Vetenskapsradion Historia

Vetenskapsradion Historia besöker utgrävningarna vid Slussen för att få en skymt av Stockholms historiska shoppingstråk. Dessutom om musiken som hetsade forna tiders soldater i krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Holländska tyghandlare, fisktokiga stockholmsshoppare och snobbiga kritpipsrökare träder fram när arkeologerna nu kommer allt djupare ner vid utgrävningarna i Slussen. Vetenskapsradion Historia besöker platsen som en gång var huvudstadens myllrande shoppingdistrikt. – Häri gränden som kallades Gröna gången har vi hittat massor med mynt som shoppingsugna stockholmare drällt omkring sig, berättar arkeologen Kenneth Svensson. Dessutom om musiken som skulle egga historiens soldater i krig. Musikern och författaren Peter Bryngelsson är aktuell med boken Musik på blodigt allvar som för första gången tar ett helhetsgrepp kring vad musiken betytt för forna tiders arméer och vad musiken betyder i dagens konflikter. Och så svarar Dick Harrison på den infekterade frågan om huruvida samerna är Sv

Tobias Svanelid besöker nyöppnade Vikingaliv för att undersöka vilken bild stockholmsturisten kommer att få av våra mest kända förfäder. Dessutom om Karl XI:s älgkavalleri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen öppnar nya museet Vikingaliv på Djurgården i Stockholm som vill locka kryssningsturister och andra med en sagolik tågresa till vikingatiden. – Den vanligaste frågan som Stockholmsturisten frågar är var man kan hitta vikingarna, och det här museet är ett sätt att svara mot det behovet, berättar arkeologen Mats Vänehem som varit med och utarbetat utställningen. Vetenskapsradion Historia besöker Vikingaliv och diskuterar tillsammans med arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Gunnar Andersson kring vårt omättliga behov av vikingar och de myter vi fortfarande dras med när det gäller våra kändaste historiska förfäder. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om hur det egentligen stod till med Karl XI:s mytomspunna älgkavalleri.

Våren 1917 stod Sverige inför en socialistisk revolution. Hungern drev folk ut på gatorna i jakt på potatis och med krav om rösträtt. Följ med Tobias Svanelid till revolutionens Södermalm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våren 1917 ställde sig hundratusentals svenskar och krävde fred, demokrati – och potatis. Tobias Svanelid vandrar längs Södermalms gator tillsammans med historikern Håkan Blomqvist för att berätta om potatisrevolutionärerna på Södermalm som orsakade upplopp och förde landet nära revolutionens brant. – Folk var trötta på kriget, på hungern och upplevde att myndigheterna inte gjorde något för att förbättra situationen, berättar Gunnela Björk som undersökt händelserna 1917. Dessutom veckans lyssnarfråga om hur det kom sig att Finland inte blev svenskt när landet fick sin självständighet 1917.

Fågelskådning har blivit trendig tv-underhållning, och Tobias Svanelid undersöker varför vi egentligen tittar på fåglar och hur länge vi sysslat med detta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våren är här och med den – fåglarna! Tobias Svanelid ger sig ut till en fågelsjö tillsammans med etnobiologen Ingvar Svanberg för att undersöka fågelskådningens historia, från de gamla grekernas till våra dagar. – Det här har blivit en sysselsättning som passar oss, det är rimligt lätt att se fåglar, och det finns moment av samlande och tävling som lockar många, säger han. Hör också om vad Iliadens fåglar berättar om antikens Grekland, varför vi idag skådar fågel inne i städerna, och varför Malmöpolisen fick bukt med dåtidens skottlossning när de försökte rädda stadens duvor. Dessutom om Theresa Mays alternativa fakta kring det engelska parlamentet, som reds ut av Dick Harrison i veckans lyssnarfråga.

Följ Tobias Svanelid i Sturemordens fotspår i Uppsala, på jakt efter Sveriges en gång mäktigaste familj - Sturarna, en blandning av Kennedyklanen och familjen Stark i Game of Thrones! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stureätten var 1500-talets Kennedyklan i Sverige – familjen som levde och andades politisk makt, men som också plågades av ond bråd död. Tobias Svanelid träffar historikern Bo Eriksson i Uppsala, platsen för de uppmärksammade Sturemorden, för att berätta historien om en av Sveriges mäktigaste familjer och hur de så våldsamt föll från toppen. – Det här är Game of Thrones fast i verkligheten, med riktiga människor av kött och blod, menar Bo Eriksson aktuell med boken Sturarna. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om varför det grekiska språket inte kom att påverka dagens moderna språk på samma sätt som latinet.

Tobias Svanelid undersöker hur allsvenskan format Sverige genom lagens lokalpatriotiska förankring. Dessutom om fotbollshjältarna som vi älskat mest, och om vad som hände med trälarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allsvenskan drar igång och med den återföds också lokalpatriotismen runt om i landet. Tobias Svanelid träffar fotbollshistorikern Torbjörn Andersson som granskat hur den allsvenska fotbollen format lokalkänslan i det moderna Sverige. – Via fotbollen kan vi komma åt alla olika lokala identiteter som annars är svåra att komma åt, menar han. Dessutom om fotbollshjältarna, som Zlatan, Marta och Nacka Skoglund, och hur de under det senaste århundradet speglat våra skiftande ideal. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vad som hände med alla trälar när träldomen avskaffades.

Upplev den eviga staden med hjälp av världens äldsta guidebok. I ett aktuellt forskningsprojekt undersöks guidebokens historia och Tobias Svanelid låter 1000-åriga tips leda honom runt i Rom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid vandrar runt i Rom tillsammans med Anna Blennow som lett ett forskningsprojekt om guidebokens historia. Det var i Rom som guideboken föddes, och med hjälp av tre guideböcker riktade till 800-talets pilgrimer, 1600-talets bildningsresenärer och till 20-talets flanörer återupplevs svunna tiders turistande. – Det som är spännande är att guideböckerna berättar om vilka som genom historien kommit för att besöka staden Rom, menar Anna Blennow. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vilka herulerna egentligen var och om det är sant att de invandrat till Blekinge.

Tobias Svanelid undersöker vallonernas historia, och vad det innebär att vara vallonättling idag. Dessutom om våra landskap, hur gamla är de egentligen, undrar en lyssnare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bortåt en miljon svenskar kan ha en vallon i sitt släktträd och Vetenskapsradion Historia nystar i rottrådarna för att ta reda på vilka vallonerna var, varför de kom till Sverige och hur det kommer sig att så många är stolta över sitt vallonska arv. Historikern Adam Hjortén och vallonättingen Anders Herou diskuterar vallonsk släktforskning och så besöker vi aktuella vallonutställningen i Norrköping. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur gamla våra landskap egentligen är.

Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Kristian Gerner i Februarirevolutionens fotspår i Sankt Petersburg - startskottet för den Ryska revolutionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid och historieprofessorn Kristian Gerner vandrar i spåren av Februarirevolutionen i Sankt Petersburg – startskottet för den ryska revolutionen som skulle komma att omforma en hel värld. Från de första och numera bortglömda kvinnodemonstrationerna till den solenna begravningsceremonin på Marsfältet berättas historien om folkliga protester, upproriska kosacker, rysk anarki och kampen mellan tsarvälde, demokrati och kommunism. – Här stod Rysslands historia och vägde under just de här dagarna för 100 år sedan, berättar Kristian Gerner ifrån Upprorstorget i dagens Sankt Petersburg.

Tobias Svanelid undersöker Hannibals ikoniska elefantmarsch över Alperna med arkeologen som vill återskapa bedriften. Dessutom granskas bioaktuella Sameblod som skildrar rasbiologins Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den kartagiske härföraren Hannibals marsch över Alperna räknas som en av antikhistoriens största bedrifter, men nu vill arkeologen Richard Holmgren undersöka hur den egentligen gick till. Tobias Svanelid träffar honom hos elefanterna på Kolmårdens djurpark för att diskutera elefanters snövana, deras motståndskraft mot kyla och hur effektiva elefanterna egentligen var under de Puniska krigen. – Man skulle idag kunna använda moderna arkeologiska metoder för att försöka belägga de antika historikernas berättelser om Hannibal, menar Richard Holmgren. Dessutom granskas bioaktuella Sameblod av historikern Maja Hagerman, som menar att filmen är ett första unikt försök att berätta rasbiologins historia ifrån de drabbades perspektiv. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om var

Tobias Svanelid undersöker myterna, legenderna och historien bakom den kinesiska muren, aktuell i och med Zhang Yimous nya storfilm The Great Wall. Dessutom om den mystiska kultplatsen i Hjulsta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bioaktuella The Great Wall ger en alternativ förklaring till varför den kinesiska muren byggdes och Vetenskapsradion Historia granskar murens legender, myter och egentliga historia. – Den har setts som en symbol för både Kinas öppenhet och tendens att sluta sig från omvärlden, berättar kinakännaren Torbjörn Lodén som tillsammans med översättaren Bengt Pettersson och Tobias Svanelid diskuterar murar, Sidenvägen och det mytologiska monstret taotie. Dessutom om den mystiska kultplatsen i Hjulsta där arkeologerna nyss hittat 150 vendeltida järnringar. Och så svarar Dick Harrison på frågan om vilken som egentligen är världen äldsta kontinuerligt bebodda stad.

Tobias Svanelid undersöker fredsfördraget som formade den svenska stormakten. Dessutom uppmärksammas boken om korstågens historia, och Dick Harrison redogör för människogräshopporna i trossen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 400 år sedan slöts freden i ryska Stolbova och Tobias Svanelid undersöker vad den kom att betyda för Sveriges historia. Enligt historikerna Anna Maria Forssberg och Kristian Gerner var det i Stolbova där fröet såddes till det svenska stormaktsprojektet, men det var också platsen för dåtidens stormaktspolitik där Rysslands och Sveriges historia formades i händerna på holländare och engelsmän. Dessutom uppmärksammas aktuella boken om korstågens historia, där författaren Kurt Villads Jensen drar paralleller mellan medeltidens korstågsretorik och dagens. – Genom korstågen föds tanken på att motivera ett krig som det godas kamp mot det onda, menar han. Och så besvarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om den mänskliga gräshoppssvärmen som följde med forna tiders arméer – tro

Tobias Svanelid granskar 1800-talets svenska opiumpolitik, helt fjärran från dagens. Å så blandar Urban Björstadius till mediciner på 1700-talsvis för att undersöka vilken nytta vi kan ha av dem idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det fanns en tid när opium kunde köpas på varje apotek i Sverige. De så kallade bröstdropparna var bra mot allt från förstoppning till rethosta och sågs som tidens undergörande medel. Historikern Daniel Berg har undersökt hur det kommer sig att denna historiska lösning försvann och hur opium förvandlades från mirakelmedicin till narkotika. – Det handlade om ett förtroende mellan apotekarna och den övriga befolkningen som successivt kom att ifrågasättas av den moderna läkarvetenskapen, menar han. Dessutom blandas 1700-talsmedicin på gammalt vis utav forskarna som nu bättre vill förstå den bortglömda och smutskastade traditionella västerländska medicinen. Medan kinesisk och indisk medicin vinner mark inom svensk sjukvård vet vi fortfarande mycket litet om den tradition

Det oinskränkta ubåtskriget 1917 fick motsatt effekt, istället för att vinna kriget åt Tyskland kom USA att avgöra kriget. Dessutom om mystiska vendeltiden och Per Albin Hanssons "Beredskapstal". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Några få blodtörstiga ubåtar skulle vinna kriget åt Tyskland under första världskriget. Konsekvensen blev hundratals civila dödsoffer och att USA gick med i kriget mot Tyskland. Tobias Svanelid undersöker världskrigets oinskränkta ubåtskrig tillsammans med historikerna Peter Englund och Lars Ericsson Wolke, och hur detta olagliga skede i kriget ens kunde bli möjligt. – Läget i Europa var desperat och Tyskland tog en kalkylerad risk att USA inte skulle hinna gå med i kriget innan Tyskland vunnit det, berättar Lars Ericsson Wolke. Det var bara det att kalkylerna slog fel. Dessutom om den mystiska vendeltiden, då fröet till vikingatiden såddes och där rika gravfynd berättar om en tid då Norden knöts närmare Europa. Arkeologen Kent Andersson skildrar den mytomspunna perioden

50-åriga Rymdavtalet utmanas nu av privata aktörer som vill bryta malm på Månen och på asteroider. Tobias Svanelid diskuterar de privata rymdprojektens historia och framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymden tillhör hela mänskligheten, och ingen nation eller privat aktör har rätt att lägga beslag på dess resurser. Det stipulerade Rymdfördraget från 1967, ett dokument som efter femtio år nu utmanas av nya starka kommersiella krafter. Tobias Svanelid diskuterar rymdens historia och framtid med anledning av det femtioårsjubilerande fördraget.– Vi kommer att behöva nya regelverk som styr framtida gruvbrytning på asteroider och på Månen, och nya fördrag inför de planerade Marskolonierna, menar Johan Eriksson, statsvetare vid Södertörns högskola.Rymdveteranen Sven Grahn är skeptisk till de kommersiella aktörernas potential att realisera planerna på rymdturism och gruvbaser på Månen, men tror att avregleringen av telefonen kan ge en ledtråd till hur rymden kommer att privatiseras.Dessutom om kväne

Tobias Svanelid undersöker vårt växande intresse för historisk mat, och hur nära de historiska originalrätterna dagens kockar egentligen vill och kan komma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vårt intresse för äldre tiders matkultur har aldrig varit större. TV-program, museiutställningar och en önskan att återvända till traditionella råvaror och kokkonster visar att allt fler letar efter ett ursprungligare sätt att äta. Tobias Svanelid undersöker varför och vilken historisk mat som helst faller oss på läppen, och vilken vi ratar.– Det tycks oftare handla om konstiga konsistenser än märkliga smaker som får oss att tycka att historisk mat är äcklig, menar måltidsforskaren Richard Tellström, som tillsammans med mathistorikern Ulrika Torell, historiekocken Sebastian Karlsson och vikingarestauratören Martin E-type Eriksson diskuterar den historiska mattrenden.Dessutom hörs historieprofessorn Dick Harrison besvara veckans lyssnarfråga.

Frihandeln blir allt mindre populär visar Brexitomröstningar och Trumpval, och Vetenskapsradion Historia granskar äldre handelsbråk, guidar bland Stockholms tullar och besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en av vår tids ödesfrågor, frihandeln, som nu är hårt pressad av politiska utspel från bland annat USA och Storbritannien. Vetenskapsradion Historia samlar ekonomhistoriker för att diskutera hur begreppet ständigt debatterats och attackerats, och genom historien skapat vinnare och förlorare.– Det är svängningar som pågått i alla tider, menar Lili-Annè Aldman, som tillsammans med Martin Kragh diskuterar 1700-talets politiska pamfletter, om polisbevakade frihandelsföreläsningar och arbetaruppror mot ny teknologi.Dessutom guidar historikern Jan Berggren genom ett svunnet Stockholm, långt före frihandelns tidevarv. Vid stadens tullar fick 1700-talets svenskar betala om de ville bedriva handel inne i staden, ett system som var mycket illa omtyckt, men som ändå besjungits av

Klostren bevarade den antika bildningen, och ska inte ses som världsfrånvända eremitsamhällen, och populärhistoria är ofta alltför nationellt orienterad visar två nya forskningsprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har betraktats som det största brottet i västvärldens historia, när den antika världen lades i ruiner och kristendomen ersatte hedniska religioner. Men ett nytt forskningsprojekt vill nu visa på de äldsta klostrens betydelse för att föra den antika bildningstraditionen vidare.– Man har velat se klostren som avskilda ifrån civilisationen och kristendomen som något helt nytt, men det är helt enkelt inte sant, menar Samuel Rubensson som lett forskningsprojektet.Dessutom hör vi om vilken historia vi får oss serverade i dagens populärhistoriska magasin. I en aktuell avhandling undersöker historikern Marianne Sjöland hur tidskrifterna berättar om historia, och hon tipsar också Tobias Svanelid hur Vetenskapsradion Historia kan förnyas under 2017.

Allt fler företag tar hjälp av sin historia för att få oss att köpa mer av deras produkter. Tobias Svanelid tar reda på varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historia blir allt viktigare för svenska företag. Med bättre arkiv, nostalgiska annonser och nyöppnade museum hoppas många företag öka kundernas lojalitet och medarbetarnas känsla av sammanhang. Vetenskapsradion Historia granskar den växande trenden med History Marketing.– För alla företag är det givetvis viktigt att ha ett gott rykte hos kunder och konsumenter, och genom att använda sig av sin historia kan de påverka berättelsen om sig själva, menar företagshistorikern Ben Wubs.Coca-Cola och Volvo är två av företagen som berättar om hur de använder historien i sina marknadsplaner och strategier, och på Centrum för Näringslivshistoria berättar man om historievurmen bland dagens svenska företag.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från 7 september i år.

Alaska är präglat av sina svenskar, från de första upptäckarna och Sitka-guvernörerna till stadsgrundare och missionärer under 1900-talet. Vetenskapsradion Historia söker Alaskas svenska rötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svenskar var med i alla skeden i Alaskas moderna historia. När delstaten nu förbereder sig inför sitt 150-årsjubileum av USA:s Alaskaköp från Ryssland kartlägger Vetenskapsradion Historia områdets svenska historia.– Vi försöker fira svensk jul med pepparkakor och köttbullar för att hedra en av Anchorages grundare, berättar Mary Flaherty på Oscar Anderson House Museum i Anchorage, stadens äldsta hus, byggt av en svenskättling.Hör om svenskarna som var med redan under Alaskas ryska tid – söderkisen Sven Waxell som var med på Vitus Berings upptäckarexpedition till Alaska, om dess svenskättade ryska guvernörer, svenska missionärer, handelsbaroner och tågpionjärer i Amerikas sista stora vildmark.Programledare är Tobias Svanelid.