Takeactiontalks

Utveckling av dataunderlag är en viktig del av klimatarbetet eftersom vi behöver fakta för att fatta riktiga beslut, inte hörsägen och åsikter. Men hur länge har miljö- och klimatstatistik funnits? Och vilka miljö- och klimatfaktorer är det som mäts? Finns det miljöområden som det fortfarande inte finns någon statistik kring? Hur ser trenderna i Sverige ut? Och finns det någon internationell samlad klimatdatabas? Lyssna på ett intressant och informativt samtal med Nancy Steinbach som jobbar med miljöräkenskaper på Statistiska centralbyrån. Miljöräkenskaper betyder att man kopplar ihop och beskriver samband mellan miljö och ekonomi. Här finner ni även länken till Nancys artikel ”Industrins kostnader för miljöskydd står stilla” som publicerades på SCB:s hemsida den 7/9-2017 och som diskuteras i podden: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Industrins-kostnader-for-miljoskydd-star-stilla/# Signaturmelodi: Claes Bonde

År 1999 så fastställde Sveriges riksdag 15 nationella miljökvalitetsmål (som senare blev 16) samt ett övergripande mål för den svenska miljöpolitiken, det så kallade generationsmålet. Generationsmålet syftar till att inom en generation överlämna ”ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Riksdagen preciserade att generationsmålet och flertalet av miljökvalitetsmålen skulle vara uppfyllda till år 2020, alltså om drygt 2 år. Men hur har det gått med arbetet med de nationella miljömålen och generationsmålet? Och vad kan vi själva göra i vår vardag för att hjälpas åt att nå dem? Även FN:s 17 globala mål för en hållbar framtid, Agenda 2030, diskuteras. Lyssna på ett intressant och lärorikt samtal med Hans Wrådhe som jobbar på Naturvårdsverket med utvärdering och uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen. OBS! Omslagsbilden på de nationella miljökvalitetsmålen är illustrerad av Tobias Flygar. Läs mer om miljömålen på: miljo

Sara Fröcklin jobbar på Naturskyddsföreningen och är sakkunnig inom området tropiska och marina ekosystem och fiske. I början på juni så deltog hon i den stora Havskonferensen på FN:s högkvarter i New York som Sverige och Fiji var initiativtagare till. Hör Sara berätta om sina intryck från Havskonferensen, om hur våra hav mår idag, vilka de största hoten mot våra havs välmående är, varför haven är så viktiga för oss och vad du i din vardag kan göra för att bidra till renare och friskare hav. Signaturmelodi: Claes Bonde

Klimat- och säkerhetsfrågor har många samband. Lyssna på ett intressant samtal med Viktor Sundman som är handläggare för fred- säkerhet- och nedrustningsfrågor på Svenska FN-förbundet. Signaturmelodi: Claes Bonde

Att införa en mer cirkulär ekonomi i vårt samhälle skulle innebära att vi minskar våra utsläpp och avfall och börjar använda Jordens resurser mer effektivt, vilket är nödvändigt om vi ska nå klimatmålen och en hållbar värld. Men vad är cirkulär ekonomi? Och hur gör vi för att ställa om? Lyssna på ett intressant samtal med Mattias Lindahl som är professor på Linköpings universitet och som forskar och undervisar om miljödriven produktutveckling och produkt- och tjänsteinnovationer. Signaturmelodi: Claes Bonde

För att förstå människans påverkan på Jorden bättre så har forskare, däribland miljöprofessorn Johan Rockström, identifierat nio planetära gränser som styr hela planetens stabilitet. Om vi överstiger dessa gränser så kan vi nå kritiska tröskelnivåer där livsvillkoren på jorden ändras plötsligt och oåterkalleligt. Detta skulle ge allvarliga följder för mänsklighetens välfärd liksom för allt övrigt liv på jorden. I detta avsnitt intervjuar jag Fredrik Moberg som är forskare och kommunikationsrådgivare på Stockholm Resilience Centre samt chef på organisationen Albaeco som arbetar med miljökommunikation. Han förklarar på ett enkelt och intressant sätt vilka de planetära gränserna är och varför vi måste hålla oss inom dem. Signaturmelodi: Claes Bonde

Visste du att om alla på Jorden skulle leva och konsumera som en genomsnittlig svensk person gör så skulle det krävas 4,2 planeter som Jorden! 4,2! Men vi har bara en planeten Jorden. Därför måste vi också lära oss att leva inom vår enda planets gränser. I detta poddavsnittet så intervjuar jag Carina Borgström-Hansson som jobbar på Världsnaturfonden WWF och är expert på ekologiska fotavtryck. Hon berättar på ett lättförståeligt sätt bland annat vad ett ekologiskt fotavtryck är, varför svenskarna har bland de största ekologiska fotavtrycken i världen samt ger konkreta tips på vad vi kan göra för att minska våra alldeles förstora ekologiska fotavtryck. Signaturmelodi: Claes Bonde