Vetenskapsradion Historia

Kvinnor har alltid deltagit i krig, trots att historieböckerna inte berättar om dem. Vetenskapsradion Historia stiftar bekantskap med medeltidens och den ryska revolutionens kvinnokrigare, men granskar också totalt mansdominerade krigsfilmen Fury. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mytomspunna Le Bourget-flygplatsen i Paris berättar en 100-årig historia om påhittade flygaräss och hyllade atlantflygare. Dessutom granskas de senaste rönen om Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Långt innan flygplatsen Charles de Gaulle byggdes var det Le Bourget som var parisarnas luftlänk till omvärlden. Här startade de franska krigsflygarna sina uppdrag mot Röde Baronen, och här landade Charles Lindbergh efter sin historiska atlantflygning. Vetenskapsradion Historia besöker 100-årsjubilerande Le Bourget. – Bland parisare har det alltid hetat att det var flygvapnet som räddade staden under första världskriget, men inget kunde vara mer felaktigt, säger historikern André Bourachot. Dessutom uppmärksammas den aktuella bok som skildrar Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Författarna menar att folkmordet på herero- och namafolken 1904-1907 lade grunden för senare tyska folkmord, medan historieprofessorn Klas-Göran

Grisar stod för återvinningen när stockholmarnas sopproblem skulle ordnas upp i början av 1900-talet, visar en ny avhandling, och så granskas bioaktuella Dracula Untolds historiska kvalitéer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia i P1 den 9 oktober 13.35, repris 11 oktober 01.02 samt 12 oktober 18.35 För hundra år sedan skulle grisar lösa Stockholms växande problem med sopor. Vetenskapsradion Historia besöker stadens första sopstation, Lövsta, för att gräva ner sig i historien om skräp och hushållsavfall. – Man hoppades att grisarna skulle sköta både sopsortering och återvinning, men de mådde dåligt av sopmaten och många grisar dog, berättar ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som kartlagt Stockholms sophistoria under 1900-talet. Dessutom bänkar sig Tobias Svanelid i biofåtöljen tillsammans med arkeologen Anders Kaliff för att granska bioaktuella Dracula Untold – filmen om Vlad Tepes väg från rumänsk furste till blodtörstig vampyr på 1400-talet.

I veckans program om buffelköttet som förändrade världshistorien, om sumeriska gudinnor och doldisdrottningen Filippa som föräras en ny biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pemmikan, torkat buffelkött och fett, var maten som lät polarfararna upptäcka världens isvidder, som lät Stanley hitta Livingstone och som förändrade världshistorien. Det hävdar Kjell Lundin som skrivit boken om den mytomspunna pemmikanen. Tobias Svanelid provsmakar den historiska maten. Dessutom uppmärksammas mänsklighetens äldsta civilisation, den sumeriska, där tidigare mäktiga kvinnogudar förlorade mark till sina manliga kollegor. Religionshistorikern Therese Rodin har undersökt hur det kom sig att sumeriska gudinnor degraderades eller försvann i samband med att den sumeriska kulturen grävde sina kanaler i Tvåflodslandet. Medeltidsdrottningen Filippa, Sveriges kanske mesta doldisdrottning, uppmärksammas också i en ny biografi av Eivor Martinus. – Under de korta år hon hann agera som regerande drottning lyckades

I Vetenskapsradion Historia om Sven Hedin-institutets brott mot mänskligheten, om arkeologernas nya superverktyg - laser, och hur Wienkongressen formade Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mitt under brinnande världskrig lånar den svenske upptäcktsresanden Sven Hedin ut sitt namn åt ett SS-kontrollerat forskningsinstitut med täta kopplingar till flera koncentrationsläger. Författaren Tommy Lundmark har kartlagt Sven Hedin-institutets mörka historia. – Här mördas judar på Sven Hedin-institutets uppdrag enbart i syfte att hitta påstått rastypiska kranier, säger han. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas också arkeologernas nya superverktyg, laserskanningen som avslöjar hemligheter i våra berg och skogar. Arkeologen Benedict Alexander testar nu ut systemet som med flygplan och laser hittar tidigare okända fångstgropar och fornborgar. Dessutom uppmärksammas att det nu gått 200 år sedan Europas stormakter möttes i Wien, under en av historiens största fredskonferenser. När Napoleon hade

Vetenskapsradion Historia uppmärksammar jakten på stenåldersmänniskornas gener och frågar antikvetaren hur det kom sig att de romerska kejsarna blev gudar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens européer bär spår av stenåldern i sitt DNA, och den senaste studien som undersöker hur européernas släktträd ser ut föreslår att åtminstone tre olika folkgrupper blandats här under stenåldern. – Förutom spåren från de tidiga jordbrukarna från Mellanöstern och de ursprungliga europeiska jägar-samlarna finns spår av en tredje grupp som kopplar ihop européerna med Sibirien och Nordamerikas indianer, berättar Fredrik Hallgren, en av forskarna bakom studien som presenteras i Nature. Dessutom uppmärksammas den nu 2000-åriga händelse då den nyss avlidne kejsaren Augustus förklarades vara gudomlig. Den romerska kejsarvärdighetens koppling till gudarna kom att påverka Romarrikets vidare utveckling, och präglade världen långt in i vår egen tid. – P

För 350 år sedan, i september 1664, lämnade holländarna över juvelen i sin amerikanska koloni, Nya Amsterdam. Snart skulle staden bli känd som New York, och Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter stadens holländska rötter. - Den holländska kulturen har gjort ett unikt avtryck på New York, och på hela USA, menar historikern Brian G Anderson. Han menar att 1600-talets liberala holländska lagstiftning kring yttrandefrihet, näringsfrihet och religionsfrihet lade grunden till 1700-talets amerikanska självständighetsförklaring, och till dagens USA. Dessutom uppmärksammas svenskamerikanske fotografen John Anderson, som vigde sitt liv åt att föreviga siouxindianer på bild. Fjäderprydda indianhövdingar och vardagligt familjeliv är några av motiven, som skildrar siouxindianerna mitt under deras svåraste stunder efter massakern vid Wounded Knee. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Längs ofantliga 20 mil stod västfrontens första stora slag vid Marne. Två miljoner soldater drabbade samman i ett gammaldags fältslag som skulle rädda Paris och skapa den mytomspunna skyttegravsfronten. Tobias Svanelid och Nils Fabiansson reser längs slagfältets monument och kyrkogårdar för att diskutera krigets mening och meningslöshet, men riktar också blicken mot hur det aktuella hundraårsjubileet nu kan komma att skriva en ny historia över världskriget. - Direkt efter kriget skrevs pampiga officiella historieverk, därefter kom generalernas memoarer och för femtio år sedan inleddes vår fokusering på världskrigets mikrohistoria, hur vanliga soldater och civila upplevde kriget, berättar Nils Fabiansson. Men frågan är hur representativa de här mikrohistorierna egentligen skall anses vara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid och Nils Fabiansson fortsätter resan längs första världskrigets västfront. Från slagfältet vid Argonneskogen där Sven Hedin en gång stod och fascinerades av granatkrevader, till de tyska och amerikanska krigskyrkogårdarna, där en och annan svenskättling ligger begraven. Ett självklart stopp är också världskrigsmuseet i Romagne, där Jean-Paul de Vries under 30 år samlat skrot från frontavsnittet på platsen. - Det handlar om att visa att första världskrigets soldater var helt vanliga pojkar när de tog av sig uniformen, berättar Jean-Paul de Vries, som i år väntar rekordbesök. - Tills helt nyligen betraktades den här typen av krigsminnen, gamla skor, fältflaskor och taggtråd, som helt värdelösa, berättar Nils Fabiansson, men nu börjar folk förstå värdet av att bevara minnet från kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia reser längs det första världskrigets västfront på jakt efter 100-åriga minnen, spår och berättelser. Tillsammans med författaren Nils Fabiansson vandrar Tobias Svanelid, i det första avsnittet av tre, längs Hartmannswillerkopfs stenmurade skyttegravar. Här stod bittra strider mellan franska och tyska soldater - strider som närmast glömts bort idag. - För exakt hundra år sedan var det den här platsen, i Vogeserna, där Frankrike anföll in i Tyskland, som tidningarna rapporterade om, berättar Nils Fabiansson. Och till skillnad från andra platser längs västfronten finns skyttegravarna kvar på berget Hartmannswillerkopf, inhuggna i berget. Här hittar man också stilla ödekyrkogårdar för fallna tyska soldater, minnesmärken från franska krigshjältar och rostande granatskärvor och taggtråd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ingen ribba i målet, frispark för lyrtagning och domarna på bänken. Mycket var annorlunda när fotbollen enades om sina första gemensamma regler för 150 år sedan. Vetenskapsradion Historia besöker platsen där världens populäraste sport föddes. - Varenda privatskola hade sina egna regler för hur fotboll skulle spelas, och vid mötet i oktober 1863 handlade det om att enas om gemensamma regler, berättar fotbollshistorikern Åke Jönsson. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia verklighetens Downton Abbey, med anledning av en aktuell bok som skildrar livet på Highclere Castle som stått modell för tv-serien. I centrum för berättelsen står Lady Almina, som köpte sig såväl slott som titel av sin rike pappa, men historikerna är kritiska till skönmålningen av det tidiga 1900-talets klasskillnader. Programledare är Tobias Svanelid. Sändes första gången den 24 oktober 2013. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi svenskar har alltid varit köptokiga, det visar unik forskning om de svenska auktionernas historia. Vetenskapsradion Historia träffar forskarna som gått igenom månghundraåriga arkiv som vittnar om den svenska köpfesten sedan 1600-talet. - Vi har haft bilden av att äldre tiders människor bara ägt en ytterst liten mängd föremål, men vår forskning visar att genomsnittssvensken köpt dussintals föremål varje år på auktion, berättar ekonomhistorikerna Sofia Murhem och Göran Ulväng vid Uppsala universitet. Och Niklas Forsman, vd på 340-åriga Stockholms auktionsverk menar att dagens auktionsvanor faktiskt liknar tiden då verket drog igång 1674. Dessutom granskas bioaktuella 300 - Rise of an Empire, där muskulösa perser kämpar mot svettiga greker i serietidningsversionen av antikens stora fält- och sjöslag. Antikvetaren Johannes Siapkas menar att filmen säger mycket om vår egen bild av den antika världen. Programledare är Tobias Svanelid. Sändes första gången 6 mars 2014. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play

Syndiga ynglingar, jättelika penisar, groteska rumphål och grafittivulvor prydde medeltidens kyrkväggar. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser till Linderöds kyrka i Skåne för att se resterna av en medeltida bildkultur som lät sig inspireras av dåtidens mustiga ballader. - Några av medeltidens ballader är grovt vulgära och har inspirerat kyrkmålare med sexuella och groteska motiv, berättar Tommy Olofsson, som tillsammans med Sigurd Kvaernum är aktuella med boken Medeltiden i ord och bild. Dessutom uppmärksammas trenden att historien nu håller på att globaliseras. På Vasamuseet öppnar i helgen utställningen Samtidigt som berättar vad som hände runt om på jorden, samtidigt som Vasaskeppet sjönk. - Om våra besökare förstår att historien är komplex och att det hänt olika saker på olika håll i världen är vi nöjda, menar museichefen Marika Hedin. Sändes första gången 28 november 2013. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid och Urban Björstadius guidar traditionsenligt bland läsvärda böcker och spelvärda spel för alla historieälskare. Hör om domedagsprofeter och bibelkommunister, om allmogemåleri och kremlska lökkupoler, och missa inte chansen att återuppleva paniken i Pompeji vid Vesuvius utbrott! Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Djur i krigets öga. Om djur och soldater i första världskriget. Hedvig Rudling, med förord av Peter Englund. Historien om Västfronten. Nils Fabiansson. Första Världskriget. Marco Smedberg. Kreml. Symbolen för makt och rikedom. Catherine Merridale. Arvet från Bagdad. Ingmar Karlsson. Vid tidens ände. Om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand. Håkan Håkansson. Den nya världen. Lennart Pehrson. Hur är det med Macbeth, Blot-Sven och Gandalf? Dick Harrison. Lumpen - från mönstring till muck. Anna Maria Forssberg och Klas Kronberg (red) När färgen kom till byn. Målade allmogemöbler från norr till söder 1750-1850. Jo

För 100 år sedan tuffade det första fartyget igenom den nybyggda Panamakanalen. Vetenskapsradion Historia reser till den 100-årsjubilerande kanalen för att leta efter minnena av svenskarna som hjälpte till att bygga den, och höra om kampen att bygga en sjöväg mellan Atlanten och Stilla Havet. - Ända sedan Columbus dagar har man velat bygga en kanal i Panama, berättar Matthew Parker, författare till boken Hells Gorge som beskriver Panamakanalens historia. Och på Panamas kanalmuseum visar man än idag upp den första kartan som projekterade var kanalen skulle byggas, nära 100 år innan den blev verklighet. En karta som ritades av en svensk! Dessutom riktas strålkastarljuset mot Gavrilo Princip, mannen som mördade det österrikiska ärkehertigparet i Sarajevo för 100 år sedan och som påståtts ha startat det första världskriget. Men i dagens Sarajevo har man helt olika syn på Princip, där några reser stolta minnesmärken över honom, medan andra kallar honom för Bosniens Usama bin Ladin. Programledare är Tobias Svanelid

Tobias Svanelid besöker två aktuella utgrävningar som undersöker hur det egentligen gick till när de svenska vikingarna blev kristna. Vid Broby i Täby och i Sigtuna skvallrar tidiga kristna begravningar om hur vikingarna fick lära sig dyrka den nya guden. - På många andra tidiga gravgårdar kan skeletten ligga hur som helst, men här ligger de helt korrekt med huvudet åt väster, berättar arkeologen Lars Andersson som leder utgrävningarna vid Broby. Och sannolikt är det från staden Sigtuna som brobyborna lärt sig de kristna sederna och bruken. Utgrävningen i Sigtuna visar hur vikingastadens första invånare var kristna, och mycket tyder på att de haft nära kontakter med det ortodoxa Ukraina och Ryssland. Arkeologen Anna Hed Jacobsson och osteologen Anna Kjellström berättar om de senaste rönen ifrån Mälardalens Jerusalem, dit stormän flockades för att festa med kungen och för att lära sig den rätta tron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nästa vecka träffas nordister och historieintresserade i Kungälv för att bland annat fira att Norden haft fred i 200 år. Vetenskapsradion Historia reser dit för att ta pulsen på Nordens kanske mest nordiska plats - där Sveriges, Norges och Danmarks gränser en gång möttes, och dit medeltidens skandinaver vallfärdade till Kongahällas stolta stavkyrka. - Här förvarandes en flisa ifrån Kristi kors, berättar arkeologen Kristina Bengtsson, som också varit drivande i jakten på den mytomspunna norska kungsgården i Kongahälla. Verna Rydén, vid Kungälvs musei vänner, menar också att Kungälvs speciella position, som en gränsbygd mellan Norge, Sverige och Danmark, fortfarande gör avtryck i stadens befolkning. Här känner man lika stor samhörighet med Norge som med Sverige, menar hon. Dessutom förklarar historikern Gunnar Wetterberg varför det nu är dags att på allvar damma av de 700-åriga tankarna på en nordisk förbundsstat. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De är betydligt mindre än frimärken, men berättar massor om det forntida Sverige. Vetenskapsradion Historia riktar luppen mot Vendeltidens guldgubbar, med anledning av det senaste fyndet i Västra Vång i Blekinge. - Det finns omkring 600 olika sorters bilder på de guldbleck som kallas för guldgubbar, och kanske lika många tolkningar kring vad de avbildar och betyder, menar arkeologen Jan Peder Lamm. Själv lutar han åt att guldgubbarna var forntidens tempelpengar, som offrades till gudarna i hednahallar. Andra menar att guldgubbarna är porträtt av dåtidens härskare, en sorts vendeltida selfies, och åter andra letar symboliska betydelser i guldgubbarnas stavar, gester och dryckesbägare. - Kanske hade de också flera betydelser i sin samtid, menar Kent Andersson på Historiska museet, men att det gemensamma draget handlar om just guldet, som sågs som ett närmast magiskt material. Programledare är Tobias Svanelid. Observera att detta är en repris från den 23 januari 2014. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play

Norge firar 200-årsdagen av grundlagssignaturerna på Eidsvoll 1814, och nationaldagsfirandet har föregåtts av ett massivt historieintresse. Vetenskapsradion Historia tar tempen på hur norrmännen minns sitt eget mirakelår, och hur det kommer sig att Sverige yrvaket tittar på under jubileumsåret. - 1814 är ju det stora året i norsk historia, menar Ruth Hemstad vid Nationalbiblioteket i Oslo, men både på svensk och norsk sida har man problem med att få in alla de turer som ledde fram till Eidsvoll och senare till unionen med Sverige. Historikerna Morten Ottosen och Monica Mørch guidar Tobias Svanelid genom grundlagsfäder, sommarkrig och en stortingssal som vittnar om de politiska strider som födde det moderna Norge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia tar tempen på debatten om de senaste rönen hur stenåldersjägarna blev bönder. Jordbruket spreds med invandrare, säger genetikerna, medan arkeologerna är skeptiska. - Det är känsligt att dra stora slutsatser om hela kulturer utifrån ett litet antal DNA-analyser, menar arkeologen Åsa Larsson. Hon tycker också att det är problematiskt att såväl DNA-forskare som journalister utan problem går ut med uppgifter om eventuella skillnader i jägarnas och böndernas hudfärg, och frågar sig om genetikerna är säkra på att det över huvud taget är de första jordbrukarna som de har analyserat. Dessutom avslutas serien om den svenska historiens många kvinnliga entreprenörer. 1900-talet såg en stark nedgång i kvinnligt företagande, på grund av könsdiskriminerande regler och nya ideal kring hemmafruar och nationalekonomen Anita du Rietz berättar om utvecklingen som till slut ledde fram till Svenskt Näringslivs Jens Spendrups ohistoriska uttalande om kvinnors bristande erfarenheter som företagare. Program