Vetenskapsradion Historia

Nyligen öppnades Erik den Heliges relikskrin i Uppsala domkyrka, i syfte att göra analyser på helgonkungens 850-åriga benknotor. Vetenskapsradion Historia var på plats för att bevittna vår egen tids hysteriskt stora intresse för medeltida ben och kungagravöppningar - ett spektakel som har sina rötter långt tillbaka i tiden. - Jag är lite förvånad över spektaklet, menar osteologen Anna Kjellström som ska kartlägga huggskadorna på skelettresterna. - Kanske beror det stora medieintresset på vårt behov av mer historia i en allt mer globaliserad omvärld, tror domprosten Annica Anderbrandt. - Och analyser av skelettet är det enda sättet vi kan få mer kunskap om en person som är i stort sett frånvarande i det historiska källmaterialet, menar arkeologen Maria Vretemark, som också är på jakt efter Magnus Ladulås gamla ben. Dessutom fortsätter serien om kvinnliga entreprenörer genom historien. I den andra delen i denna serie berättar nationalekonomen Anita du Rietz om 1800-talets klädmånglerskor och korvkioskförestånda

1864 infördes näringsfrihet i Sverige, och de gamla skråna fick konkurrens av nya svenska snilleindustrier. Några få decennier senare hade företag som Ericsson, Alfa Laval och Atlas Copco etablerat sig på global skala. Vetenskapsradion Historia undersöker hur Sverige så blixtsnabbt kunde förvandlas från en medeltida till en modern ekonomi. - Inte minst historien om Ericsson är remarkabel, menar Alexander Husebye, föreståndare på Centrum för Näringslivshistoria som nu förbereder firandet av 150-årsminnet av näringsfrihetens införande. Medverkar gör också Mats Larsson, professor i ekonomisk historia och huvudredaktör för det första försöket att sammanfatta de senaste 150 årens svenska företagshistoria. I historieskrivningen kring företagen som byggde Sverige brukar kvinnorna lysa med sin frånvaro, fastän de i verkligheten var en drivande kraft i såväl småföretagande som storindustrier allt sedan medeltiden. Anita du Rietz guidar i en serie samtal med Tobias Svanelid bland kvinnliga entreprenörer, från 1600-tale

För 150 år sedan stormade den preussiska armén de danska ställningarna vid Dybböl. Striden markerade slutet för det multietniska Danmark och starten för den lilla danska nationalstaten, och satte djupa sår i den danska självkänslan. Vetenskapsradion Historia berättar om Danmarks ödesstund, och hur man idag markerar 150-årsminnet av händelsen. - Danskar är självpiskare och älskar att minnas sina förluster, berättar historikern Rasmus Glenthöj, aktuell med en ny bok om händelserna 1864 där han vill förskjuta en del av skulden till katastrofen 1864 från de danska politikerna till en passiv omvärld. För svenske kungen hade i princip lovat att komma till Danmarks hjälp i händelse av krig, men eftersom regeringen i Stockholm tyckte annorlunda blev det inget av en dansk-svensk allians mot Preussen. Danmarks sak lockade däremot över 400 frivilliga svenskar till krigsskådeplatserna på Jylland och historikern Ditte Koch berättar om svenskarna som föll vid de avgörande striderna vid Dybböl den 18 april 1864. Programleda

För drygt 700 år sedan var Södermalm Sveriges första förort. Det är ett av resultaten ifrån de pågående arkeologiska utgrävningarna vid Slussen i Stockholm och som nu skriver om huvudstadens historia. - Stenskodda gator och tydliga tomtstrukturer redan i sent 1200-tal ger en helt ny bild av Södermalm, som helt bryter mot den tidigare föreställningen om stadsdelen som en fattig och betydelselös del av staden, säger Kenneth Svensson som leder utgrävningarna vid Slussen. Dessutom uppmärksammas den svenska stormaktens storstilade silvergåvor till Ryssland. I en ny bok presenteras den unika silverskatten, som sedan 1600-talet förvaras i Kreml och som ger en ny bild av Sveriges relation med grannen i öster. - De svenska stormaktsregenterna blidkade de ryska tsarerna med magnifika silvergåvor i hopp om fredliga relationer och bättre handelsvillkor, berättar silverexperten Susann Silfverstolpe. Men alla gåvor fick inte avsedd effekt - Karl XII:s rekordpresent till Peter den Store glömdes snabbt bort - några veckor ef

Noa med arken är aktuell i Darren Aronofskys hollywoodskildring av hans liv, och Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter ursprunget till Bibelns berättelse. Arkeologen Richard Holmgren berättar om teorierna kring översvämningar och solbåtar, och att det faktiskt tycks finnas ett korn av sanning i bibeltexten: - Jag har själv varit med att gräva ut några av världens äldsta fynd av vinframställning i närheten av Ararat, vilket ju har en spännande parallell till Bibelns uppgifter om att Noa lät anlägga en vingård sedan arken strandat. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också två böcker som kommit ut i veckan, och träffar dels USA-korrespondenten Lennart Pehrson som tagit sig för att skriva ett nytt standardverk om svenskamerikanernas historia - den första delen Den nya världen berättar om hur Amerika och Sverige påverkat och inspirerat varandra i nära 400 år. Dessutom berättar Hedvig Rudling om sin bok Djuren i krigets öga - om alla de hästar, hundar och brevduvor, men också kaniner, koalor och e

Den allmänna värnplikten är ett minne blott, men hur detta minne egentligen ser ut intresserar nu historikerna. Anna-Maria Forssberg på Armémuseet i Stockholm har drivit projektet som kartlägger svenskarnas lumparminnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är märkligt att en institution som präglat Sverige under mer än hundra års tid så snabbt kan falla i glömska hos en yngre generation, menar hon. Men de som var med minns desto mer – allt ifrån snuskburkar och muckarkammar, till Status Quo och stridskukar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu gått hundra år sedan det första arkeologiska spadtaget på den mytomspunna Påskön. Katherine Routlegde tillbringade ett drygt år på ön och hennes teorier gäller delvis än idag, menar Helene Martinsson-Wallin vid Uppsala universitet. Programledare är Tobias Svanelid.

Fotbollsmatcherna mellan Real Madrid och Barcelona har präglat Spaniens 1900-talshistoria, och till och med påverkat hur landet utvecklats. I helgen är det dags igen, och Vetenskapsradion Historia kartlägger de nära sekelgamla rötterna till fiendskapen mellan fotbollslagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Beslut om spelarköp i Barcelona och Real Madrid togs upp till och med på ministernivå under Franco-tiden, berättar Sid Lowe, aktuell med en bok om El Clásicos historia. Dessutom botaniserar programledaren Tobias Svanelid bland svärd, skelett och rustningar ifrån slaget vid Visby ringmur 1361, som nu ställs ut på Historiska museet i Stockholm. Slaget, som var ett av medeltidens brokigaste, kom att påverka Gotland under hundratals år, och den stora förloraren efter Valdemar Atterdags härjningar var inte det påstått brandskattade Visby, utan landsbygdens bondefamiljer.

16 procent av Sveriges elever blev underkända på det första nationella provet i historia. Jämfört med andra ämnen som testats i nationella prov låg historieresultaten i absoluta botten. Vetenskapsradion Historia träffar provkonstruktören Per Eliasson för att förstå varför eleverna har så svårt för just historieämnet. - Provet är utformat enligt den nya kursplanen som bara funnits under ett par år. Både lärare och elever håller fortfarande på att anpassa sig till de nya kunskapskraven, menar han. Men redan nu har det nationella provet visat sig vara mycket nyttigt för att stimulera en ämnesdiskussion bland historielärarna. Anna-Lena Lilliestam har forskat om historieundervisningen i Sverige och menar att det nu behövs andra metoder i undervisningen för att elever bättre skall lära sig historia. I hennes forskning har hon sett hur diskussioner kring historiska aktörer och strukturer kan hjälpa såväl lärare och elever att tänka nytt kring historia. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sver

Vi svenskar har alltid varit köptokiga. Det visar unik forskning om de svenska auktionernas historia. Vetenskapsradion Historia träffar forskarna som gått igenom månghundraåriga arkiv som vittnar om den svenska köpfesten sedan 1600-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vi har haft bilden av att äldre tiders människor bara ägt en ytterst liten mängd föremål, men vår forskning visar att genomsnittssvensken köpt dussintals föremål varje år på auktion, berättar ekonomhistorikerna Sofia Muräng och Göran Ulväng vid Uppsala universitet. Niklas Forsman, vd på 340-åriga Stockholms auktionsverk menar att dagens auktionsvanor faktiskt liknar tiden då verket drog igång 1674. Dessutom granskas bioaktuella 300 – Rise of an Empire, där muskulösa perser kämpar mot svettiga greker i serietidningsversionen av antikens stora fält- och sjöslag. Antikvetaren Johannes Siapkas menar att filmen säger mycket om vår egen bild av den antika världen. Programledare är Tobias Svanelid

I Vetenskapsradion Historias 600:e program ställer programledaren Tobias Svanelid tre historiker mot väggen - vad ska vi egentligen med historiker till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I svallvågorna efter debatten om humanioraämnenas kris börjar historikerna själva diskutera vilken roll de borde ha i samhället, och vilket ansvar de har i samhällsdebatten. – Vi historiker har länge ansett att det är något gott att hålla sig på avstånd från samhällsdebatten, men jag tycker att det är helt fel, och att historiker har en viktig roll att fylla för att sätta vår tids stora frågor i ett längre perspektiv, menar Klas-Göran Karlsson, historieprofessor vid Lunds universitet. Med i debatten är också lundahistorikerna Cecilia Riving och Eva Österberg.

Historiemåleriet har varit ett föraktat kulturarv i hundra år, men nu tas de gamla konstverken till heder i Göteborgs konsthalls nya utställning En målad historia som öppnar i helgen. - De här konstverken har format bilderna av vår historia, menar Per Dahlström, intendent på konstmuseet. Hans kollega Kristoffer Arvidsson menar också att målningarna från 1800-talet fortfarande fortsätter att påverka hur vi upplever dagens historiska ögonblick. - Dagens historiska filmer, eller Sagan om Ringen-trilogin, liksom nutida dokumentärfotografi bär vidare ett arv ifrån historiemåleriet, menar han. Dessutom uppmärksammas den svenska stormaktstidens grå eminens, drottning Hedvig Eleonora, som i sextio år var mycket aktiv i att forma bilden av den svenska stormakten. Konsthistorikern Lisa Skogh har undersökt hennes roll som konstmecenat. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har beskrivits som den största skattjakten i världshistorien, The Monuments Men-initiativet i andra världskrigets slutskede - ett allierat försök att skydda det europeiska kulturarvet och återfinna miljontals konstföremål som stulits av nazisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Hitlers och nazisternas mål var att omforma den europeiska konsthistorien till nazisternas fördel, berättar Anders Rydell, författare till boken Plundrarna. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar fenomenet, som nu uppmärksammas i filmen The Monuments Men, men som fortfarande är aktuellt. Malin Myrin arbetar till exempel idag i organisationer som vill skydda kulturarvet i händelse av väpnade konflikter, och Thomas Roth på Armémuseet berättar om det ideella initiativet att skydda svenska krigsmonument i utlandet. Dessutom berättar författaren Åke Persson om de sista ord som vi vet är sanna. I den sista delen i serien om de sista orden på dödsbädden får han också berätta om sitt hårdkokta favoritcitat,

För hundra år sedan marscherade tiotusentals bönder till borggården i Stockholm för att visa sitt stöd för kungens försvarspolitiska linje. Borggårdskrisen ledde till Sveriges allvarligaste regeringskris genom tiderna och innebar en politisk ödesstund för landets nyfödda demokrati. - Det var en benhård strid som gjorde forna vänner till fiender, berättar Axel Odelberg, författare till boken Med kungen som verktyg som skildrar händelserna. Dessutom avslöjar författaren Åke Persson vad Julius Caesar, Goethe och Oscar Wilde egentligen sade på dödsbädden. För deras och andras sista ord i livet lät inte riktigt som vi lärt oss Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under årets olympiska spel i Sotji kommer de tävlande att åka skidor och spela ishockey på 150 år gamla massgravar. Det hävdar representanter från folkgruppen tjerkesser, som på 1800-talet utsattes för Rysslands hårdföra kolonisationspolitik i Kaukasus. - Jag skulle inte kalla det för ett folkmord, men en etnisk rensning, menar Klas-Göran Karlsson, historieprofessor i Lund som tillsammans med Turkietkännaren och ex-diplomaten Ingmar Karlsson diskuterar tjerkessernas historia i Vetenskapsradion Historia. Tjerkesserna själva hävdar att ryssarna utrotade omkring en miljon av deras ättlingar, och deporterade lika många ifrån utskeppningshamnen i Sotji till det Osmanska riket. Idag kräver de upprättelse och ett ryskt erkännande av folkmordet. Dessutom inleds i denna veckas program en serie om vår uråldriga fascination för en döendes människas sista ord på dödsbädden. De sista orden ansågs kunna rena en syndares själ, ge livsvisdomar från världen på andra sidan, och bestämma imperiers öden, och än idag grunnar folk

De är betydligt mindre än frimärken, men berättar massor om det forntida Sverige. Vetenskapsradion Historia riktar luppen mot vendeltidens guldgubbar, med anledning av det senaste fyndet i Västra Vång i Blekinge. - Det finns omkring 600 olika sorters bilder på de guldbleck som kallas för guldgubbar, och kanske lika många tolkningar kring vad de avbildar och betyder, menar arkeologen Jan Peder Lamm. Själv lutar han åt att guldgubbarna var forntidens tempelpengar, som offrades till gudarna i hednahallar. Andra menar att guldgubbarna är porträtt av dåtidens härskare, en sorts vendeltida selfies, och åter andra letar symboliska betydelser i guldgubbarnas stavar, gester och dryckesbägare. - Kanske hade de också flera betydelser i sin samtid, menar Kent Andersson på Historiska museet, men att det gemensamma draget handlar om just guldet, som sågs som ett närmast magiskt material. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var förra årets arkeologiska sensation - fyndet av en kilometerlång spikrak pålrad i det mytomspunna Gamla Uppsala. Vetenskapsradion Historia samlar fyra experter för att reda ut vad det egentligen är arkeologerna tror sig ha hittat. - Vi jobbar efter två huvudteser, berättar arkeologen Jonas Wikborg. Dels kan pålarna ha markerat en processionsväg eller så fungerade de som en rituell avgränsning av det mycket speciella område som Gamla Uppsala utgjorde. Kanske var det till och med så att raden av omkring 8 meter höga tallpålar hjälpte till att skapa de myter om platsen som Adam av Bremen, 500 år senare, skulle berätta om. Religionshistorikern Olof Sundqvist och arkeologen Peter Bratt menar att den styrande dynastin i Gamla Uppsala använde religionen för att stärka sin legitimitet, och där kan en mäktig allé av pålar hjälpt till att imponera på omvärlden. Kanske har man också utfört offer och ätit rituella hästmåltider vid pålarna, vilket benfynden på platsen skvallrar om. Tony Björk, som grävt en liknande

I Norge kallas det för miraklens år. I Sverige innebar det början på en 200-årig fred och i Danmark förvandlades landet från stormakt till lilleputtnation. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar freden i Kiel 1814 och vad den historien betyder för de nordiska länderna idag. - Här skapades det moderna Norden, menar Torbjörn Nilsson, historiker vid Södertörns högskola. Få år var så tumultartade i Skandinaviens historia som de mellan 1809 och 1814. Sverige förlorade Finland, bytte kung och regeringsform och drev igenom en oönskad union med Norge. Norge å sin sida upplevde några korta ögonblick av självständighet, röstade igenom en älskad grundlag och gick i krig mot Sverige. Danmark stod på fel sida i Napoleonkrigen och förlorade merparten av sitt territorium, för att komma ut med en helt ny nationell identitet efter freden i Kiel. Tobias Svanelid träffar danske historikern Rasmus Glenthöj, norske historikern Ruth Hemstad och svenske historikern Torbjörn Nilsson för att reda ut vad som hände 1814, och vad histo

I Vetenskapsradion Historia traditionsenliga julklappsprogram tipsar Urban Björstadius och Tobias Svanelid om hårda klappar att lägga under historieälskarens julgran. Hör om hemliga poliser, karibiska mördarpirater, kinesiska pyramidbyggen och trolska vinterkrig. Böckerna och spelen som programmet tipsar om är: I skuggan av Rom av Kent Andersson Germaner av Tore Jansson Usla, elända och arma av Sofia Holmlund och Annika Sandén 101 historiska hjältar av Ola Larsmo och Brian Palmer 101 föremål ur Sveriges historia av Katarina Harrison Lindberg och Dick Harrison Järnridån av Anne Applebaum Landsmän av Bo Lidegaard Ardennerna - Hitlers vinteroffensiv 1944-1945 av Christer Bergström Assassins Creed 4 - Black Flag av Ubisoft Nations av Lautapelit Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var sannolikt det märkligaste skepp som någonsin seglat på Östersjön - Experiment of Leith - en femmastad katamaran med skovelhjul. Vetenskapsradion Historia berättar de senaste rönen om detta märkliga fartyg, som har kopplingar till Skottlands nationalrätt haggis och ångmaskinsrevolutionen. - Mycket tyder på att hon faktiskt ligger sjunken mitt i centrala Stockholm, menar marinarkeologen Marcus Hjulhammar som intresserat sig för Experiment of Leith. Dessutom uppmärksammas den sista striden mellan svenskar och danskar för 200 år sedan. Slaget vid Bornhöft i december 1813 var slutpunkten för sekel av fiendskap länderna emellan, och markerade också slutpunkten för Sveriges stormaktsambitioner på kontinenten. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den var på sin tid världens största dynamitfabrik och lade grunden för Nobels förmögenhet. Idag är den ett stycke bortglömd och rostande industrihistoria på den skotska västkusten, där tunga minnen vilar. - 130 människor omkom under tillverkningen av dynamiten, berättar John Millar, lokalhistoriker i Ardeer, där Nobels fabrik en gång låg. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också 100-åringen Svenska folkets underbara öden - Carl Grimbergs superpopulära historieverk som stod i var mans bokhylla. - Grimberg hade ett enormt inflytande över 1900-talets folkliga historieuppfattning, menar historieprofessorn Dick Harrison, som tycker att bokserien är väl värd att läsa igen, men nu som ett dokument över svunna tiders historiesyn. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.