Meny

Sverige är ett äppelland, men ett underutvecklat ciderland. Meny går på jakt efter cideräpplen och ciderhistoria. Och anar en spännande framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joacim Holgersson var vinhandlare i London och ville sadla om.– Vi funderade på en vingård i Sydafrika eller Frankrike, säger han. Men det blev en ekologisk äppelodling vid Kinnekulle i Skaraborg.– Bara några procent av de ekologiska äpplen som säljs i landet är odlade i Sverige. Vi såg en nisch där.I England hade han också kommit i kontakt med en utvecklad ciderkultur.– Vi har gjort mycket cider i Sverige på 1700- och 1800-talen. Men den traditionen dog ut. Vi vet inte ens vilka äpplen som användes.Förutom att producera must gör Joacim också cider, mousserande cider och calvados. Han berättar i programmet hur det går till. Och även hur man kan göra egen cider hemma.Susanne Velander Vretare och Helena Ullmark är ciderfantaster och med i Ciderfrämjandet, som bland annat ägnar sig åt att hitta gamla bortglömda äppelsorter a

I södra USA har man the Holy Trinity. I Frankrike mirepoix, i Italien soffritto. Vi söker den svenska treenigheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I världens matkulturer finns det två olika treenigheter. De som inleder matlagningen och de som är typiska smaksättare.The Holy Trinity, mirepoix och soffritto är blandningar av finhackade grönsaker som bryns i början av matlagningen. En grund att bygga maträtten på och vars smaker ofta inte går att urskilja i den färdiga rätten.De andra treenigheterna däremot är lätta urskilja när vi äter. De är smakkombinationer som är typiska för just den matkulturen.Spiskummin, koriander och ingefära gör att det smakar indiskt. Kokosmjölk, fisksås och citrongräs är Thailand. Soja, risvin och ingefära är Kina.Liknande smakackord finns över hela världen.Elizabeth Rozin skriver om dessa i kokboken Ethnic Cuisine: The flavor principle cookbook. Boken lanserade begreppet the flavor principle, att matkulturer ofta kombinerar några få ingredienser i flera olika rätter,

Sommarmat med Bergenströms. Det är dags för den stora skördefesten med Anna och Fanny Bergenström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommarmat med Bergenströms. Anna och Fanny Bergenström njuter av bönor i juli Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommarmat med Bergenströms är ett program om vad matlagning egentligen handlar om. Minnen, mänskliga relationer, smaker och dofter. Med Anna och Fanny Bergenström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sommartid så kan det ibland hända någonting i köken, fler och fler människor samlas till middag än vad som varit planerat. Det är då det är dags att bli kreativ och skapa matkombinationer av det som finns i köket, göra plockmat helt enkelt. I det här avsnittet av Sommarmat med Bergenströms inspireras Anna och Fanny Bergenström av mellanöstern och resor till resten av världen för att skapa en brokig mosaik av smaker till alla gäster. Hem till villan utanför Stockholm kommer också Eric Gadd och Cornelia Sojdelius.

Sommarmat med Bergenströms är ett program om vad matlagning egentligen handlar om. Minnen, mänskliga relationer, smaker och dofter. Med Anna och Fanny Bergenström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna och Fanny Bergenström kommer från en familj där maten stått i centrum i generationer. Och matupplevelser och resor har delats med svenska folket i artiklar, kokböcker och fotografier genom stora delar av 1900-talet. Men - framför allt så har ett land varit viktigt för Anna & Fanny Bergenströms matlagning - Frankrike. Genom släktband och recept har den franska matlagningen inspirerat i fyra generationer av matskribenter. I det här avsnittet reser vi tillbaka i tiden för att berätta om familjen Bergenströms egen familjehistoria, och så ställer vi till med grillfest.

Sommarmat med Bergenströms är ett program om vad matlagning egentligen handlar om. Minnen, mänskliga relationer, smaker och dofter. Med Anna och Fanny Bergenström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sommaren kan dagens viktigaste måltid ta den plats den förtjänar och sträcka ut sig över flera timmar medan dagen sakta börjar.Varför inte passa på att baka lite bröd? Eller gör din egen Müsli som kommer få alla att flockas kring frukostbordet för att äta innan det plötsligt tar slut. Anna och Fanny Bergenström bjuder på frukost hemma i villan strax utanför Stockholm och berättar om vikten av dagens första måltid. Formgivaren och designern Ingegerd Råman kommer också till frukostbordet med sin svarta favoritskål.

Det är dags för seriestart av Sommarmat med Bergenströms. Ett program om vad matlagning egentligen handlar om. Minnen, mänskliga relationer, smaker och dofter. Med Anna och Fanny Bergenström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sommaren förändras förutsättningar för matlagningen. Även fast köket i sommarhuset, husbilen eller båten kan vara enklare än köket hemma kan den få ta mer tid, och råvaror kan inspirera mer än matlistor.En av de mest somriga saker att göra är att ha picknick, att äta under bar himmel kan göra är att maten och hela upplevelsen blir annorlunda. I det här första avsnittet av Sommarmat med Bergenströms så lagar Anna och hennes dotter Fanny Bergenström mat för det enkla sommarköket och dansaren Niklas Ek kommer på besök

Skäms inte för att du tar bild på maten det får den att smaka bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans Meny är en pyttipanna med nyheter från matens och dryckens värld. Och några uppföljningar på på saker som vi gjort program om tidigare.Undersökningar visar att maten smakar bättre om du fotograferar den och lägger upp på nätet. Eller om du skapar någon annan ritual som fördröjer intagandet av maten. Men det är viktigt att det blir en ritual.Hur vet man om avokadon är mogen? Uppenbarligen finns det ett sätt att ta reda på, eftersom vissa märks som "mogen avokado". Varför är inte alla avokado mogna? Vi ger er den definitiva guiden till avokado. Och vi berättar om två tusen år gammalt smör som nyligen hittats på Irland. Som fortfarande går att äta.I vintras berättade vi om att man kan göra maränger på spadet från kikärtor på burk. Nu har spadet fått ett namn, och det finns t ex kommersiella produkter som bygger på det.Och nu finns det fler ölbryggerier än någonsin i USA. Men hur är läget i

En flavourist, en odlare och massor med jordgubbar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En flavourist är motsvarigheten till en parfymör, säger flavouristen och aromexperten Jan-Olof Lundberg.– Vi skapar smak från naturens egna råvaror och även syntetiserade råvaror för att få fram smaker till olika produkter. Smaksättning av mejeriprodukter, glass, drycker. En vanlig smak är jordgubbar.– Det är en av de tio största smakerna alla kategorier.Hur får man fram jordgubbssmak?– För länge sen gjordes jordgubbsarom med kanel, citron och spunnet socker.Och hur man gör numera berättar Jan-Olof i programmet.I Halland träffar vi odlaren Mikael Jidenholm som har odlat 40 olika sorters jordgubbar.– Det finns otroligt många olika jordgubbar. Såna som är stora som en näve, eller väldigt små, nästan svarta eller vita.Mikael visar de förvildade jordgubbarna i strandkanten och berättar hur jordgubbarna förändrats sedan mitten på 1900-talet.– Förr hade vi mindre jordgubbar och saftigare, mjukare. Numera är de fastar

Lerjordar, regn, regn, regn och 12-gradig sommar kan man verkligen göra vin här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Victor Dahl och Åsa Lind är två av de som driver Kullahalvöns vingård i Höganäs i Skåne. En vingård som funnits i 10 år och som främst gör vitt vin, men även mousserande, rosé och rött. I området finns ytterligare tre vingårdar.– Kalla klimat ger friska, fruktiga och nyanserade viner, säger Victor. Jag hoppas att vi om fem till tio år kommer att prata om Kullahalvön som en vinregion.Nyligen hölls en konferens om vinodling i kallare klimat, Cold Climate Wine Symposium, i Brighton i England.– Det finns en stor framtidstro, berättar Lotta Nordmark från konferensen. Lotta arbetar med vin i kallare klimat på Sveriges lantbruksuniversitet. På konferensen fanns representanter från Nya Zeeland, Australien, Tasmanien, Kanada, England, Tyskland, Frankrike och södra Sydamerika. Platser som ser något positivt i den globala uppvärmningen – nu går det att odla vin i dessa regioner. Samtidigt börja

12 sidor om att koka potatis är perfekt! Han har också recept på vispad grädde. Jag blir jättestressad av den här boken! Jag föll för att den är brun och liten. Det här är nåt för foodies. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby får hjälp av två hängivna kokboksälskare när de hittar pärlorna bland vårens nya kokböcker.Emma Kolback, kock och krögare, har hört förut i dessa sammanhang och är tillbaks denna gång också.Debut i sammanhanget är det för Eric Ericsson, skådespelare till vardags och kokboksmissbrukare all övrig tid.Böcker som presenteras i programmet:Erics gamla godingar:India Cookbook av Pushpesh PantThe Lebanese kitchen av Salma HageErics nya böcker: Potatis, om pumatassar, kupning och en obändig livsvilja av Anna FrosterGrilla vego av Paul SvenssonEmmas böcker: Enkel god mat - tilltugg, förrätter, varmrätter, efterrätter & skafferi av Olle T CelltonRamen, japanska nudlar och smårätter av Tove NilssonNina Frogneborns böcker:Amerikanska pajer, rec

Potatis så enkelt att odla. Men också den mest besprutade grödan. Varför? Och hur ska man egentligen koka potatis? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag blev intresserad av potatis när vi flyttade hit, säger Anna Froster, frilansjournalist och författare till boken Potatis – om pumatassar, kupning och obändig livsvilja.För några år sen flyttade hon till Broddetorp vid Hornborgasjön, mellan Falköping och Skövde.– Grannarna drog in oss i odlingen. Och det var så häftigt att det var så enkelt att odla potatis!Anna berättar om potatisens historia och kommer också med ett enkelt odlingstips – lägg bara potatis på gräsmattan och lägg över halm!Potatis betraktar vi som närmast svensk. Men det tog hundra år för potatisen att slå igenom i Europa.– Det var när man kom på att det gick att göra brännvin av potatisen som den slog igenom stort, säger Anna Froster. Då var det många som började odla. Och när man ändå hade potatis så kunde man försöka sig på att äta den också.Potatis är lätt att odla, men är än

Matindustrin har dåligt rykte. Samtidigt vet vi väldigt lite om den. Industrin berättar sällan hur de jobbar. Och reklamen romantiserar. Meny tittar in bakom kulisserna i en matfabrik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Källby, vid södra Vänern, inte långt från Lidköping, ligger Dafgårds fabriker. Där tillverkas djupfryst bröd, pizza, piroger, kåldolmar, portionsrätter och en massa annat. Vi får se hur det görs – lasagne, spagetti och köttfärssås, kåldolmar, pizza och bröd. Hur maten tillagas och vilka ingredienser som ingår.Vad är skillnaden att laga mat hemma och i industriell skala? Finns det något som inte fungerar att laga?För några år sedan förändrades branschen. Boken Den hemlige kocken och den efterföljande debatten fick företagen att se över sina metoder.– Det bästa med den debatten var att mat måste få kosta, säger Magnus Dafgård, vice VD i företaget. Vi ändrade recepten och höjde priserna och gjorde mycket godare grejer. Utvecklingen går mot allt bättre mat.– Samtidigt ökar gapet mell

Jag skulle vilja påstå att vi inte har någon glasskultur alls i Sverige, säger Nicklas Ericsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nicklas driver en liten glassbutik i centrala Göteborg där han tillverkar hantverksmässig glass. I grunden är han kock utbildad på Grythyttan men intresset för glass tog över.– Jag gick några kurser på glassuniversitetet i Italien.Och sen var det kört. Det blev gelato – den italienska magrare glassen – och sorbet.I programmet förklarar Nicklas glassens kemi och fysik. Så får man den perfekta glassen – inte för hård, inte för lös, inte för isig.Och han lär ut världens enklaste sätt att göra perfekt sorbet. Alla gånger!Hantverksmässig glass dyker upp på alltfler platser i landet. Varför är det så? Håller vi på att få en riktigt glasskultur i Sverige? Meny besöker också en årlig glassfestival på Sicilien.

Meny går ut i skogen med en kock på jakt efter en nyttig sallad. Men också bladen i salladspåsen i livsmedelsbutiken är jättenyttiga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Som kock har jag plockat mycket i naturen, säger Mattias Karlsson, van bladplockare och sous-chef på restaurang Styrsö skäret i Göteborgs skärgård.– Musöronen, de första späden på björk. Råa som de är, och när de är större kan man lägga in dem i vinäger.Och blåbär och lingon – bladen alltså.Lotta Nordmark arbetar på SLU, lantbruksuniversitetet i Alnarp och forskar bl a på så kallade babyleaves, primörblad, blad som man skördar i ett väldigt tidigt stadium.– De är väldigt nyttiga. Speciellt rucola och andra kålblad som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.Och så här års – när vi är inne i vårt sommarhalvår – är de odlade småbladen extra nyttiga.– I många fall är blad odlade hos oss nyttigare än de som kommer från länder längre söderut. Vår sol är mer intensiv.Men varför är det så lite gröna blad på restauranger?Vi frågar Gus

Varje dag distribueras 170 000 luncher i Bombay av 5000 dabbawalas, som cyklar runt med maten. Malin Mendel Westberg, SVT:s korrespondent i Indien, följer med en dabbawala på jobbet och berättar om systemets historia i den brittiska kolonialhistorien. Och hur denna lunchdistribution hänger ihop med de många religionerna i Indien. Och hur är det med lunchen i Sverige? Blir det matlåda eller lunchrestaurang? Vad är vanligast? Och vilka rätter äter vi helst? Vi besöker Mats Nordström, kocken som slutade med finkrog och nu driver lunchrestaurang. Vad är det för skillnader? Och vi skannar av lunchutbudet en vanlig dag i landets andra stad. Vad erbjuds? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje dag distribueras 170 000 luncher i Bombay av 5000 dabbawalas, som cyklar runt med maten. Malin Mendel Westberg, SVT:s korrespondent i Indien, följer med en dabbawala på jobbet och berättar om systemets historia i  den brittiska kolonialhistorien. Och hur denna lunchdistribution hänger ihop med de många relig

Vilken utländsk mat tar vi till våra hjärtan och låter bli en del av vår vardag och folksjäl? Pizza, pasta och thaimat. Men inte så mycket spanskt eller grekiskt. Varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är det att vi besökt länderna som turist? Eller är det att många från ett speciellt land invandrat? Eller är det för att smakerna ligger nära de smaker vi vant oss vid? Eller handlar det helt enkelt nåt slags mode?I Argentina var det migranter som skapade den argentinska maten. Dom italienska invandrarna introducerade pastan och pizzan som nu anses som typisk argentinsk mat. Däremot har det varit betydligt svårare för mat från Peru att accepteras.Irma Norrman tar oss med till sin barndoms Buenos Aires.Sverige fick inte alls lika stor invandring från Italien som Argentina, men vi äter ändå mycket pasta och pizza. Varför blev det så?Thaimaten blev svensk i samband med att många semestrade i landet. Men det är inte givet att turistande innebär att vi tar till oss mat. Vi äter ganska t ex ganska lite

Det är nästan alltid spännande och intressant att resa. Och samtidigt är det nästan alltid tråkig mat, oavsett om man kör bil, åker tåg eller flyger. Varför är det så? Och måste det vara så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Meny tar sig en titt på maten som möter oss på resor. Eller flera tittar. Karin Fingal åker tåg från New York över Klippiga Bergen till San Francisco. 547 mil och fyra dagar. Hur var maten?Nina Frogneborn åker Blå Tåget, linjen med gamla vagnar från 60-talet och en restaurangvagn med vita dukar och servetter, och ett riktigt kök där kockar lagar maten! Hur är det att arbeta där?Vinkännaren Mikael Mölstad är en av grundarna till White Guide, den svenska motsvarigheten till Michelinguiden. Han har ätit mycket mat längs de svenska vägarna.– Jag tycker det är pinsamt, säger han. Vägmaten är det första de möter av det berömda nordiska köket som det pratas om i hela världen.Radiolegenden Ulf Elfving har rest mycket med flyg genom åren.– Jag ser alltid fram emot maten, säger han. Äve

Från mjölksyrade grönsaker i Sverige till miso i Japan. Hur fungerar det egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karin Bojs är vetenskapsjournalist och har  länge skrivit i Dagens Nyheter. Hon är också författare till flera böcker, bland annat Min europeiska familj – de senaste 54000 åren, som fick Augustpriset 2015 i fackbokskategorin. För några år sen kom hon ut med boken Syra själv - konsten att förädla grönsaker med hälsosamma bakterier.– Det går nästan inte att misslyckas med mjölksyrning, säger hon. Och det blir så gott. Man får primörer mitt i vintern.Karin Bojs förklarar hur det fungerar, hur man enkelt börjar och förklarar varför det är så nyttigt.Dessutom berättar hon om mjölksyrningens spännande historia – det var surkål som fick bukt med skörbjuggen hos sjömän.Meny besöker också Japan, den fermenterade sojabönans, misons, rike. I Sverige är miso den grumliga soppan på sushirestauranger. I Japan används den till så mycket mer. Där finns över 1 300 olika sorters miso. Och miso