Gränslöst

Vad har konsten för betydelse i glesbygd? Gunhild Stensmyr menar att kultur för oss framåt och är viktig för vår utveckling. Men kan konst vara ett sätt att locka kvinnor till Tornedalen? Johan Malmström är en kreativ skapare i Tornedalen och tillverkar olika djurfigurer av trä, hur allting började var enligt Johan en lycklig slump. I Haparanda samlas veckovis ett gäng entusiastiska konstnärer. Mikä merkitys taitheela on syrjäkylissä? Gunhild Stensmyr meinaa ette kylttyyri viepii meitä etheenkäsin ja on tärkeä osa meän kehitystä. Mutta saattaako konsti eli taide olla yks malli ette houkuttaa vaimoja Tornionlaaksoon? Johan Malmström tekkee puusta erilaisia elukoita inredninkikäythöön, ja kaikki alko onnellisesta sattumasta. Haaparannassa kokointuu joka viiko ryhmä taiteilioita.

Vi gör en återblick och besöker Tina Lahti som var med i Gränslöst 2012 då vi pratade om tabut med missfall och dödfödda barn. Hon hade själv begrav två söner. Nu tre år senare har hon två döttrar. Vi träffar även Madeleine Johansson som i våras berättade om sin kamp att bli mamma. 2014 födde hon sin son Elton och, nu är hon gravid igen. Vi diskuterar även om den tredje "pappamånaden" med Linda Jonsson och Daniel Jakobsson. Kohtaama Tina Lahen joka oli myötä Gränslösissä 2012 ja silloin met praatima tabyystä saaja kesken ja ko lapsi kuolee. Hän oli itte joutunu hautaahmaan kaks poikaa. Nyt kolme vuotta myöhemin hällä on kaks tyärtä. Kohtaama kansa Madelein Johanssonin joka kevväilä kerto hänen taistelusta tulla mammaksi. 2014 synty hänen poika Elton ja nyt hän on taasen raskaana. Keskustelema kansa kolmannesta "pappakuukauesta" Linda Johanssonin ja Daniel Jakobssonin kans.

Drönare kan bli årets julklapp och intresset växer för varje dag. Posten i Finland har testat drönare i paketleveranser och strävar efter att bli ledande i Europa inom den här tekniken. - Det är snabbt och enkelt att leverera paket på det här viset, men vi måste utveckla det ännu för att säkra leveranserna under alla årstider och väderlek, berättar Jukka Rosenberg. Markus Raatiniemi flyger radiostyrda helikoptrar hemma på datorn och ute i naturen. - Man måste ha en simulator för att kunna hålla på med den här hobbyn, berättar Markus. Christer Wikström från Transportstyrelsen berättar om vilka regler som gäller när man flyger drönare och radiostyrda helikoptrar, och om problemen som uppstår ibland. Robottihelikopterista povathaan vuoen joululahjaa ja intressi tähän kasuaa. Suomen Posti testasi lennokkia pakettien kuljetukseen ja tähtäävät siihen ette ovat Euroopan jotava maa tässä tekniikassa. - Se on nopea ja kätevä malli lähättää paketin, mutta vielä meän häätyy tätä kehittää ette paketit tuleva varmasti pe

I studion kommer Pajala duon The Magnettes och berättar om USA turnén, knarket, skivkontraktet och nya singeln Bones. - Det kommer att komma fler låtar med meänkieli, säger Rebecka Digervall. Vi fortsätter att prata om bilar och om man ska ha en tuff bil. Peter Norberg blev kär i amerikanska bilar när han var fem år gammal. - Det är häftigt att vrida igång motorn och känna hur hela bilen skakar, berättar Peter. Eleverna på Utbildning Nord får även dom frågan, vad är en tuff bil för dig? Styytihoon tulle Pajalan tyttäret The Magnettes ja kertovat heän USA turneestä, knarkista, levytyssopimuksesta ja uuesta kappalheesta Bones. - Meilä tullee kansa uusia kappalheita missä laulethaan meänkielelä, sannoo Rebecka Digervall. Jatkama piili teemaa ja sitä jos se häätyy olla tyffi piili. Peter Norberg rakastu ameriikkalaissiin piihliin jo viisvuotihaana. - Ko sie laitat moottorin käynthiin ja koko piili tärisee son niin mahtava tunne, kertoo Peter Norberg. Oppihlaat Utbildning Nordissa sait kansa vastata kysymykseen,

Tycker du det är svårt att köpa en bil? Anders Niemi ger dig tips på vad du ska tänka på innan du köper en bil, så du inte råkar köpa grisen i säcken. - Du börjar med att öppna motorhuven, kolla oljan och att alla andra vätskor är okej, säger Anders. Innan vi släpper temat meänkieli så berättar Bengt Pohjanen om hur han lyckats lära barnbarnet meänkieli. Tykkääks sie ette son hankala ostaa piilin? Anders Niemi antaa sulle tipsiä mitä kannattee hunteerata ennenkö ostaa piilin, ettet sie ostaa sikkaa säkissä. - Ensinä katothaan tieten öljyt ja ette kaikki muukki nestheet on kunnossa, sannoo Anders. Ja ennenkö met jätämä meänkieli teeman, kertoo Bengt Pohjanen kunka hän on lykästynny anthaan lapsenlapsele meänkielen.

I kvällens program fortsätter vi med språktemat och Sari Oja ger tips om hur du kan lära ditt barn meänkieli. Med oss har vi även Roland Jatko som är tre barns pappa och meänkielilärare, han upplever det svårt att lära barnen meänkieli. Och nu blir Pippi på meänkieli. En av dem som ska översätta boken är Kerstin Tuomas Larsson. Hon har skrivit tre barnböcker på meänkieli och ger dig tips om hur du ska gå tillväga om du vill ge ut en egen barnbok på meänkieli. Vi ska även besöka språkskolan i Haparanda och fråga eleverna varför det är bra att vara tvåspråkig. Illan ohjelmassa jatkama kieliteemaa ja Sari Oja antaa tipsiä kunka tehjä jos sie halvaat opettaa sinun kläpile meänkieltä. Matkassa kans Roland Jatko joka on pappa kolmele lapsele ja kansa meänkielen opettaja. kuule miksi hän tykkää ette son hankala opettaa kläpile kieltä. Ja nyt tullee Pippi meänkielelä. Yks näistä kääntäjistä on Kerstin Tuomas Larsson. Hän on kirjottanu kolme kläpitten kirjaa meänkielelä ja antaa nyt tipsiä kaikile jokka hunteeraava e

Efter lagändringen i somras får nu alla som vill läsa till exempel meänkieli eller finska i skolan. En av dem som nu får börja läsa finska är Medea Reinesund. Men hur har lagändringen påverkat kommuner som redan erbjudit meänkieliundervisning för alla? I Pajala har antalet elever ökat säger meänkieliläraren Gerd Persson, hon tror att lagändringen höjt statusen för meänkieli. I Kiruna erbjuds meänkieli undervisning under skoltid och läraren Paula Kruukka tror det är orsaken varför så många i Kiruna som vill läsa meänkieli. Kesälä tuli lakimuutos missä päätethiin ette kaikin jokka halvaava saava nytten lukea esimerkiski suomea tai meänkieltä koulussa. Yks näistä joka nyt saapi lukea suomea on Medea Reinesund. Mutta kunka tämä lakimuutos sitte vaikuttaa kunnissa missä meänkielen opetusta on annettu kaikile? Pajalassa oppilasmäärä on noussu viimivuesta sannoo opettaja Gerd Persson, hän uskoo ette lakimuutos nostaa statuksen meänkielele. Kirunassa opetus on laitettu kouluaja sisäpuolele ja opettaja Paula Kruukka

Hur är det att komma till Sverige som asylsökande? Anton Raukola från Migrationsverket i Pajala berättar hur asylprocessen ser ut från det att man kommer till Sverige, asylutredningen och vad händer där emellan innan man får beslut. Du får även träffa Michel Abadalla som kommer från Syrien. Han har bott i Pajala nu i ett år, och trivs bra. Hör hur han upplevt asylprocessen från det att han kom till Sverige för första gången till att han fick beslut. Minkälaista se oon ette tulla Ruothiin pakolaisena? Anton Raukola Pajalan Migrationsverkistä kertoo kunka tämä turvapaikan haku prosessi oikein toimii. Mitä sitä saattaa tehjä ko oottaa päätöstä? Sie saat kansa kohata Michel Abadallahin joka tullee Syyriasta. Hän oon asunu Pajalassa vuoen ja triivastuu hyvin. Hän kertoo kunka hän oon kokenu tämän asyyli processin siittä ko hän ens kertaa tuli Ruothiin ja kunka pitkhään se otti ette saaja päätöksen.

Har stressen kommit till Tornedalen? Det är många som utbildar sig inom Yoga just nu och Tornedalen är inget undantag. Ulrika Falk Mukka drömmer om att öppna en egen yogaskola i hennes gamla barndomshem i Övertorneå. Men vad är Yoga egentligen och vad betyder det för människan? Anaya Larsson har bott i Indien och hittade lyckan där. Elina Johansson är i startgroparna med att starta en egen yogastudio i Övertorneå, och väskan står packad inför tio dagars yoga kurs i Portugal. Onko stressi tullu Tornionlaaksoon? Moni on nyt innostunu yoogasta ja niin kansa täälä Tornionlaaksossa kiinostus yoogan harrastukseen on heräny. Ulrika Falk Mukka haaveilee ette laittaa yoogakoulun hänen entisseen kotipaikhaan Mataringissä. Mutta mitä yooga oikein on ja mitä se merkittee meile ihmisille? Lena Anaya on asunu Indiassa ja sieltä hän löysi onnen elähmään. Elina Johansson on alkamassa oman yoogastyytion Mataringissä ja väsky on pakattu, kymmenen päivän yoga kursi Portugalissa oottaa.

Hemorrojder, inkontinens, svamp, herpes, impotens, listan kan göras ganska lång när det handlar om pinsamma sjukdomar. Men vad ska man göra då om man har blivit drabbad av någon pinsam sjukdom, och varken vill eller vågar prata om det? Vi tog med oss en bunt sjukdomar och träffade läkaren Carola Alm och barnmorskan Irene Lundholm, och fick veta att flera av dessa inte alls är så ovanliga. Hemuroitia, hiivasieni, sukupuolitautia, impotenssi vaivat, listan saattaa tehjä vaikka kuinka pitkäksi ko kysymys on kiusalisista tauista. Mutta mitäs sitä sitte tekkee jos on saanu tämmösen häpy tauin, eikä siittä halvaa eikä tohi kelheen praatia? Met otima läjän tautia följhyyn ja kohtasimma lääkäri Carola Almin ja kätilö Irene Lunholmin, ja saima tietää ette monet näistä tauista ei ole niin kummalisia.

I kvällens program pratar vi om teater och teaterns betydelse för ungdomar. Du får träffa Anton Raukola och Marika Svala som båda jobbat med teater i flera års tid. - Teater är ett sätt att uttrycka sig, man får vara någon annan och släppa loss. Säger Marika Solgevik Svala, som menar att i Pajala finns det goda möjligheter som ung att få stå på scen och spela teater. Hur det är att vara ung i Norrbotten pratar man om i teaterföreställningen "MAN VÄNJER JU SIG VID DET VACKRA" av Ung scen Norr, som på ett lättsamt sätt får fram ungas liv, och ofta handlar det om allvarsamma saker. Du får även träffa Mona Mörtlund som ska till Dramaten för att läsa dikter på meänkieli. Illan ohjelmassa praatima teatterista ja sen merkityksestä nuorile. Sie saat kohata Anton Raukolan ja Marika Solgevik Svalan jokka molemat ovva harrastanheet teatteria jo monta vuotta. - Teatteri on yks malli kertoa tuntemuksista, sitä saapi olla joku toinen ja vain päästää irti. Sannoo Marika Svala joka meinaa ette Pajalassa nuorila on hyvät mah

I veckan drar skolorna i gång på flera håll i landet, och i kvällens program pratar vi just om skolstarten, och för många kan det innebära svåra beslut. Du får träffa Paulina Martikainen som kommit in på civilekonom utbildningen i Linköpings universitet. Men hur vet man om man valt rätt? Ida Berg har studerat på Universitet i flera års tid och ger lite tips och råd till dem som nu ska börja studera. Vi besöker även Utbildning Nord och frågar om möjligheter till att studera i Tornedalen. I dagsläget kan Utbildning Nord erbjuda närmare 30 olika yrkesutbildningar, berättar Leif Lahti. / Tällä viikola vetävät koulut monela puolin maata käynthiin, ja illan ohjelmassa praatima justhiin koulun alkamisesta, mikä tuottaa monele pään vaivaa. Sie saat kohata Paulina Martikaisen joka on päässy siviiliekonoomi koulutukseen Linköpingin universiteetissä. Mutta kunkas sitä tietää ette on valinu oikein? Ida Berg on stydeerannu monta vuotta universiteetissä ja antaa nyt tipsiä kaikile jokka lähtevä stydeeraahmaan. Käymä kans M

I dagens program får du träffa unga i Tornedalen som fått sina sommarjobb tack vare sina extraspråk, i det här fallen meänkieli och finska. Sanna Vähäkangas jobbar i matbutik i Pello och använder dagligen en blandning av svenska, meänkieli och finska. Detsamma gäller för Steven Mäkitalo som kan kommunicera med de äldre han i sitt sommarjobb kommer i kontakt med just för att han kan lite meänkieli. Sonja Jannert vikarierar på turistinformationen i Haparanda och behärskar fem språk - som hon dagligen får användning för. Tämän päivän ohjelmassa sie saat kohtata nuoria Torniolaaksossa jokka ovat saahneet kesätöitä sen takia ko ossaavat meänkieltä ja suomea. Sanna Vähäkangas oon töissä ruokakaupassa Pellossa ja käyttäää päivittäin ruottia, meänkieltä ja suomea. Niin tekkee kansa Ste ven Mäkitalo ette saattaa puhua vanhuuksitten kans sielä missä on kesätöissä Sonja Jannert oon siihaisenna turistiinformasuunissa Haaparannassa ja ossaa viis kieltä joita hän käyttää joka päivä.

Förberedelserna inför årets upplaga av Tornedalen pride är i full gång och vi får hänga med bakom kulisserna. Johanna Nordblad Sirkka berättar lite vad som ska hända under helgen och vad dom lärt sig från förra året. Du får även träffa David Forsberg som redan som 12- åring visste att han var homosexuell. Valmistelut vuoen Tornedalen pride juhliin on täyessä käynissä ja met saama lähteä följhyyn kartiinitten taka. Johanna Nordblad Sirkka selittää vähän mitä nyt viikonloppuna tapahtuu ja mitä het on oppinheet viimi vuoesta. Sie saat kansa kohata David Forsbergin joka jo 12 vuotihaana tiesi ette on homoseksyaali.

Många flyktingar har ingenting att göra under tiden dom väntar på besked om uppehållstillstånd. Dagarna fylls med väntan och att sova och äta. I Pajala och Övertorneå försöker bybor att sysselsätta dom här asylsökanden. Svänge Tornberg i Pajala berättar om hans funderingar och tycker att flera borde ta kontakt med asylsökanden. Monela pakolaisela ei ole mithään hommaa sillä aikaa ko net oottava päätöstä jos het saava jääjä Ruothiin. Päivät menevä siinä ette syöpii, nukkuu ja oottaa. Pajalassa ja Övertorneålla on kyläläiset ottahneet asiaksi ette järjestää näile pakolaisile hommaa. Svänge Tornbergi Pajalassa kertoo hänen hunteerinkistä, ja ette useampi sais ottaa kontaktia pakolaisitten kans. I Övertorneå har Monica Simu bjudit in flykting kvinnor och lärt dom att använda symaskin, en av kvinnorna Lillit Krigorian har fått praktikplats hos Monica. Pajalabor Kenneth Waara och Lars- Gunnar Forsberg är aktiva med asylsökanden. På fritiden lär dom ut svenska till flyktingar och varje dag kommer det asylsökanden

För- och nackdelarna med nätet är många. I dagens program ska vi prata om delningar i sociala medier. Polisen använder sig mycket av sociala medier, men ser många risker med det. Ibland sprider folk saker de iaktagit på till exempel Facebook istället för att ringa polisen. Missing people har blivit en succé tack vare sociala medier. Vid sökandet efter Lisa Holm har 3 miljoner engagerat sig på ett eller annat sätt i sociala medier, och det bidrar till fler personer som engagerar sig i sökandet. Vi ringer också pokerspelaren Martin Tano från Pajala, som just nu är i Las Vegas och tävlar om 10 miljonor kronor. Internetissä on niin hyviä ko huonojaki puolia. Tänäpäivänä ohjelmassa praatima jakamisesta sosiaalisissa meetioissa. Poliisiki tekkee tätä paljon nykyhään heän työssä. Mutta siinä oon hänen riskinsä. Joskus ihmiset jakavat asioita esimerkiksi Facebookissa sen siihaan ko ette soittaa poliisile. Missing Peoplelista on tullu suuri syksee sosiaalitten meetioitten takia. Ko esimerkiksi haethiin Lisa Holmia ni

Heidi Savaloja och Eini Fors har båda varit med om en stor livsförändring och det har påverkat deras liv positivt. För ett år sedan hade Heidi svårt att knyta skorna på grund av sin övervikt. Idag är hon 50 kilo lättare och i så pass bra form att hon har beslutat att börja inom militären. Utseendet begränsade Einis liv så pass mycket att hon skämdes att gå till affären. Idag är hon 30 kilo lättare och förändringen har gett henne självförtroende att börja arbeta. / Heidi Savaloja ja Eini Fors oon molemat tehneet ison elämänmuutoksen ja se on vaikuttanu heän elämää positiivisesti. Vuosi sitte Heidilä oli hankala solmia kengät ylipainon takia. Nyt hän oon tiputtanu 50 kiloa ja oon niin hyvässä formissa ette meinaa lähteä armeihaan. Ulkonäkö vaikutti Einin elämää niin paljon ette hän häpesi mennä kauphaan. Nyt hän oon laihtunu 30 kiloa ja muutos oon antanu hälle itteluottamusta lähteä töihin.

Tornedalska karaktärsdrag kan vara en fördel att ha när man är tränare i fotboll. Andreas Alm som är chefstränare för fotbollslaget AIK i Stockholm har sina rötter i Pajala. Vi pratar om hans förebilder, barndom, identitet och arvet han har att förvalta. Också Ulf Nygård från Raj-Raj bandet har sina rötter i Tornedalen, och det präglar deras musik. Han är med och berättar om deras nya låt, som är en översättning av en Mando Diao låt. Torniolaaksolaisia karaktääri-ominaisuuksia hyöyttää jos oon träänari jalkapallossa. Andreas Alm on jalkapalloträänari jalkapallolaakile AIK:le Stockholmissa ja oon juuret Pajalasta. Met praatima hänen esikuvista, lapsuuesta, identiteetistä ja perinnöstä. Kans Ulf Nygårdila Raj-Raj bandista oon juuret Torniolaaksossa. Ja se kuuluu kyllä heän musikissa. Hän oon matkassa ja kertoo heän uuesta kappalheesta, joka oon käänetty Mando Diaon kappalheesta meänkiehleen.

Dennis Kalla är musiker med rötter i Tornedalen. Han är en tänkare, ibland tänker han så mycket så att det får honom att må dåligt psykiskt, men det är också då hans bästa låter tar fart. Han har precis släppt sin nya singel "Good night bad morning". I dagens program får du komma Dennis Kalla nära inpå skinnet. Vi åker på roadtrip till hans rötter, och gör ett stop i en bastu där allt kommer fram. Dennis Kalla oon myysikkeri jolla oon juuret Torniolaaksossa. Hän oon henkilö joka ajattellee paljon, joskus liian paljon, niin paljon ette hän siksi joskus voippii huonosti psyykisesti. Mutta se oon kans sillon ko hänen parhaat kappalheet oon saahneet vauhtia. Hän oon justhiin päästääny uuen singelin "Good night bad morning". Tänä päivänä sie saat tulla Dennis Kallaa hyvin likele, lähemä hänen juurile, ja tehemä stopin saunassa jossa kaikki tullee framile.

Ett av sex par har svårt att få barn på naturlig väg och behöver hjälp att bli gravid. I dagens Gränslöst ska vi prata om ofrivillig barnlöshet. Madeleine Johansson fick kämpa många år för att bli gravid, slutligen blev hon gravid efter lite hjälp. Inga Savilahti-Häggbo adopterade sina två barn för 30 år sedan, adoption var det säkraste sättet för henne och hennes man att få barnen som de längtade efter. Många par får hjälp med IVF behandlingar, Susanna Apter är labbchef på en fertilitetsklinik och är med i arbetet att hjälpa par att få barn. Programledare: Ida Brännström och Pia Lakkapää. Yks joka kuuennella parila oon vaikea tulla rastkhaaksi luonolisella tavala, ja tarviittee siihen apua. Tänä päivän Gränslösissä met praatima niistä parista jolla oon tämmösiä hankaluuksia. Madeleine Johansson sai taisela monta vuotta ette tulla raskhaaksi, lopulisesti hän tuli kutienki raskhaaksi ko hän sai apua. Inga Savilahti-Häggbo adopteerasi 30 vuotta sitten kaks lasta, ko adoptsuuni oli hänen ja hänen miehen mielest