Takeactiontalks

BNP-tillväxt är ett av de viktigaste målen i vårt samhälle idag. Men de senaste decennierna har vi kunnat se vår planet slitas ut i samma takt som BNP-ökat. Vi kan konstatera att ständig tillväxt inte är hållbart, men vilka alternativ finns och kan vi föreställa oss en värld bortom BNP-tillväxt? Mikael Malmaeus är nationalekonom och miljöforskare på IVL Svenska miljöinstitutet. Tillsammans med 16 andra forskare från olika ämnesområden har Mikael under åren 2014-2018 deltagit i forskningsprojektet ”Bortom BNP-tillväxt”. Där tog de fram fyra olika scenarier för hur ett välfärdssamhälle utan BNP-tillväxt kan se ut. Varmt välkomna att lyssna på ett mycket intressant och spännande samtal där Mikael bland annat berättar mer om det ovannämnda forskningsprojektet. Vi pratar även om vilken roll BNP har och har haft i Sverige och världen, om varför ständig BNP-tillväxt inte är hållbart, om att tjänster blir dyrare och saker billigare, att kriser uppstår på grund av förväntningar och att en annan, hållbar, framtid f

Agroforestry är ett odlingssystem som kombinerar odling av grödor och träd, ibland även kombinerat med djurhållning. Agroforestry kan tillämpas i hela världen, det gäller bara att anpassa vilka träd och grödor som funkar ihop och trivs på det stället där man vill odla. I höstas (2018) släppte Agroforestry Network med Vi-skogen, Sveriges Lantbruksuniversitet Global, SwedBio vid Stockholm Resilience Centre, med flera, rapporten ”Achieving the Global Goals through Agroforestry” (Uppnå de globala målen med hjälp av agroforestry). Rapporten visar att agroforestry kan bidra till att uppnå flera av de 17 globala målen i Agenda 2030, framför allt mål nummer 1 och 2 som handlar om att minska fattigdom och hunger. Men även exempelvis mål nummer 13 som handlar om att bekämpa klimatförändringarna och mål nummer 15 som handlar om att bidra till en ökad biologisk mångfald. Välkomna att lyssna på ett mycket intressant och inspirerande samtal med Linda Andersson som, vid poddens inspelning i februari 2019, var ämnesansva

Vatten är en grundförutsättning för allt liv på jorden, för växter och djur såväl som för människan. Vi behöver tillgång till rent vatten och sanitet för vår grundläggande hälsa och utveckling. Vatten är också en förutsättning för världens livsmedelsproduktion och energiproduktion. Många tar rent vatten förgivet men tillgången till dricksvatten, eller sötvatten överlag, är ingen självklarhet. Över 2 miljarder människor runt om i världen saknar idag tillgång till dricksvatten och sanitet. 800 barn dör varje dag på grund av smutsigt vatten. Och som vanligt är det de fattigaste och mest sårbara som drabbas hårdast. Välkomna att lyssna på ett mycket intressant, lärorikt och angeläget samtal med Jens Berggren som är kommunikationschef på SIWI (Stockholm International Water Institute). Vi diskuterar hur stor tillgången på dricksvatten är i vår värld, både ur ett svenskt och globalt perspektiv, och belyser utmaningar vi står inför såväl som möjligheter. Vi pratar även sanitetsfrågor, hälsa, ekosystem, kemikalier

Just nu pågår den sjätte stora massutrotningen av biologisk mångfald i jordens historia! Och det är vi människor som orsakar den! Vilket är väldigt kontraproduktivt eftersom vi är beroende av biologisk mångfald och ekosystem för vår egen överlevnad. Men vad innebär biologisk mångfald? Varför är den så viktig? Hur ser det ut med den biologiska mångfalden i Sverige och globalt? Varför är bina så viktiga? Och svampar? Vilka är de största hoten mot biologisk mångfald? Och vad kan vi göra för att behålla/öka den biologiska mångfalden? Varmt välkomna att lyssna på ett mycket intressant och lärorikt samtal med Urban Emanuelsson som är professor och forskare inom fältet biologisk mångfald och historisk ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Urban var under många år även föreståndare för, och startade och byggde upp, Centrum för biologisk mångfald som är en gemensam centrumbildning mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. Signaturmelodi: Claes Bonde Bild: Roger Gleisner

Världen är idag beroende av olja, både i form av energi och som beståndsdel i nästan allt vi har runt oss i vår vardag; möbler, kläder, mediciner, mat, plast, leksaker, datorer, telefoner, asfalt, däck och så vidare. Men om vi ska nå Parisavtalet och hålla oss under två graders global uppvärmning jämfört med förindustriell tid så måste vi sluta avvända olja och andra fossila bränslen. Men hur ska det gå till och är det ens möjligt? Varmt välkomna att lyssna på ett mycket intressant och lärorikt samtal med Joseph Samec som är professor på institutionen för organisk kemi på Stockholms universitet och även grundare till företaget RenFuel som producerar biobränslen från lignin. Signaturmelodi: Claes Bonde

Kevin Anderson is the Zennström Visiting Professor in Climate Change Leadership at Uppsala University in Sweden. He is also professor of energy and climate change at the University of Manchester and the deputy director of the Tyndall Centre for Climate Change Research. He also has a background as an engineer primarily within the oil industry, which is not that common among climate scientists. Kevin is also one of the world's leading researchers on carbon budgets, which very simply explained is the calculation of how much carbon dioxide we globally still can release into the atmosphere before we reach a two degrees temperature rise compared to pre-industrial time. It can´t be emphasized enough that the amount of carbon dioxide that we still can release is very small! And needs to be divided fairly between all countries. Important to highlight is also the fact that we can´t rely on negative emissions technology, that does not yet exist, to save us in the future. The Paris climate agreement state that we need

Om du inte hade möjlighet att gå på årets största klimatevent, Klimatriksdagen, så har du här möjlighet att höra en sammanfattning av helgen. Förutom intervjuer med representanter från Klimatriksdagen så får du även höra inspirerande intervjuer med utställare (ideella gräsrotsrörelser, föreningar, företag), föreläsare, artister och besökare. Och för er som var där, kanske vill ni uppleva den fantastiska helgen igen

Vill du få en enkel överblick av de internationella klimatavtalen, från att IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) bildades 1988 och fram till idag. Då ska du lyssna på detta mycket intressanta och lärorika samtalet med Anders Turesson. Anders var under flera år Sveriges chefsförhandlare i de internationella klimatförhandlingarna inom såväl EU som FN. Idag jobbar han på miljö- och energidepartementet samt är huvudsekreterare för det vetenskapliga rådet för hållbar utveckling. Förutom de internationella klimatavtalens historia och utveckling så pratar vi också bland annat om hur klimatförhandlingarna har förändrats över tid, om dynamiken i de internationella klimatmötena, om EU:s viktiga och avgörande roll i klimatförhandlingarna och om det fortfarande finns hopp att vi ska lyckas lösa klimatkrisen. Med andra ord varmt välkomna att lyssna på ett mycket intressant samtal med Anders Turesson! Signaturmelodi: Claes Bonde

Alla behöver vi kläder. Utan kläder skulle vi exempelvis inte kunna gå till jobbet, hämta barn på dagis eller handla. Vi skulle förmodligen även frysa, beroende på var i världen vi bor. Därför måste vi hitta sätt att tillverka kläder på ett hållbart sätt, både för människor och miljön. Idag tillverkas det globalt mycket mer kläder än vad vi klarar att slita ut, vilket tillsammans med hur kläderna produceras resulterar i en enorm miljöbelastning. Dessutom finns det väldigt få regleringar inom klädindustrin. Ingun Grimstad Klepp är forskare på Oslo Metropolitan University (OsloMet) och har över 25 års forskningserfarenhet inom området miljö och textilier. Tillsammans pratar vi, förutom om ovannämnda problematik, också om vilka de vanligaste klädmaterialen är, deras olika för- och nackdelar, hur vi alla kan minska vår miljöpåverkan när det gäller kläder, om fast fashion, om okunskapen kring bambu som klädmaterial, och mycket mer. Varmt välkomna att lyssna på ett mycket intressant och lärorikt samtal med I

Människans livsförutsättningar är hotade, men det syns inte i de ekonomiska systemen eller beräkningarna. I dag är alla nöjda så länge BNP ökar, men BNP säger inget om vår livskvalité eller hur naturen mår, det säger bara att vi har producerat och konsumerat mer från ett år till ett annat. Anders Wijkman som är författare och samhällsdebattör, bland många andra titlar och befattningar, menar att det behövs en ny upplysningstid och att ekonomins regelverk rimligen måste se annorlunda ut i en värld med 8 miljarder människor än i en med 1–2 miljarder människor. Anders föreslår bland annat att vi bör beskatta kapital och utnyttjande av naturen istället för arbete, samt omfördela vinsterna av robotisering och artificiell intelligens. Vi pratar även om de ökade klyftorna mellan rika och fattiga, att klimatkrisen även är en moralisk kris, att världen behöver förebilder och alternativ, om att hjälpa omställningens förlorare, om basinkomst, om att den svenska valdebatten behöver fokusera mycket mer på de långsikti

Om vi ska nå en hållbar värld så krävs det kunskap och utbildning om vad en hållbar utveckling är och innebär. Detta gäller för hela samhället, så även för våra barn och ungdomar i skolan. Daniel Olsson är forskare på Karlstads universitet inom området lärande för hållbar utveckling. Tillsammans med några kolleger har han genomfört en landsomfattande studie för att bland annat undersöka elevers medvetenhet om hållbar utveckling i olika åldrar. De tittade också bland annat på betydelsen av hur undervisningen om hållbar utveckling sker. Lyssna på ett intressant samtal med Daniel Olsson där han berättar om resultaten av studien, som också bidragit med värdefull information till den fortsatta implementeringen av lärande för hållbar utveckling. Signaturmelodi: Claes Bonde

Vi har redan passerat 1 grads global uppvärmning jämfört med förindustriell tid. Om vi ska ha en chans att nå Parisavtalet, att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, så måste vi agera omgående och omfattande. Trots det går det trögt att komma överens om och hitta lösningar på de gemensamma och akuta utmaningarna världen står inför. Olle Torpman jobbar på filosofiska institutionen på Stockholms universitet där han bland annat forskar och undervisar om miljöetik. Olle menar att oenigheten kring klimatfrågorna till stor del beror på att vi har olika grundsyn i moralfrågor, vad vi värnar och värdesätter. Frågor som varken vetenskapen eller politiken kan svara på. Här behöver vi istället ta hjälp av etiken. Vad är viktigt egentligen? Om vi diskuterar dessa grundläggande värderingar och får en förståelse för varandras värdegrunder så kan vi hitta kompromisser som vi kan enas om. Som när världen mycket framgångsrikt enades om gemensamma insatser för att minska hålen i ozonlagret. Detta gäller även

Världens länder antog år 2015 den mest ambitiösa och storslagna framtidsplanen som världen någonsin skådat; Agenda 2030, som består av 17 globala mål. Målen bygger på tre dimensioner av hållbarhet; den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Till år 2030 ska vi alla tillsammans genom de globala målen: 1. Avskaffa extrem fattigdom. 2. Minska ojämlikheterna i världen. 3. Lösa klimatkrisen. 4. Främja fred och rättvisa. De globala målen ska uppnås i alla länder och för alla människor. Det är ett gemensamt ansvar och kräver insatser från alla aktörer i samhället. De rikare länderna har även ett ansvar att hjälpa de fattigare länderna att nå målen. < I Sverige har vi goda förutsättningar att nå de globala målen, men vi står också inför många utmaningar. Är vi så bra på hållbarhet här i Sverige som vi kanske tror? Vilka partier vågar ta avstamp i de globala målen i sitt valprogram? Vilka ledare vågar ta tag i målkonflikterna? Kan vi till exempel fortsätta exportera vapen och samtidigt påstå att vi vill främ

Vad behöver ett barn? Jo barn behöver kärlek, trygghet, mat, vatten, en frisk och ren miljö att växa upp i, utbildning och så vidare. Kort sammanfattat så kan man säga att barns rättigheter är den ultimata definitionen av hållbarhet, sett både ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Barns, och vuxnas, rättigheter och en hållbar värld går hand i hand. Lyssna på ett mycket intressanta och lärorikt samtal med Malin Dahlberg Markstedt som jobbar på Rädda barnen i Sverige som manager på avdelningen för Child Rights and Business. En avdelning som stöttar företag att se sin påverkan på barn genom sin egen affärsverksamhet, något som allt fler företag behöver och vill ha hjälp med. Signaturmelodi: Claes Bonde

Om vi ska nå klimatmålen så behöver vi ändra våra ohållbara beteenden och normer i samhället. Men för att lyckas med det så måste bekvämligheten, coolheten och lusten med de nya hållbara alternativen vara det som kommuniceras, inte att det är bra för miljön och klimatet. Lyssna på ett mycket intressant och tankeväckande samtal med Johanna Grant som är ordförande i den ideella föreningen Gröna Bilister. Hon menar att kommunikatörer och marknadsförare har en stor roll att spela när det kommer till att få oss att ändra våra beteenden och inse att en omställning till ett mer hållbart samhälle faktiskt gynnar oss. Tänk om Zlatan gjorde reklam för cyklar istället för bilar, ger hon som exempel. Förutom beteendeförändring prata vi även om begreppet ”mobilist”, air bnb för bilar, grannskapseffekter, bekvämlighetsdjur, samhällsplanering, hur media skildrar miljö- och klimatfrågor, vallöften, hållbarhetstips och mycket mer. Välkommen att lyssna på årets första TakeActionTalks-pod! Nytt år och nya möjlighet! Och des

Generellt blir världen, ur ett hälsoperspektiv, bättre. Vi lever längre. Fler barn överlever. Och så vidare. Men samtidigt som till exempel infektionssjukdomarna blir färre så ökar istället välfärdssjukdomarna i världen. Därtill kommer alla nya hälsoutmaningar som vi ställs inför i samband med de rådande och kommande klimatförändringarna, som exempelvis ökad spridning av tropiska sjukdomar, svält på grund av uteblivna skördar, massmigration på grund av avsaknaden av vatten och mat, ökad risk för kolera i samband med skyfall, och så vidare. Sammanfattningsvis så går ett hälsosamt klimat och en god hälsa hand i hand. Och i detta podd-avsnitt så berättar Susanne Rautiainen, som jobbar på avdelningen för global hälsa på Karolinska Institutet, i ett uppfriskande och lärorikt samtal mer om hur vi alla kan bidra till en hälsosammare värld för både människan och planeten. Obs! På grund av lite tekniska problem blev första delen av podden något sämre i ljudkvalitén. Men det påverkar inte innehållet :) Signaturmel

Kvinnor investerar generellt en mycket större del av sin inkomst i familjen än vad män gör, i allt från exempelvis mat och utbildning till sjukvård, vilket bidrar till ett samhälles utveckling. I utvecklingsländerna är det också ofta kvinnorna som sköter jordbruket och de har också viktig kunskapen om vilka grödor som tål olika klimat och hur de kan hjälpa till att förebygga och anpassa det livsnödvändiga jordbruket efter klimatförändringarna. Jämställdhet är en förutsättning för att nå en hållbar och fredlig utveckling i världen. Jämställdhet är också en fundamental mänsklig rättighet. Men idag är världen långt ifrån jämställd och utvecklingen går tyvärr i snigelfart. Sverige rankas som nummer ett i Europa på jämställdhet med ett index på 82,6 av 100. Det säger en del om hur mycket vi har kvar att jobba på för att nå jämställdhet i världen, vilket är ett av FN:s 17 globala mål. Så vad kan vi göra för att bidra till en mer jämställd värld? Lyssna på ett viktigt och aktuellt samtal med Camilla Lundberg

En tredjedel av all mat som produceras slängs. Samtidigt är drygt 800 miljoner människor i världen undernärda och svälter. Vårt gigantiska matsvinn är ohållbart både ur ett socialt perspektiv och ur ett miljöperspektiv. I västvärlden måste vi lära oss att värdesätta maten mer och kasta mindre. Medan man i utvecklingsländerna behöver få tillgång till bättre förvarings- och transportmöjligheter så att maten ännu är ätbar när den når konsumenterna. Vårt förödande stora matsvinn bidrar dessutom till enorma utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatet. Så vad kan vi göra för att minska matsvinnet? Lyssna på ett viktigt och upplysande samtal med Helén Williams, som är doktor i miljö- och energisystem på Karlstads universitet, och som bland annat forskar kring förpackningar och matsvinn. Mer information om uppdraget att minska matsvinnet som svenska regeringen har gett till Livsmedelsverket, Naturvårdsverket samt Jordbruksverket, och som Helén pratar om i podden, finner ni här: https://www.livsmedelsverket.se

Framtiden har alltid varit oviss, men kanske aldrig så oviss som nu. Det menar Karl Hallding som jobbar på Stockholm Environment Institute (SEI) där han är senior research fellow och co-director på forskningsprogrammet Mistra Geopolitics. Hör honom resonera kring avstannandet av den globala tillväxten och att ”the great acceleration” nu kanske har brutits och vad dessa enorma trendbrotten i så fall kan innebära. Hur anpassar vi oss till en allt mer oviss framtid där vi inte längre kan förlita oss på hur det har varit? Geopolitiska förändringar och utmaningar diskuteras liksom faktumet att omställningen till en hållbar värld även kommer att medföra förlorare, bland annat i form av fossila industrier, hur hanterar vi dem? Och hur kan Sverige komma att drabbas av klimatförändringarna? Signaturmelodi: Claes Bonde

Sverige har som mål att bli ett fossilfritt land senast år 2045 och därmed bli ett av de första fossila välfärdsländerna i världen. För att nå det målet så har Sveriges riksdag röstat igenom ett klimatpolitiskt ramverk med nya klimatmål samt en klimatlag som träder i kraft den 1 januari 2018. Ett av klimatmålen är att utsläppen från landets inrikes transporter, exklusive flyget, ska vara 70% lägre till år 2030 jämfört med år 2010. Detta mål, liksom de övriga klimatmålen, är nödvändiga att nå om vi ska kunna leva upp till Parisavtalet. Men hur ska vi nå det? Och vad görs redan i dag? Lyssna på ett inspirerande och informationsrikt samtal med Svante Axelsson som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, ett regeringsinitiativ med syftet att öka tempot i klimatarbetet. I samtalet lyfts både uppmuntrande berättelser så väl som utmaningar fram. Signaturmelodi: Claes Bonde