och platta i olika

Frukten som var så lyxig att man kunde hyra den för att visa upp sig på stan med den. Historien om ananas. Och om vilken roll den har spelat i svensk matkultur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Det var en ananas-hets i Europa under 1600-talet, 1700-talet och en bit in på 1800-talet, säger Stina Weststrand, botanist på Botaniska trädgården i Göteborg.- Den som hade ananas hade makt och pengar.Stina berättar om ananasens historiska höjdpunkt. Dessutom vad ananas är rent botaniskt.Sara Begner, kock och sedan 14 år chef för Coops provkök. Hon är också ansvarig för Vår kokbok, Sveriges mest sålda kokbok, som förra året fyllde 70 år. Vår kokbok kommer ständigt i nya upplagor och blir därigenom också en sorts historiebok över svensk matkulturs utveckling och förändring. Sara berättar om ananasrecept i Vår kokbok genom åren.

Köksmaskiner fantastiska skapelser som förgyller matlagandet. Eller står och samlar damm. Vi testar de senaste årens stjärna airfryern. Och frågar oss vilka vi inte kan vara utan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ludvig Lindelöf önskade sig en airfryer.– Det var det eller en vedklyv, säger han. Och jag har ju ingen kamin...Han fick en airfryer i present av släkten.Airfryern, eller varmluftsfritösen som den också kallas, är de senaste årens nya köksmaskin.– Det lockar att kunna fritera utan en massa olja, säger Ludvig. Ungefär som att man vill äta chips men att de ska vara nyttiga.– Men det är ingen fritös. Det är en effektiv liten varmluftsugn.Så hur blev livet med den nya maskinen? Ludvig berättar och lagar.Matskribenten Jens Linder berättar om köksmaskiner som mest samlat damm och vilka han använder.– Jag är kluven till maskinerna, säger Jens. Jag gillar hantverket, men samtidigt är det fint att folk vill laga mat.Menys reporter Nina Frogneborn inspekterar vilka maskiner som finns hemma hos p

Det räcker att jämföra med våra grannländer för att upptäcka stora skillnader i matvanor och matnormer. Nicklas Neuman på Uppsala universitet tittar på vår matkultur med sociologiska ögon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Själv tycker jag det är intressant med dagens matrytmer, säger Nicklas. Vad som anses normalt att äta när. Det är sällan vi äter oxfilé och potatisgratäng till frukost. Nicklas Neuman är docent i kostvetenskap och biträdande universitetslektor på institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet. Han är också redaktör och en av författarna i boken Mat och ätande - sociologiska perspektiv. En antologi med artiklar skrivna av forskare vid ett flertal svenska universitet. Egentligen är den en lärobok för universitetsstudier, men också spännande läsning för den matintresserade.Det handlar om näring och undernäring, hamburgare, subkulturer, matnormer, mat och klass, mat och kön, och om vi verkligen gör självständiga val i vårt matliv.Nicklas Neuman pratar om svenska matn

Syster Therése Olsson grundade ett eget kloster där hon är den enda nunnan. Maten är viktig i hennes liv. Och advent innebär fasta. Vi går i kloster och äter under tystnad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mitt i Linköping, bland affärs- och restauranggator, ligger ett litet kloster, kanske Sveriges minsta – Linköpings kloster. Det grundades och drivs av syster Therése Olsson som bor där själv sedan 2014. – Måltiden och nattvarden, är kyrkans centrum, säger hon. Vad och hur vi äter är ett sätt att visa omsorg, solidaritet och generositet i världen.Hon ser måltiden som en förlängning av kyrkans nattvard.När Meny besöker Linköpings kloster är det mitt i advent. För många betyder det mys och extra god mat december igenom. För syster Therése betyder det fasta. Adventsfastan eller Den lilla fastan sträcker sig ända fram till jul. Då äter hon helt vegansk. Ett lagat mål mat om dagen under ett ätfönster på sex timmar. Att känna hunger är en speciell erfarenhet, särskilt i vår tid när det finns mat

Ett program om knäck. Och kola, toffee och fudge för skillnaden är inte så stor. Och det definitiva sättet att portionera ut knäcken i formarna. Utan stress. Och garanterat utan att spilla nånting. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jimmy Wollberg har jobbat som konditor i 26 år, sen han var 17. Han har tävlat och varit med och vunnit guld i OS, två silver i VM och två silver i OS. Han har i drygt tio år jobbat som konditorlärare på yrkeshögskoleutbildningen i Göteborg. Dessutom är han delägare i Berzelii choklad, med café och butik och tillverkning av egna praliner.Bland det roligaste han vet är att koka knäck, kola, fudge och toffee.– Det är egentligen ingen skillnad på en kola och knäck, säger han. Inte förrän man tar i mandeln.Samma bas på grädde, sirap och socker används också till såväl fudge som toffee. Jimmy förklarar vad som ska tillsättas för att de ska bli till.Han rekommenderar oss att använda våg för att väga upp ingredienserna och en termometer vid själva kokningen.Knäcken kokar

Vi har kollat in nya kokböcker. Läst och provlagat. Tre svenska och tre engelskspråkiga för att se om det är nån skillnad. Och sällan har vi varit så nöjda! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De nya svenska kokböckerna:Khadijas kök av Khadija MohamudMiddagskompassen av Zeina Mourtada och Paul SvenssonMiddag i en gryta av Tareq TaylorOch de engelskspråkiga böckerna:The Korean Vegan Cookbook av Joanne Lee MolinaroThe Snowy Cabin Cookbook av Marnie Hanel och Jen StevensonThe New York Times Cooking No-Recipe Recipes av Sam SiftonDe som läste och lagade var: Jesper Lindkvist, Nina Frogneborn och Tomas Tengby.

Bröderna som bygger ALLT i pepparkaka. Vad händer om man ändrar i receptet? Hur fick pepparkakor sina former? En djupdykning i pepparkaksvärlden helt enkelt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bröderna Sverker och André Högbom bygger allt möjligt i pepparkaksdeg. En planet med små hus, en Volvo PV med husvagn, en karusell, ett UFO...- Det blir ju tråkigt att alltid göra vanliga pepparkakshus, säger de.De började ta ut svängarna för drygt 20 år sen. - Det går absolut inte att bygga med köpt deg. De delar med sig av tips och kunskaper.   Vi berättar om pepparkakans mångtusenåriga historia. Vad skiljer recepten från 1700- och 1800-talen från dagens recept? Och vad händer när man ändrar proportioner och innehåll i dagens recept? T ex påverkas pepparkakorna om smöret är fast eller smält när man gör degen.- Det finns stor variation på recept, säger kocken Ulrika Brydling. Och inget som är rätt eller fel. Jag tycker man ska göra det man tycker är godast.Vart tog cedrooljan vägen?

Martin Nordin plockar sällan svamp i skogen. Han köper den i butiker. I programmet ger han tips om olika odlade svampar. Och vad man kan göra med dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Jag romantiserar att gå ut i skogen och plocka svamp, säger Martin Nordin. Och kan få dåligt samvete för att jag inte gör det oftare. Martin har mest jobbat i reklambranschen. Numera kör han eget med fokus på mat. Hjälper företag, stylar, tar bilder och skapar recept. Han har gjort tre kokböcker. Gröna burgare med vegetariska burgare 2018. Eld rök grönt: vegetariska rätter för grillen kom 2019. Hans senaste bok heter Laga svamp. I den lagar han på köpt svamp, oftast dessutom odlad.- Jag har tio olika plocka-svamp-böcker. Jag tänker att jag ska gå ut, men det händer alldeles för sällan.Vi åker på en svampsafari i centrala Malmö.Till en liten lanthandel som säljer både vild och odlad svamp. Och en stor matvarubutik som visar sig ha ett stort utbud av svamp. Både vildplockad och odlad, i lösvikt och paketer

Duka fint. Med linneduk och linneservetter. Fint porslin och silverbestick. Maria Lönnberg inspireras av sin farmor. Både dukningen och maträtterna. Det är dags för fler att duka fint! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi fick ett mail från Maria Lönnberg. Hon tyckte att vi borde göra ett program om dukning. Att duka fint. Att använda vit duk och silverbestick, som man gjorde förr. Föga anade hon att hon själv skulle medverka i programmet. Men så blev det. I oktober bjöd hon in Menys reporter Nina Frogneborn till sitt bord, dukat som farmor Agnes Lönnberg skulle ha gjort. Med manglad, vit linneduk, linneservetter, farmors servis och glas, silverbestick från mormor, smörhund, smörrullar, ostbricka, ja, hela kittet. – Att duka fint kan ibland skapa nervositet, säger Maria Lönnberg, som bor på en gård utanför Söderköping i Östergötland.- Jag kan få kommentarer som ”Men tänk om jag spiller på den vita duken, oj vad mycket porslin du har och vad mycket disk det blir”. Så vad betyde

Skörda färska salladsblad i november. Bär, nötter och grönsaker utan arbete - och dessutom en vacker plats. Dags att upptäcka och smaka på skogsträdgårdsodling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Martina Fingerroos och Jonas Årman visar oss skogsträdgården på Holma folkhögskola i Höör i Skåne. Den ligger i skogsbrynet, där skogen börjar eller slutar.- Här är det ljust, säger Martina. Det behövs mycket ljus för att ge sånt som vi kan skörda.Här har den befintliga växtligheten kompletterats med inplanterade buskar och träd som binder kväve och gödslar marken. Och dessutom ger något ätbart. Målet är att allt som växer i trädgården ska ge ätbart.- Skogsträdgård är ett system som ska nära sig själv. Det liknar naturen. Vi behöver inte sköta det. Men vi kan skörda.Här odlas nötter, bär, frukt och fleråriga grönsaker. Man kan också odla vanliga ettåriga grönsaker men då får man jobba mer.Jonas nyfikenhet väcktes när han jobbade som kock i Norge.- Det blev trendigt med vildväxande ingredienser, säger han.M