Vetenskapsradion Historia

Följ med Tobias Svanelid till 1600-talets monster - till grisar med människohuvud och fruktade sjöodjur. Monster som upplyste mer än de skrämde äldre tiders svenskar, menar forskarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens kroppsideal var fjärran 1600-talets. Under den tidigmoderna tiden betraktades exempelvis monster och extraordinära människokroppar med ett nyfiket intresse och med beundran. Tobias Svanelid träffar idéhistorikern Maja Bondestam och sjömonsterforskaren Philippa Hellawell för att diskutera historiska monster. Dessutom om den svenska kakelugnen som firar 250 år i höst. Mannen bakom uppfinningen, Carl Johan Cronstedt hedras nu med en aktuell bok. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vad vi kan lära oss från folkvandringstidens erfarenheter i vår egen tid med stora folkomflyttningar.

Tobias Svanelid diskuterar den ödesdigra hösten 1942, då andra världskriget tog en ny vändning, med militärhistorikerna Lars Ericson Wolke och Thomas Roth. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösten 1942 vände krigslyckan för de allierade i Andra världskriget. Vid El Alameins öknar, tropiska Guadalcanal och de frusna stäpperna vid Stalingrad fick de allierade sina första segrar mot Axelmakterna, vilket fick Winston Churchill att utbrista att man kommit till ”slutet av krigets början”. – Kriget var inte på något sätt över, men det fanns ändå en ljusglimt hösten 1942, menar Lars Ericson Wolke vid Försvarshögskolan i Stockholm. Hör honom och Armémuséets Thomas Roth diskutera hösten 1942 med Tobias Svanelid, och hur det kunde komma sig att världskriget vände just då. Dessutom svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om de medeltida kungarna i Sverige.

Följ med Tobias Svanelid och historieprofessorn Kristian Gerner till Sankt Petersburg och spåren efter Oktoberrevolutionen för 100 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oktoberrevolutionen 1917 beskrivs idag oftare som en statskupp, men kom att få avgörande konsekvenser för världens historia. – Dagens Ryssland har problem med den här historien, eftersom revolutionärerna såg det som att de startade inte en rysk revolution, utan en världsrevolution, menar Kristian Gerner. Han berättar historien från Lenins återkomst till Finlandsstationen, via pansarkryssaren Aurora som sköt skotten som markerade startpunkten på revolutionen, till Vinterpalatset, där dem provisoriska regeringen avsattes. Hör dessutom om hur man behandlar Oktoberrevolutionens historia i dagens Ryssland.

Tobias Svanelid undersöker hur gamla myterna kring Blåkulla egentligen är med arkeologerna som grävt ut Blå Jungfrun. Dessutom om stormaktstidens sårade soldater och Birkas omdebatterade sidenband. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu har arkeologer undersökt mytomspunna Blå Jungfrun i Kalmar sund i syfte att ta reda på hur gamla sagorna om öns häxor och mystiska väsen egentligen är. Resultatet visar på ett mångtusenårigt tabu, med rötter i stenåldern. – Kanske var det jägarstenålderns ceremonier på ön för 9 000 år sedan som började betraktas med misstänksamhet senare i historien, menar Ludvig Papmehl-Dufay vid Kalmar läns museum. Dessutom uppmärksammas den svenska historiens alla sårade soldater, tiotusentals människor från stormaktens många krig vars historia sällan berättats. Historikern Erik Petersson är aktuell med boken Sårade soldater som undersöker hur staten tog de första stegen för att ta hand om denna utsatta grupp. Och så gräver vi vidare i de omdebatterade sidenbanden från Birka, där

Disneys DJungelboken fyller 50 och Vetenskapsradion Historia söker sagans dolda historier. Dessutom beger vi oss till de historiska stadsträdgårdarna och frågar hur man bevarar ett levande kulturarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått 50 år sedan Disneys Djungelboken hade premiär och Vetenskapsradion Historia går till botten med sagans dolda berättelser om vargbarn, brittisk kolonialpolitik och vår längtan till vildmarken. – Det är så bra historier, just eftersom de går tillbaka på gammal mytologi, menar Johan Hakelius som intresserat sig för Rudyard Kipling och hans Djungelbok. Dessutom besöker vi Stockholms parker och trädgårdar som länge varit okänd mark för historiker och arkeologer. Nu visar ny forskning att trädgårdarna fyllde en central funktion i städerna, både för livsmedelsproduktion och för avkoppling. Men det saknas en förståelse för hur vi idag ska förvalta trädgårdarnas kulturarv, menar trädgårdsarkivarien Maria Flinck. Dick Harrison är förstås med och reder ut hur det gi

Tobias Svanelid undersöker hur Stockholms alla tillfälliga besökare, dalkullor, turister, romer och utbytesstudenter påverkat staden - och hur staden påverkat besökarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 150 år sedan gjorde Karin Ersdotter succé som Stockholms första professionella skönhetsdrottning. Hon var en av alla de dalkullor som under hundratals år säsongsarbetade i Stockholm och är ett av de livsöden som nu berättas i boken Tillfälliga stockholmare. – Vi har velat rikta blicken mot alla de människor som vistats i staden under kortare perioder, och velat ta reda på hur de påverkade staden och hur staden påverkade dem, berättar historikern Anna Götlind som är en av bokens redaktörer. Tobias Svanelid botaniserar bland romernas, de finska flyktingbarnens och utbytesstudenternas Stockholm, och så uppmärksammas dessutom 1600-talets utländska diplomater som i Stockholm mötte en nymornad stormaktsmetropol. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vad som är möjligt att återskapa efter IS för

Vetenskapsradion Historia besöker Gamla Lödöse, en av Sveriges största och äldsta städer där keramikfynd ger en ny bild av Sveriges historia. Och så letar vi avtryck från 3000-åriga barnafingrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu letar arkeologerna efter Lödöses hemligheter, en av Sveriges äldsta och medeltidens största städer. Det här var en gång Sveriges port mot väster, och kanske kan fyndet av lokalproducerad keramik på platsen ge en ny bild av Sveriges historia. – Gamla Lödöse är ju förhållandevis okänt, och det är konstigt med tanke på alla kända figurer som vistats här, som Birger Jarl, Heliga Birgitta och Magnus Eriksson, säger Christian Mühlenbock på Lödöse Museum. Dessutom träffar vi arkeologen Katarina Botwid som letar efter bronsålderns hantverkare i mångtusenåriga krukskärvor. För ett tränat öga kan keramiken till exempel avslöja hur duktiga forntidens krukmakare varit, och gamla fingeravtryck i leran berättar om barnarbete i bronsålderns Norrköping. Och så reder historikern Dick H

Vetenskapsradion Historia nagelfar vikingadräkten på jakt efter muslimska influenser, och så diskuterar vi mänsklighetens lyckligaste tid, för 1 900 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vikingadräkter med orientaliska mönster och korancitat avslöjar nu nära och täta kontakter mellan Norden och den muslimska världen. Arkeologen Annika Larsson är aktuell med en kommande utställning om vikingatida mode och kan i sina analyser av vikingatidens dräktfragment visa hur vikingarna klätt sig i persiskt silke och låtit sig inspireras av ett muslimskt begravningsskick. Dessutom diskuterar vi mänsklighetens lyckligaste tid i historien, som inleddes för exakt 1 900 år sedan, i samband med att Romarriket blev som allra störst. Antikvetaren Ragnar Hedlund reder ut varför 100-talet efter Kristus betraktas som en så gyllene era. Dessutom reder Dick Harrison ut vilka birkarlarna egentligen var. Programledare är Tobias Svanelid.

Skolgården har fungerat som exercisfält, grönsaksland, fängelse och rökruta. Vetenskapsradion Historia undersöker skolgårdens historia och granskar två danska experiment att lära ut källkritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia undersöker vad vi egentligen gjort på skolgårdarna genom historien. – Ända sedan 1600-talet har skolgården ansetts vara en central del av skolmiljön, men vad man använt den till har varierat – allt från skolfängelser, exercisplatser, rökrutor eller grönsaksland, berättar Anna Larsson, en av forskarna som är aktuell med en bok om de svenska skolgårdarnas historia. Dessutom om två danska projekt som undersöker hur historieundervisningen ska bli bättre på att lära ut de nya förmågorna källkritik och historiebruk. I Danmark testas nu hundratals grundskoleelever i att utforma sin egen historieundervisning och till och med utforma sina egna läroböcker – allt för att väcka elevernas nyfikenhet och få in ett experimentellt tänkande i historieämnet. Och kan

Tobias Svanelid pratar strålningskatter, radioaktiva sandlådor och kärnkraftens hotade kulturarv, men undrar också hur arkeologer kan hjälpa framtida generationer att inte drabbas av kärnavfallet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av världens 500 kärnreaktorer har omkring 100 redan pensionerats. Men vad händer med kärnkraftens kulturarv? Tobias Svanelid träffar historikern Anna Storm som leder ett projekt som vill lyfta debatten kring kärnkraftens kulturella framtid. – Frågan om vad som ska hända med våra uttjänta kraftverk behöver vi diskutera mer, säger hon. Och så vill arkeologer nu hjälpa ingenjörerna att tänka kring hur man ska förhindra att det radioaktiva avfallet kan drabba framtida generationer. Det kommer att ta 100 000 år innan radioaktiviteten försvinner i det slutförvarade avfallet, men hur kan man kommunicera ett varningsmeddelande som blir begripligt också om så lång tid? – Det gäller att inte stirra sig blind på oändlighetsperspektivet, utan att förstå att varje tid kommer att ha s

Tobias Svanelid besöker nyinvigda leksaksmuseet i bergrummet på Skeppsholmen i Stockholm, och så plumsar vi ner i havsbadens konfliktfyllda historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I bergrummet under Skeppsholmen i Stockholm invigs nu ett nytt leksaksmuseum. Med 40 000 föremål från 1200-talet och framåt vill man visa hur leksaker kan berätta hela mänsklighetens historia. – Leksaker har alltid speglat sin tid och tidens ideal, berättar Peter Pluntky, som är historisk rådgivare åt museet. Dessutom dyker Tobias Svanelid ner i havsbadens historia, en berättelse om konflikter mellan modernitet och romantik, mellan sedlighet och hälsohysteri. – Vid Rigabukten stod för drygt hundra år sedan striden om det könsuppdelade nakenbadandet, som egentligen handlade om en grupps minskade politiska roll, berättar Christina Douglas som studerat baltiska havsbad. Och så berättar Dick Harrison om vad som hände med de många tusentals soldater som stupade vid Slaget vid Lund 1676.

Tobias Svanelid går till botten med den nedtystade historien om Dieppe 1942 - ett blodigt allierat fiasko. Och så uppmärksammas Historiker utan gränser som ska förvandla historiker till fredsmäklare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en historia som tystats ner i generationer – den allierade räden mot Dieppe i augusti 1942. Vetenskapsradion Historia lyfter upp en skamfläck i de allierades krig i Europa, den misslyckade landstigningen vid Dieppe 1942 där 3 000 soldater dog eller tillfångatogs. – Det har talats om att de allierade lärde sig en dyrköpt läxa vid Dieppe inför invasionen i Normandie, men i verkligheten lärde man sig ingenting, menar historieförfattaren Christer Bergström. Dessutom om det nystartade initiativet Historiker utan gränser – en organisation där historiker ska hjälpa till att lösa konflikter och kriser där historia missbrukas i politiska syften. Nu samlar organisationen historiker ifrån Ukraina och Ryssland för att försöka lösa krisen på Krim. Dick Harrison svarar också

Tobias Svanelid är tillbaka med historier om svenska kändissocialisten Kata Dalström, om en nytolkning av hur Luther omformade Sverige och givetvis Dick Harrison som besvarar veckans lyssnarfråga! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kata Dalström var sin tids megakändis och en karismatisk politiker som rörde upp känslorna varhelst hon kom för att hålla sina brandtal. I en aktuell biografi beskriver historikern Gunnela Björk borgarfrun, socialisten och folkbildaren Kata. – Det var många som upprördes över hennes vägval och betraktade hennes karriär ungefär som vi skulle se på en medelålders kvinna som gick med i IS idag, säger hon. Dessutom tar Vetenskapsradion Historia tempen på den nyligen avslutade historiekonferensen i Ålborg, där 500 historiker träffades för att bland annat dryfta nya synsätt på årets stora jubilar, Martin Luther. Och så träffar vi pristagaren av det nyinstiftade litteraturpriset för bästa nordiska historiebok. Dessutom är lyssnarfrågegurun Dick Harrison tillbaka för att besvara

Vilken historiebok ska du ta med dig till hängmattan i sommar och vilket historiskt spel dukar du fram när sommarregnet öser ner? Tobias Svanelid tipsar om årets bästa böcker och spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det här är som när antiken får liv, när marmorstatyn spricker upp i ett leende och börjar dansa, säger Kristina Ekero Eriksson, om en av årets böcker. Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut hur svensk den svenska midsommaren egentligen är i säsongens sista lyssnarfråga.   Årets böcker och spel: När allt gick under av Marcus Tullius Cicero Krigarna från Valsgärde av Kent Andersson Tempel och kultuhus i det forna Skandinavien av Anders Kaliff och Julia Mattes Vad hände med barnen? av Eva F Dahlgren Halshuggning och andra svenska straff av Lars-Erik Holländer Världens upptäckare av Huw Lewis-Jones och Kari Herbert Se på mig av Beata Arnborg Kvinna i avantgardet Sigrid Hjertén Liv och verk av Gören Cavalli-Björkman En annan historia av Lina Thomsgård (red) Fåglar i staden

Vem var krigarkvinnan Blenda? Har Hamlet funnits och hur sanningsenliga är Tintinalbumen? Hör Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågeguru Dick Harrison svara på lyssnarnas egna frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan programmets nystart i januari har historieprofessor Dick Harrison varje vecka svarat på lyssnarnas inskickade frågor och redaktionen har överösts av funderingar och klurigheter om allt från Per Albin Hanssons ärlighet till kvänernas historia. Nu inleder Tobias Svanelid en ny tradition, där ett helt program sätts av för att ge plats åt lyssnarnas egna frågor. – Jag har nått som kallas klisterminne, berättar Dick Harrison, vilket gör det lätt för mig att komma igång namn och årtal, men jag är värdelös på att känna till djur och växter i skogen!

Vetenskapsradion Historia tar tempen på förberedelserna inför årets medeltidssommar och kollar in gyckelövningar och svärdsträning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu ligger medeltidsentusiasterna i slutspurten inför årets medeltidsommar. Med femtiotalet evenemang är medeltidsintresset större än någonsin och Tobias Svanelid undersöker varför, och hur man bäst förbereder sig för en lyckad sommar i medeltiden. – Det blir inte lika mycket på riktigt om man har de där plastsandalerna på sig, utan att man har det lite mer på riktigt, säger Klara Rocking vid gycklargruppen TRiX. Då blir det lättare att känna att man är i den där bubblan, att man är i en annan tid. Dessutom träffar vi arrangörerna bakom Hassela medeltidsdagar, en av sommarens alla medeltidsträffar, för att höra hur de finslipar de sista detaljerna. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om Sveriges äldsta motorväg.

Tobias Svanelid reser till Seskarö i Bottenviken för att höra om hungerkravallerna 1917, då sågverksarbetarna krävde bröd men möttes av militärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För hundra år sedan krävde sågverksarbetarna på Seskarö i Bottenviken bröd mot svälten. Istället möttes de av kanonbåt och militärer. – Tänk att man sköt på svältande arbetare för hundra år sedan, det kan jag bara inte förstå, menar Maud Videhult vid Seskarö hembygdsförening. Tobias Svanelid reser till Seskarö för att höra om hungerkravallerna och dagarna 1917 då slaget stod om folkrepubliken i Bottenviken. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vem som bar skulden till att Polen delades upp på 1700-talet.

Det var Sveriges pampigaste stad under medeltiden och landets skyltfönster mot omvärlden. Tobias Svanelid träffar Dick Harrison i Kalmar, staden vars historia nu skrivs om, och blivit hundra år äldre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Tänk dig ett Lübeck eller Brügge med trappstegsgavlade patricierhus, en riktig hansastad vid Kalmarsund, där dåtidens elit frotterade sig, berättar Dick Harrison, aktuell med boken Kalmars Historia – Den begravda staden. Dessutom besvaras lyssnarfrågan om de pirater som nu är aktuella på bioduken – hur kommer det sig att Pirates of the Caribbean och andra piratskrönor utspelar sig på 1700-talet, när piraternas egentliga storhetstid inträffade på 1600-talet?

Tobias Svanelid och Urban Björstadius tar reda på hur forntidens hedniska tempel såg ut, och granskar historietrådarna i bioaktuella King Arthur - Legend of the Sword. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sekel har historiker bråkat om forntidens kulthus – om de har funnits och i så fall hur de har sett ut. Nu reder arkeologerna Julia Mattes och Anders Kaliff ut saken utifrån den senaste tidens forskning om stenålderstida dödshus och vikingarnas asatempel – Det mytomspunna templet i Gamla Uppsala bör ha varit en hög stavkyrkeliknande byggnad som synts vida i landskapet, berättar Anders Kaliff. Dessutom om bioaktuella King Arthur – Legend of the Sword. Historikern Ulf Zander menar att filmen plockat ifrån de medeltida Arthurlegenderna som från ett smörgåsbord och att resultatet inte blivit särskilt lyckat. – Man har nog tyckt att medeltidens budskap om ridderlighet och ädelmod inte passat i vår tid, menar han. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om den märkliga landskapsgränsen rätt igenom ön Hi

Tobias Svanelid bekantar sig med Kristina Gyllenstierna och Kristian Tyrann, som stod på var sin sida under Stockholms blodbad. Dessutom lyssnarfråga om varför många av oss har fler än ett namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stockholms blodbad 1520 är en av den svenska historiens mest ödesmättade händelser – den blodiga finalen på det svenska upproret mot Danmark. På var sin sida om konflikten som låg till grund för blodbadet stod tidens främsta maktmänniskor – riksföreståndarens änka Kristina Gyllenstierna och den danske kungen Kristian Tyrann. – Hon såg ingen annan utväg än att själv ta över befälet för motståndet mot Kristian Tyrann, berättar Marie-Louise Flemberg som är aktuell med en biografi om Kristina. – För Kristian handlade det om en personlig kamp för det han verkligen trodde på – ett enat Norden, menar Erik Peterson, aktuell med en biografi om Kristian Tyrann. Tobias Svanelid diskuterar blodbadets historia utifrån huvudmotståndarnas perspektiv. Dessutom svarar Dick Harrison på fråg