Vetenskapsradion Historia

Den norska regeringen tog inte hoten om invasion på allvar och borde ställts inför rätta efter kriget. Det menar författaren Aage Sivertsen, aktuell med en ny bok om invasionen den 9 april 1940. Dessutom berättas historien om fiskebyn Telavåg, som jämnades med marken för sitt motstånd mot nazismen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drygt 40 000 norrmän dömdes för landsförräderi efter kriget, men de ytterst ansvariga för den tyska ockupationen, den norska regeringen, kom undan. Nu menar historikern Aage Sivertsen, aktuell med en ny bok om Tysklands invasion av Norge, att både norske utrikesministern och försvarsministern var kriminellt inkompetenta i att hantera situationen kring ödesdagen den 9 april 1940. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia norska fiskebyn Telavåg, som fick betala ett oerhört pris för invånarnas motstånd mot de nazistiska ockupanterna. Efter en strid med Gestapo deporterades byns samtliga manliga invånare, och husen jämnades med marken. Programledare är Tobias Svaneli

Möt Anna Lihammer, aktuell med historiedeckaren Än skyddar natten, och hör om hur kronprinsessan Margareta revolutionerade kungabegravningarna i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna Lihammer utsågs till 2014 års bästa deckardebutant och nu är hon aktuell med andra delen i sin serie om det mörka svenska 1930-talet. Historier som kretsar kring decenniets totalitära ideologier och klassmotsättningar. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om naziarkeologer, hällristningar, polissystrar och historiedeckarvurm. Dessutom avslutar Lena Rangström serien om de svenska kungabegravningarnas historia genom att berätta om kronprinsessan Margareta, som med sin död och begravning 1920 kom att revolutionera de svenska begravningstraditionerna. Programledare är Tobias Svanelid.

I Vetenskapsradion Historia varför Sverige blivit ett båttokigt land, och varför så många bryr sig om gamla veteranbåtar. Dessutom berättas om kungabegravningen som Aftonbladet ansåg gick för långt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nostalgi och kärleken till den svenska kulturhistorien får tusentals svenskar att putsa på sina träbåtar varje år. Det menar etnologen Mattias Frihammar som studerar den svenska fritidsbåtens kulturhistoria och försöker förstå vad som motiverar folk att älska sina veteranbåtar. Tobias Svanelid träffar honom och träbåtsägaren Dick Olsson på Heleneborgs båtklubb i Stockholm. Dessutom berättar Lena Rangström, författare till boken Dödens teater som skildrar svenska kungabegravningar under 500 år, om 1800-talets nygamla begravningsceremonier. Kvällspressen, med Aftonbladet i spetsen, tyckte att Karl XIV Johans begravningsprocession var lite väl antik, inte minst då folk trampades ner i jakten på så kallade kastpenningar.

1900-talets "tattarfråga" och 60-talets "Zigenarundersökning" gransas nu av historikerna. Och 1700-talets begravningsceremonier iscensattes som en dödens teater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1895 föreslog en halländsk präst att alla ”tattare” skulle sättas i reservat. Ett par decennier senare var registreringar och steriliseringar av resande och romer i full gång, och så sent som på 1960-talet gjordes genetiska undersökningar av romer i den så kallade ”Zigenarundersökningen”. Historikerna Martin Ericsson och Ida Ohlsson Al Fakir är aktuella med sina avhandlingar som tillsammans tecknar bilden av Sveriges sekellånga övergrepp på resande och romer. Dessutom uppmärksammas 1700-talets kungliga begravningar – tiden då de pampiga processionerna ersattes mot högstämda ceremonier i Riddarholmskyrkan, och då Gustav III såg sin egen begravning som en operaföreställning. Programledare är Tobias Svanelid.

Om rummen som format Sveriges politiska historia, och hur kungabegravningar blev den viktigaste statliga ceremonin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svensk politisk historia har skapats av arkitektur och geografi lika mycket som av människor. I ett aktuellt forskningsprojekt undersöker dagens historiker hur historien har formats av ståndsriksdagarnas möteslokaler, Oxenstiernas kanslikontor och avstånden till landets kyrkor. - Historiker har ofta menat att historien äger rum på en scen, men vi vill undersöka hur själva scenen påverkat historien, säger Magnus Linnarsson, som tillsammans med Joakim Scherp guidar runt Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid i maktens centrum i Gamla Stan. Dessutom berättar Lena Rangström om kungliga begravningsceremonier. Utifrån hennes kommande bok Dödens teater, och Livrustkammarens aktuella utställning tecknas bilden av Sveriges första pampiga kungabegravning – Gustav Vasas, där processioner, kyritzhästar och landskapsfanor markerade startpunkten för stat

Om arkeologernas roll för att sprida en känsla av gemenskap inom EU, och om 75-årsmarkeringen av massakern i Katyn, där 21 000 polska officerare avrättades av Sovjet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När EU finansierar arkeologisk forskning handlar det om projekt som söker ett gemensamt europeiskt kulturarv. Tanken är att antika monument, romerska ruiner och stenålderns musikinstrument ska få medborgarna att känna en europeisk samhörighet. Men Elisabeth Niklasson som studerar EU:s arkeologipolitik menar att EU-politikerna misslyckats med sina målsättningar och att arkeologerna som alltför villigt ställer sin forskning till politikens förfogande borde bli mer medvetna om farorna med en politiskt styrd forskning. Dessutom om massakern i Katyn i mars 1940, då sovjetiska säkerhetsstyrkor avrättade drygt 20 000 polska officerare i skogarna runt Smolensk. Händelsen var nedtystad under femtio år och skulden lagd på nazisterna, innan Gorbatjov erkände Sovjetunionens ansvar. Historieprofessorn Kristi

När konstnären Anders Zorn drog igång sina skidtävlingar i Dalarna 1907 drog han igång en tradition som är högst levande än idag, om än inte lika utskälld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anders Zorns kyrklopp kallades de för, skidtävlingarna med målgång i Mora, som under några år strax efter sekelskiftet 1900 rörde upp känslorna i skid-Sverige. För inte skulle man väl få tjäna pengar på skidåkning? Och inte skulle tävlingsskidåkare behöva staka sig nio mil, när de internationella tävlingarna fokuserade på kortare distanser? Historikern Isak Lidström berättar i Vetenskapsradion Historia om Zorns skidtävlingar, och om kampen mellan skidromantiker och skidförbundet. Vi hör också Daniel Svensson och Sverker Sörlin, historiker vid Kungliga Tekniska Högskolan, som berättar om hur den svenska skidsporten kom att ta täten inom modern elitträning, och varför just skidåkningen kommit att bli nationalsporten där inte minst norsk och och svensk nationalism får sitt våldsamma utlopp. Programledare är Tobias

August Theodor, statarson i Ulvsunda, förlorade som sexåring sin mamma och pappa inom loppet av några månader. Historikern Anna Götlind har intresserat sig för hans fall, och hur en föräldralös pojke klarade sig i Sverige på 1860-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Inom August Theodors släkt har det alltid hetat att han var ett hittebarn från Drottningholm, och det väckte förstås mitt intresse, säger historieprofessorn Anna Götlind. Och att sanningen var en helt annan spelar mindre roll, eftersom August Theodors historia, berättad från torp och smedjor på Mälaröarna, också är berättelsen om Sveriges och Stockholms förvandling från bondesamhälle till modern industrination. Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”365 dagar” som för första gången tar ett helhetsgrepp om dagboksskrivandets historia. – Ingen annanstans kommer man historien så nära som när man läser dagböcker från äldre tider, säger Anders Bergman, en av författarna till boken. Programledare är Tobias S

Det har bråkats om Parthenonfriserna i 180 år, men ännu har frågan inte funnit en lösning. Samtidigt växer kraven på att återlämna allt fler konstskatter till sina ursprungsländer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Striden om Parthenonfrisen från Akropolis har stått i 180 år och än idag hoppas Grekland att British Museum skall släppa ifrån sig kulturskatten. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas folkrättsprofessorn Ove Brings aktuella ”Parthenonsyndromet” som skildrar vår tids växande fixering vid att ställa krav på att återbörda och återlämna bortrövade eller bortförda kulturföremål. – Ofta handlar det om unkna nationalistiska krafter som vill höja det egna landets prestige genom att återföra kulturhistoriska föremål som förvaltas på andra länders museer, menar Knut Weibull, överantikvarie på Riksantikvarieämbetet. Och även när länder och museet finner lösningar på återlämnandekraven kan de lämna en bitter eftersmak, som i fallet med den danska Jyllandslagen, som 2011 återfö

Kanadasvenskarna är en av Sveriges okända utvandrargrupper som nu belyses i en kommande bok, och de finska krigsbarnen lever ännu med trauman, 75 år sedan ankomsten till Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svenskamerikaner uppmärksammas i TV-program men vem bryr sig om kanadasvenskarna? Vetenskapsradion Historia riktar ljuset mot de öden som väntade de 100 000 svenskar som styrde kosan mot Kanada istället för USA. – Svenskamerikaner har egna universitet, museum och bibliotek, men vi kanadasvenskar har ingenting, berättar Elinor Berglund Barr som i år är aktuell med en av de första historiska undersökningarna av svenskarna som emigrerade till Kanada. Dessutom uppmärksammas de finska krigsbarnens öden. För exakt 75 år sedan kom de första finska barnen till Sverige under Vinterkriget. Över 70 000 skulle följa, och på Riksarkivet berättar 58 hyllmeter arkivmaterial om deras erfarenheter av ”chokladlandet” Sverige, om deras umbäranden och saknaden efter familjen i Fin

Tobias Svanelid och Nils Fabiansson fortsätter resan längs första världskrigets västfront. Från slagfältet vid Argonneskogen där Sven Hedin en gång stod och fascinerades av granatkrevader, till de tyska och amerikanska krigskyrkogårdarna, där en och annan svenskättling ligger begraven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett självklart stopp på resan är världskrigsmuseet i Romagne, där Jean-Paul de Vries under 30 år samlat skrot från frontavsnittet på platsen. – Det handlar om att visa att första världskrigets soldater var helt vanliga pojkar när de tog av sig uniformen, berättar Jean-Paul de Vries, som i år väntar rekordbesök. – Tills helt nyligen betraktades den här typen av krigsminnen, gamla skor, fältflaskor och taggtråd, som helt värdelösa, berättar Nils Fabiansson, men nu börjar folk förstå värdet av att bevara minnet från kriget.

Vetenskapsradion Historia reser längs det första världskrigets västfront på jakt efter 100-åriga minnen, spår och berättelser. Tillsammans med författaren Nils Fabiansson vandrar Tobias Svanelid längs Hartmannswillerkopfs stenmurade skyttegravar. Här stod bittra strider mellan franska och tyska soldater - strider som närmast glömts bort idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – För exakt hundra år sedan var det den här platsen, i Vogeserna, där Frankrike anföll in i Tyskland, som tidningarna rapporterade om, berättar Nils Fabiansson. Och till skillnad från andra platser längs västfronten finns skyttegravarna kvar på berget Hartmannswillerkopf, inhuggna i berget. Här hittar man också stilla ödekyrkogårdar för fallna tyska soldater, minnesmärken från franska krigshjältar och rostande granatskärvor och taggtråd.

Dags för Vetenskapsradion Historias traditionsenliga julklappstips, där Urban Björstadius och Tobias Svanelid botaniserar i årets historiska bokhögar bland östersjöpirater, kungliga lejon och renässansens hovastrologer. Dessutom samlas spelpanelen för att drabba samman under kolonialtidens kamp om världens resurser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De böcker och spel som tas upp i programmet är:   Furstinnan och stjärntydaren av Anna Carlstedt Medici av Göran Hägg Barrikaden valde mig av Kristina Lundgren Urkatastrofen av Klas-Göran Karlsson Svenska lejon av Ingvar Svanberg Ett stort lidande har kommit över oss av Dick Harrison Rule Britannia! av Johan Hakelius Det frivolas historia av Sabine Melchior-Bonnet Kapare och pirater av Lars Ericson Wolke Gustaf Tenggren – en biografi av Lars Emanuelsson och Oskar Ekman Colonial – Europe’s Empires Overseas av Christophe Pont/Stratagem Games

Svensken som skapade Disneys Snövit är märkligt bortglömd och 75-årsjubilerande musikklasserna som ger full hals under denna luciahelg har en stormig historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gustaf Tenggren var svensken som formgav världens första tecknade långfilm Snövit och flera andra av Disneys första mästerverk. Vetenskapsradion Historia stiftar bekantskap med konstnären som är superkändis i USA med märkligt bortglömd i Sverige. – Det är svårt att bli profet i sitt eget hemland, säger Disneykännaren Lasse Åberg och får medhåll av Lars Emanuelsson som skrivit en aktuell biografi om Tenggren. Dessutom uppmärksammas de 75-årsjubilerande musikklassernas stormiga historia. Det var 1939 som Hugo Hammarström drog igång Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm och sedan dess har musikklasserna dels fått utstå kritik för att vara elitskolor, dels lagt grunden för det svenska musikundret. – Debattens vågor gick höga ända in på 80-talet, innan Alva Myrdal satte ett streck för debatten, ber

Hör grekiska aulos och lyror, vikingatida kohorn och bronslurar i Europas största musikarkeologiska projekt, som snart öppnar en utställning i Sverige. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den unga vetenskapen som återskapar Europas forntida klanger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag tror att en antik grek skulle känna igen musikstycket även om han eller hon skulle tycka att mitt uttal av sångtexten lät barbariskt, säger Stefan Hagel som ägnar sig åt att återskapa antik grekisk musik. Stefan Hagel är en av deltagarna i det stora europeiska musikarkeologiska forskningsprojektet EMAP, som syftar till att göra den unga vetenskapen musikarkeologi mer publik. – Jag tror att många kommer att tycka att det är spännande att höra hur en vattenorgel ifrån Pompeji egentligen lät, eller uppleva hur vikingatida trätrumpeter och kohorn klingar, säger Cajsa Lund, som är en av Sveriges deltagare i EU-projektet. 2016 inleds en musikarkeologisk vandringsutställning inom projektet och till dess

Sverige stödde Finland under landets svåraste stund, när Sovjetunionen anföll i november 1939. Men kanske kunde Sverige ha gjort mer för grannlandet, eller helt försökt motverka att kriget bröt ut. Tobias Svanelid debatterar frågan med Försvarshögskolans militärhistoriker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 75 år sedan anföll Sovjetunionen Finland och ett tre månader långt iskallt krig skulle komma att skörda tiotusentals liv. I Sverige hette det att Finlands sak var vår, och Vetenskapsradion Historia kartlägger hur viktig den svenska hjälpen till Finland egentligen var, och om vi kunde, eller borde, ha gjort mer för vårt grannland. – Sverige skänkte enorma resurser till Finland i form av militär utrustning och krediter, förutom de 8 000 frivilliga svenska soldater som stred i Finland, men konsekvensen blev att vårt eget land stod mer eller mindre försvarslöst, menar militärhistorikerna Lars Ericson Wolke och Gunnar Åselius vid Försvarshögskolan. Störst inverkan på krigsutgången hade

Det finska vinterkriget startade för 75 år sedan och Vetenskapsradion Historia reser till dess mest legendomsusade plats, Raatevägen i Soumussalmi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var Finlands hjältebragd men en stor tragedi för Sovjetunionen. Vetenskapsradion Historia reser till Suomussalmi och den ikoniska Raatevägen där en hel division ur Röda Armén förintades av de finska skidåkande soldaterna. – Det som skulle bli en stor triumf för Stalin blev istället ett frostigt helvete, säger Mika Kulju som skrivit boken Soumussalmi 1940. – Och det här var en historia som snabbt förtegs i Sovjetunionen, berättar Lassi With, som är guide längs Raatevägens historiska platser. Först de senaste åren har ryssar och ukrainare kommit hit för att för första gången se platsen där deras fäder eller farfäder stupade. Vetenskapsradion Historia berättar om miraklet i Suomussalmi, som gått till krigshistorien som en av världens mest framgångsrika gerillastrider, och hur det kunde komma sig att

Under medeltiden var Kungahälla, dagens Kungälv, Nordens medelpunkt. Vetenskapsradion Historia besöker platsen som var sin tids viktigaste vallfartsmål för skandinaverna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia reser till Kungälv för att ta pulsen på Nordens kanske mest nordiska plats – där Sveriges, Norges och Danmarks gränser en gång möttes, och dit medeltidens skandinaver vallfärdade till Kongahällas stolta stavkyrka. – Här förvarandes en flisa ifrån Kristi kors, berättar arkeologen Kristina Bengtsson, som också varit drivande i jakten på den mytomspunna norska kungsgården i Kongahälla. Verna Rydén, vid Kungälvs musei vänner, menar också att Kungälvs speciella position, som en gränsbygd mellan Norge, Sverige och Danmark, fortfarande gör avtryck i stadens befolkning. Här känner man lika stor samhörighet med Norge som med Sverige, menar hon. Dessutom förklarar historikern Gunnar Wetterberg varför det nu är dags att på allvar damma av de 700-åriga tankarna på

Markisen de Sade, världens mest kände sexualfilosof, uppmärksammas stort i Paris på sin 200-årsdag, och Hitlerattentaten avslöjar vårt behov av en alternativ historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tvåhundra år efter sin död fortsätter markisen de Sade att fascinera. Världens mest kände sexualfilosof uppmärksammas stort i Paris i höst och Vetenskapsradion Historia träffar människorna som förförts av den historiska våldsporren. Dessutom uppmärksammas det halvt bortglömda attentatet mot Hitler för 75 år sedan, och hur det kommer sig att vi är så intresserade av Hitlers eventuella förtida bortgång. Historieprofessor Dick Harrison menar att vi har ett omättligt behov av tankar kring hur historien kunde ha tett sig om ödet velat annorlunda. – Allt fler i vår egen tid upplever en känsla av maktlöshet, men kontrafaktisk historia ger oss en upplevelse av att vi har kontroll över våra liv och kan påverka historien. Programledare är Tobias Svanelid.

Enköping är betydligt äldre än man tidigare trott, det visar en aktuell utgrävning. Och hundraårsjubilerande första världskriget var inget annat än vår tids urkatastrof, menar historieprofessorn i en kommande bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia i P1 den 30 oktober 13.35, repris 1 november 01.02 samt 2 november 18.35 En tusen år gammal och kullerstensgata har markerat gränsen för vikingastaden Enköping. Det menar arkeologen Kenneth Svensson som är med att gräva ut Enköpings allra äldsta historia. – En sån här stenlagd väg som är så här gammal är något helt unikt i Sverige och skriver om Enköpings historia rejält, säger han. Staden, som numer kallas för Sveriges närmaste, håller alltså också på att bli av landets äldsta. Dessutom uppmärksammas kommande boken Urkatastrofen, där historieprofessorn Klas-Göran Karlsson tar ett helhetsgrepp om första världskrigets betydelse för vår egen tid. – Första världskriget var verkligen vår världs urkatastrof, där revs det