Meny

De blå zonerna där man blir äldst i världen. Och mångtusenåriga indiska ayurveda. Hur ser de på maten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De blå zonerna är platser på jorden där man blir äldst i världen, där det finns flest 100-åringar. Och de håller sig friska.Costa Rica i Västindien, Sardinien i Medelhavet, ön Ikaria i Grekland och ön Okinawa i Japan. Och en del av sydöstra Sverige.Henrik Ennart är vetenskapsjournalist på Svenska Dagbladet och i boken Den blå maten berättar han om de blå zonerna. Och kocken Niklas Ekstedt har skapat recept inspirerade av Henriks kunskap.I programmet berättar Henrik om de blå zonerna. Om livet, och om maten. Finns det något gemensamt? Och hur smakar det?Det räcker inte med bra mat, utan maten sätts också i ett större sammanhang. Med de blå zonerna har den västerländska vetenskapen lyckats belägga det. Det som man i Asien har vetat i tusentals år. I Indien finns ayurvedisk medicin, som också sätter maten i ett större sammanhang.Ayurveda är en av världens äldsta med

Systrarna Jana Fröberg och Vanda Lönngren är galna i gröt. De har jagat världen runt efter grötens ursprung, historia och alla dess uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och så har de sökt svaret på den knepiga frågan: Vad är gröt? – Jag tror att det inte finns nån i hela världen som nånsin har tänkt så mycket på frågan som vi, säger Jana.För gröt görs på allt möjligt. På sädesslag, potatis, ärter, linser, gammalt bröd, majs och keso.Kanske är gröt världens äldsta maträtt. Innan vi gjorde bröd gjorde vi gröt.Systrarnas jakt på grötens historia tog sig ända till Syrien, till de trakter där sädesodlingen en gång började, i det gamla Mesopotamien. Och självklart till grötkoknings-VM i Skottland.Jana och Vanda berättar om den finska påskspecialiteten memma. Och hur man ska röra i gröten. Åt vilket håll. Och med vad man ska röra. Syrad gröt är det senaste de nördat på.I programmet får vi också massor av gröttips från paret bakom Green Kitchen Stories – blogg och kokböcker – Luise Vindahl och David

Det handlar varken om sushi eller ramennudlar. Utan det liknar mer ett smörgåsbord eller tapas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag har lärt mig att göra sushi i Sverige, säger Moé Takemura. Mina svenska kompisar ville att vi skulle göra det tillsammans hemma. Jag hade aldrig gjort sushi i Japan. Sushi gör man inte hemma.Moé kommer från Japan. Nu bor hon i Malmö och jobbar i Älmhult på IKEA. Hon har alltid varit intresserad av skandinavisk design och för några år sen studerade hon industridesign på universitetet i Lund som utbytesstudent.Som examensarbete gjorde hon en kokbok – Japansk mat på svenska. Som ett svar på de svenska kompisarnas frågor.Moé berättar om japansk husmanskost och den japanska matkulturen i Meny. Och lagar också en typisk middag.– Det kallas ichiju san-sai, en soppa och tre rätter, berättar Moé.Japansk husmanskost är som ett smörgåsbord med olika rätter. En rätt med ett protein – kött, fisk eller t ex tofu – och några vegetariska rätter. Dessutom ris på något vis och en s

Är det mer mat i asiatiska filmer? Finns de svenska matskildringarna bara i barnfilmerna? Och kulinariska filmer på Berlins filmfestival vad är det för något? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Mat får ofta stå för något annat på film. Som sex, säger Sara Wennerblom Arén, filmfantast som bl a gjort Filmkrönikan i tv.– Det har blivit en trend med fler och fler filmer där mat har en viktig roll, säger Jonas Holmberg, konstnärlig ledare på Göteborgs filmfestival.De pratar om mat i svenska filmer, om kulturella skillnader mellan olika länder, om sensuella matfilmer, och om filmer där man äcklas av maten.Menys Nina Frogneborn minns sina matupplevelser från uppväxtens svenska barnfilmer. För där har maten skildrats livfullt!I tio år har Berlins filmfestival haft en speciell sektion med matfilmer, Kulinarisches Kino. Filmjournalisten Ingela Brovik rapporterar från årets filmfestival.Och Boel Ulfsdotter, lektor i filmvetenskap vid Göteborgs universitet med ett särskilt intresse för östasiatisk film och

Vilken är Sveriges vanligaste middagsrätt? Och hur skiljer sig matnördarnas middagar från barnfamiljernas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I fyra år har topplistan över svenskarnas middagar presenterats – Svensktoppen över våra middagar. Dels de vanligaste vardagsmiddagarna, dels de vanligaste helgmiddagarna.2015 kompletterades dessa listor dessutom med ytterligare tre specialiserade listor: foodies topp 10 (de extra matintresserade), barnfamiljernas topp 10 och millenials topp 10 (de födda runt millenieskiftet).Förändringarna från ett år till ett annat är små. Spagetti med köttfärssås har genomgående en stark ställning. Och många rätter dyker upp på samtliga listor.– Men sallad har kommit in på de ungas lista, säger Pontus Dahlström på kommunikationsbyrpn Food & Friends som sätter samman listan. Och det gröna kommer starkt.Meny skärskådar listorna och associerar och reflekterar runt rätterna. Lax är t ex en vanlig middagsingrediens i Sverige. Förmodligen portionsfryst odlad lax. Men hur sma

Fisken som baskerna fiskade i Amerika flera hundra år före Columbus. Fisken som vi lärde oss att sluta äta. Är det OK att äta torsk nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu i februari är skreisäsongen i full gång i Nordnorge. Alla fiskar ”kungen av torsk” som de kallar ishavstorsken som simmar ner till Lofoten.Torsken har haft en enorm betydelse för Norge som nation. Journalisten och författaren Frank Jensen menar att det var torsken som byggde Norge som nation. Meny träffar honom på Lofoten. Där finns också Runhild Olsen, yogalärare och fiskare.Det handlar om torskens roll i Norge, då och nu.Det handlar också om torskfiskets långa och hemliga historia. Vikingarna fiskade torsk vid Amerikas östkust. Och baskerna fiskade också där men höll det hemligt. De fiskade i flera hundra år före Columbus seglade til Amerika.Bengt Kåmark på Havs- och vattenmyndigheten kan svara på hur torsken mår i våra vatten, i Östersjön som varit våra viktigaste torskvatten, och i Kattegatt och Skagerack. Växer stammarna

I många europeiska länder är kanin vanligt på tallriken. Kommer det bli vanligare hos oss också? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett ljust, magert och gott kött, som dessutom är det bättre miljömässigt än mycket annat kött. Är det dags för kaninkött också i Sverige?Under det tidiga 1900-talet föddes det upp mycket köttkaniner i vårt land, och under andra världskrigets ransonering var det också vanligt ett vanligt kött.I Italien, Frankrike och Spanien är kanin fortfarande populärt, och i hela världen är kanin det fjärde mest uppfödda djuret.Den storskaliga produktionen i Europa har fått mycket kritik. Kaninerna står på gallergolv i trånga burar. Smutsiga lokaler, dålig luft och skakade och sjuka djur.Så ser det inte ut i Sverige. Meny besöker Pia Ohnell i Skåne där kaninerna springer runt i inomhushagar.– Om jag skulle tvingas att välja att ha kvar bara ett djurslag så skulle det bli kanin, säger Pia som också har får, grisar, höns och ankor.– Vi äter kanin tre gånger i veckan.Anders Johansson fö

Gifter, barnarbete och slavliknande arbetsförhållanden. Vet du hur maten du äter har producerats? Vilka råvaror ska man vara extra uppmärksam på? Meny har svaren på hur du handlar bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många bryr sig om kvalitén på råvarorna och köper kanske ekologiskt. Men hur mycket tänker vi på hur de som jobbat i jordbruken haft det? Hur är arbetsförhållandena? Får de OK betalt?– Det finns väldigt lite kunskap i livsmedelsbranschen om detta, säger Henrik Fröjmark på Swedwatch, en organisation som undersöker just detta.– Vi är duktiga på livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet för de svenska konsumenterna och kan spåra salmonella i kycklingpartier oavsett varifrån i världen de kommer. Men företagen här säger att det nästan är omöjligt att ta reda på under vilka förhållanden maten producerats.Swedwatch har skrivit rapporter om hur bland annat soja, kaffe, kakao, exotiska frukter och kyckling produceras. Och det är skrämmande läsning.Det handlar om gifter, usla löner, barnar

Lakrits är inte bara godis. Det är en krydda för matlagning också. Och en av de äldsta läkeörterna. Och kanske också den första tandborsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En del älskar det, medan andra säger "nej tack". De flesta tänker nog godis, men det fungerar också utmärkt som en krydda i matlagning. Till exempel till fisk och skaldjur.Elisabeth Johansson guidar lyssnarna in i lakritsens värld. Elisabeth är kock och konditor och författare till många kokböcker, bl a en om lakrits. Hon berättar om lakritsens historia. Om hur den odlas i Kalabrien, längst ner i foten på Italien. Hur den förädlas. Om skillnaden mellan olika lakritspulver och granulat. Och hur lakrits kan användas i både mat, bakning och desserter.Hur ska man tänka när man kryddar med lakrits? Vilka smaker passar det med? Vilka maträtter och vilka råvaror trivs lakrits med?Och naturligtvis blir det också en hel del om lakrits som godis. Hur kom till exempel det första lakritsgodiset till? Vilka skillnader finns mellan olika l

Det finns en grundsmak som en fjärdedel av mänskligheten tycker är rent plågsam. Meny berättar den beska sanningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dags för den beska sanningen.Dags för ett bittert program.Bitter och beskt. Grundsmaken som mänskligheten är lite kluven till.Vad smakar bittert? Malört, Campari, oliver, endiver, pepparrot, grapefrukt, fullkorn, vin, kaffe, te och öl.Hur smakar det? Det dra ihop sig munnen och smakar det riktigt beskt så måste vi göra grimascher.En fjärdedel av mänskligheten tycker att den smaken är rent plågsam. Många tycker att det är en vuxensmak. Ja, barn gillar det sällan.Det brukar sägas att gift ofta är bittert, och att djur sällan äter det. Men samtidigt är många nyttiga ämnen beska.Och bittert är definitivt en spännande färg på matlagningspaletten.Vi skärskådar smaken som både håller på att försvinna och kommer starkt. Genom växtförädling blir grönsakerna allt mindre beska, men samtidigt vill vi ha allt mer beska i våra drycker.Medverkande:Elisabeth Johanss

Följ med bakom kulisserna till redaktionen för Allt om mat. In i provköket och till fotografering av omslaget. Meny inventerar mattidningsmarknaden i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt om mat startades för 45 år sedan och skapade en ny tidningsgenre i Sverige, som den fortfarande dominerar. Hur jobbar de? Hur ser de på tidningen i den allt mer digitala medievärlden? Redaktionssekreteraren Ulla Karlström visar oss runt på redaktionen.Vi träffar också Mattias Kristiansson, bloggaren som gjorde bakbok och sen blev vegan och för några år sedan startade Vego, landets första vegetariska tidning. Varför startade en 20-plusare en papperstidning?Och så tar vi oss en titt på utbudet av mattidningar i en välsorterad tidningsbutik, både svenska och utländska tidningar. (Det gick på 2000 kronor!) Vad är bra och vad är mindre bra? Och vad skulle vi vilja ha mer av?

Hur kommer framtidens matbutiker se ut? Vad finns det för trender? Vad händer i Sverige och vad händer i andra länder? Vad kommer att dyka upp hos oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur vill vi att framtidens matbutiker ska se ut?Vill vi ha små livsmedelsbutiker nära där vi bor?Eller stora supermarkets med jättesortiment?Följ med till Rom i Italien och till Eataly, ett jättelikt mattempel, stort som det stora Åhléns i Stockholm – men bara ägnat åt mat. Massor med affärer och ett 20-tal restauranger, barer och caféer.Hör också Susan Karling, journalist med butiker som specialitet, berätta om trender i de länder som går före oss i utveckling.– De stora butikerna utanför städerna backar. Och de bostadsnära butikerna ökar, berättar hon. Dessutom kommer matlagningskurser i butikerna.Följ också med till ett av företagen som säljer mat på nätet. Mat på nätet ökar med 40 procent och spås en ännu bättre framtid. Men hur funkar det egentligen?

Visste du att man kan ersätta äggvitor i maränger med spadet från kikärtor på burk? Veckans Meny handlar om bönor, ärtor och linser, dvs baljväxter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu kommer baljväxterna – bönor, ärtor och linser!– De är extremt mångsidiga och kan vara allt på tallriken. De kan vara både kött, potatis och sås.Jenny Damberg har förälskat sig i baljväxter och saknade en kokbok, så hon skrev den själv.Baljväxterna finns i världens alla kök och var länge basföda i Sverige. Men numera är vi dåliga på att äta dem och hör till de länder som äter allra minst baljväxter. Jenny lär ut en massa i Meny. När är det bäst att koka själv, och när går det bra med burkbönor? Måste man blötlägga? Och hur är det med den där gasfrågan..?Agneta Börjeson berättar om gamla svenska ärtor som kan ersätta kikärtor och som hon odlar själv.Och forskaren Fredrik Fogelberg berättar om möjligheterna att odla mer baljväxter i Sverige, bl a sojabönor.Och självklart smakar vi på marängerna.

Rund eller fyrkantig tallrik? Formen påverkar faktiskt smaken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det avslöjas i veckans Meny. Och plötsligt blev allt lite krångligare.
Dessutom kan man faktiskt servera en för bra förrätt. Och det kan förstöra resten av måltiden.Vi avslöjar också myten om musslor. En gammal "sanning" som upprepats i otaliga kokböcker visar sig inte stämma. Och det visar sig att Livsmedelverket har väntat på att det ska hända. Och när vi är i farten avslöjas även en myt om djupfryst.Veckans Meny är lite av en pyttipanna och består av saker som redaktionen inte lyckats  få med i tidigare program. Men det är ju spännande och intressanta grejer! Så då får de samsas i ett och samma program.Det berättas också om att förpackningar, namn och porslinets färg påverkar hur maten smakar. Och att hur du förvara maten kan påverka hur mycket du äter.Från Paris rapporteras att de små bakverken macaron är ute. Nu är det eclair som gäller.

Hur smakar en baconpralin? Eller en pralin med karljohansvamp? Välkommen till chokladfabriken och chokladlaboratoriet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur gör man praliner? Och finns några gränser för vad man kan smaksätta med? Vi testar smakgränserna och testar att göra pralin på rostad gulbeta, senapsfrö och rostad paprika.Claes Engberg är kocken som sadlade om till chokladmakare och startade pralin- och desserttillverkning.Tillsammans med sin smakmästare Michael Bonta lär han ut hur man jobbar med choklad. Vad kan vi lära oss av proffsen?Vilka smaker funkar ihop? Vad är en ganache och en praliné? Och hur gör man dem?Hur tempererar man och varför?Vad finns det för choklad?  Och hur är det med hotet mot framtidens choklad? Kommer chokladen ta slut?Får det vara en baconpralin?

Äntligen är det dags! Ett helt program om grisen. För det är ni värda, kära grisar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om inte hunden redan hade lagt beslag på epitetet "människans bästa vän", skulle grisen ligga bra till. Vår gemensamma historia är lång. Det berättar Martin Ragnar. Han är författare till boken Grisens historia, en tjock bok om grisens historia och kulturhistoria. Grisen i svensk kultur har anor tillbaks till den tid när vi offrade grisen vid midvinterblotet, något som de röda kulorna i granen vittnar om. Och Sverige kanske betyder svindyrkarnas rike.Följ också med på två hemma hos-reportage. Hemma hos Linderödsgrisen, den svenska ursprungliga lantrasen, hos Pia Ohnell i Höganästrakten i Skåne. Och 8 minuter därifrån möter vi de vanliga slaktgrisarna hos Tore och Anders Svensson.Hör om grisens historia, kulturhistoria, nutid och framtid.

Hur smakar testikel? Meny äter örtpanerad testikel. Och andra inälvsdelikatesser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi äter mer kött än någonsin. Men är det någon som sett inälvorna?Förr åt vi inälvor också i Sverige. Så är det inte längre. Så vart tar de vägen? Slängs de eller blir korv? Och vad har egentligen inälvor från svenska grisar med Kina att göra? Det tar Meny reda på idag.Vi talar med kötthandlaren, med kunder, med slakterier och hund- och kattmatstillverkaren.Titti Qvarnström gillar inälvor. Hon har en stjärna i Michelinguiden och är kock på Bloom in the park i Pildammsparken i Malmö. Hon förklarar varför hon gillar inälvor, vad man kan göra med dem, och tillagar dem också så att vi kan få smaka.Dessutom träffar vi Peter Loewe i Rom som berättar om en inälvsdelikatess som varit förbjuden i Italien, men nu åter blivit tillåten.Är det dags för inälvornas återkomst?

Det kommer ut fler kokböcker än nånsin i Sverige. Dagens Meny tittar närmare på höstens nyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledaren Tomas Tengby och reportern Nina Frogneborn tar hjälp av två kockar och krögare när de tittar närmare på höstens utbud av kokböcker.Nadja Hasham driver den marockanska restaurangen Fatima i Göteborg. – Jag har inga kokböcker. Men nu har jag blivit biten, säger Nadja.Emma Kolback driver tre dumplingsrestauranger (två i Göteborg och en i Malmö) samt en vegetarisk restaurang (i Göteborg). Emma var med redan i våras när Meny kollade på vårskörden av kokböcker.– Jag blir sugen på att laga maten i de här böckerna, säger Emma.Var och en väljer ut två böcker ur utgivningen. Nadja tar dessutom med sig en gammal favorit hemifrån, som ett sätt att presentera sig.Finns det några trender i höstens utgivning?Böcker i programmet:Nikola Adamovic, Niklas Bolle - El taco bookUlrika hoffer - good mood foodSabrina Ghayour - PersianaHenrik Ennart, Niklas Ekdahl - Den blå mate

Vart tog smaken på råvarorna vägen? Och är de på väg tillbaks? Vad är The Dorito Effect? Och kan en kålrot smaka saffran? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Sedan andra världskriget har råvarorna tappat i smak, säger den kanadensiske journalisten Mark Schatzker. Samtidigt har smaksättningindustrin blivit allt duktigare på att tillverka smaker.I den uppmärksammade boken The Dorito Effect fördjupar han sig i smakerna. Varför smakar mat överhuvudtaget? Varför smakar skräpmaten så mycket? Och varför är hans bok uppkallad efter ett amerikanskt majschips?Råvarorna smakar mindre, samtidigt är vi som besatta av smaker. Produkter med nya smaker lanseras hela tiden. Choklad, yoghurt, bubbelvatten – allt smakar mer! Och på etiketterna står det "bara naturliga smakämnen". Men det håller inte Mark Schatzker med om.Och samtidigt finns det folk som ägnar sig åt råvarorna. Som Kålrotsakademien. Tidigare i höstas bjöd de in till provsmakning av 29 sorters gamla kålrotssorter på Grand Hotel i Stockholm. Meny var d

Är quinoa räddningen när det gäller världens matförsörjning? Varför utnämnde FN 2013 till quinoans år? Varför funkade inte quinoaodlingen i Sverige? Vem äger quinoan och dess gener? Är det sant att fattiga bolivianer inte längre har råd att köpa quinoa för att det exporteras till västvärlden? Vad är "The quinoa quarrel", kampen om quinoa? Meny svarar på frågorna. Och berättar om quionoa i Anderna, om odling i USA och Europa. Och om quinoans framtid. Journalisten Lisa M Hamilton skrev för ett och ett halvt år sen en stor artikel om quinoa i den amerikanska tidskriften Harper's magazine. Där berättade hon om konflikterna med quinoa, om låsningen mellan Bolivia, där det mesta av quinoan finns, och resten av världen. Vad har hänt sedan dess? Kommer quinoan att kunna bli den stora gröda som många hoppas? I programmet hörs också Stephen Jones, framgångsrik quinoaodlare i England och Robert van Loo, växtförädlare i Nederländerna som bl a håller på att ta fram en quinoa som kan växa i salta jo Lyssna på alla avsnitt