Vetenskapsradion Historia

Svenska flaggans dag fyller 100 år, och Tobias Svanelid undersöker hur militärens högtid förvandlades till vår egen nationaldag. Dessutom om Sveriges andra katolska helgon - Elisabeth Hesselblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1916 inrättades Svenska flaggans dag, med högtidligt firande på Skansen och Stockholms stadion. Vetenskapsradion Historia söker flaggdagens rötter på Skansen och försöker förstå varför dagen förvandlats från en militaristisk och kungahyllande flaggdag till en ambivalent helgdag.Dessutom uppmärksammar vi att Sveriges andra helgon upptas i den katolska kyrkan nu i helgen. Elisabeth Hesselblad var lanthandlardottern från Falun som blev dödssjuk och kom att återupprätta birgittinerorden.Programledare är Tobias Svanelid.

Den sexuella revolutionen förvandlade svenskarna till otrohetsälskande njutningsexperter. Tobias Svanelid undersöker varför. Programmet är en repris ifrån augusti 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med 1960-talets sexuella revolution följde en epidemi av otrohetsaffärer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid undersöker varför, och träffar historikerna Christina Florin och Linnea Tillema som kartlägger den svenska otrohetsexplosionen, och undersöker varför 60- och 70-talens svenskar skulle förvandlas till experter på äkta njutning.Dessutom uppmärksammas projektet Gender and Work, som samlat information om vad män och kvinnor jobbat med sedan 1500-talet – information som ger helt ny information om kvinnans position på arbetsmarknaden.

Slottsteatern på Drottningholm var tidens modernaste multimediascen och är idag ett världsunik kulturarv. Dessutom om de tyska öllagarna från 1516 som fortfarande påverkar vår ölkultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var tidens mest avancerade teaterscen, som skapade en unik multimediashow och lockade franska kändisskådespelare till Sverige. I år fyller Drottningholms slottsteater 250 år och Tobias Svanelid guidas runt i den världsarvsklassade byggnaden tillsammans med teaterchefen Sofi Lerström och teatertekniker Peter Astor Ögren för att höra om 1700-talets kändisskvaller och testa vind- och åskmaskinerna.Dessutom om de tyska renhetslagarna för öl som i år, 500 år efter införandet 1516, firas stort i Bayern.– Visst kan man brygga ett fantastiskt öl enligt de tyska lagarna, men det finns också en massa saker man inte får göra som jag tycker är synd, säger Berit Karlsson på Närke Kulturbryggeri.Tillsammans med humleexperten Else-Marie Strese på Nordiska museet diskuterar hon öllagens histor

Konspirationsteoretiker har mängder av förklaringar till varför Rudolf Hess, Tredje Rikets andre man, flög till Skottland. Vetenskapsradion Historia reder ut teorierna, 75 år efter soloflygningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 10 maj 1941 flög Nazitysklands ställföreträdande Führer Rudolf Hess till Skottland. Med en självpåtagen mission att mäkla fred mellan Tyskland och Storbritannien kom han att bli en av historiens största och fortfarande olösta gåtor.– Det finns en massa berättigade frågor kring den här händelsen, och utifrån dem tror jag att man kan konstruera den ena eller andra teorin utifrån vilket intresse man har, säger Erik Åsard, författare till aktuella Konspirationerna och verkligheten, som behandlar fallet Hess.Vetenskapsradion Historia granskar konspirationsteorierna kring Hess soloflygning, men diskuterar också vad Hess kommit att betyda för dagens högerextrema rörelser, tillsammans med medievetaren Eva Kingsepp.Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid letar efter spåren av pestens år 1710, då halva Stockholms befolkning strök med i farsoten. Och så bekantar vi oss med den antike härföraren Pyrrhos - historiens loser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var det kanske värsta året i Sveriges historia, menar Magnus Västerbro, som är aktuell med boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.Det började med några enstaka dödsfall sensommaren 1710, där de avlidna visade symptom på pest, och slutade med att nära hälften av Stockholms befolkning dukade under i sjukdomen. Vetenskapsradion Historia berättar om denna sista stora pestepidemi i Sverige, som till en början tystades ned av myndigheterna, och som skulle ställa den rämnande stormakten Sverige på svåra prov.Dessutom hör vi om den antika historiens största loser – Pyrrhos. Mannen som drömde om att ta över stafettpinnen efter sin släkting Alexander den Store men som idag bara associeras med sina Pyrrhussegrar – de alltför kostsamma framgångarna på slagfältet. Antikvetaren Allan Kly

Vetenskapsradion Historia besöker jihadistlägret utanför Berlin där muslimska krigsfångar skulle skolas om till jihadistiska gudskrigare under Första världskriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utanför Berlin utbildades för hundra år sedan tusentals muslimer till att bli jihadistiska gudskrigare. I Första världskrigets Tyskland föddes idén om att skola om muslimska krigsfångar från Frankrike och Storbritannien i syfte att sätta in dessa soldater i striderna i Mellanöstern. Idag grävs fånglägret ut av arkeologer inför byggandet av ett nytt flyktingläger, där människor som flytt, inte minst från dagens jihadister, kommer att hamna.– Det är en historisk ironi och en cirkel som sluts på ett sätt så att man nästan blir yr, säger Thomas Kersting, chef för Brandenburgs myndighet för fornminnesvård.Vetenskapsradion Historia besöker utgrävningen av det så kallade Halvmånelägret, där också Tysklands första moské byggdes, och diskuterar också Första världskrigets tankar på jihad och ideologisk omskolning

Det var ett militärt fiasko och ett blodigt misslyckande. Men ändå kom Påskupproret i april 1916 tända gnistan till ett självständigt Irland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid reser till Dublin, staden som i år uppmärksammar revolutionsåret 1916, året då en liten grupp irländska revolutionärer gjorde väpnat uppror mot det brittiska imperiet. Och fastän revolutionen blev ett blodigt fiasko kom det snart att bli symbolen för det moderna Irlands uppvaknande.– Det var bara en liten minoritet som ville utropa Irland till en självständig republik 1916, men efter påskupproret kom tanken på irländsk självständighet att slå rot, berättar Audrey Whitty vid Nationalmuseet i Dublin.Och efter ett sekel av komplicerande historiska faktorer kan påskupproret nu, 2016, firas bland alla läger i Irland – en av de mer absurda utställningarna är konditorutställningen där upprorets ikoniska byggnader och frontalpersoner återskapas som muffins och andra bakverk.

Följ med Tobias Svanelid till Nya Lapphyttan i Norberg där världens kanske äldsta masugn lade grunden till medeltidens svenska exportunder - järnet. Programmet är en repris ifrån augusti 20015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Norberg tillverkas nu svenskt järn på medeltida vis, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Nya Lapphyttan för att ta reda på hur det går till. Aktuell forskning har nu slagit fast att masugnen är en unikt svensk uppfinning, som lade grunden till det moderna industrilandet Sverige, och de äldsta spåren av den industrin hittas i just Norberg.– Kanske är vi blinda för vår egen närmaste kulturhistoria, när vi inte tillräckligt mycket förstår att uppskatta järnets betydelse för den svenska historien och för den moderna välfärdsstaten, menar Eva Hjärthner-Holdar, arkeometallurg som ansvarar för järnexperimenten vid Nya Lapphyttan.

Följ med till vikingarnas, borgbyggarnas och pålspärrarnas Stockholm, tiden innan staden fanns. Och hör kulturkocken Richard Holmgren botanisera i ett historiskt vampyr-kit från 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid ger sig ut på jakt efter vad som fanns i Stockholm innan staden grundades på 1200-talet. Tillsammans med arkeologerna Torun Zachrisson och Kerstin Söderlund letar man efter spåren av vikingarnas Stockholm, platsen där vikingaskepp samlades inför vidare färd österut. Bland annat har man hittat en vikingatida guldarmring i närheten av Rörstrands porslinsfabrik, som tycks härröra från tiden då vikingarna reste i dagens Ryssland. Dessutom undersöker man kopplingarna mellan 1000-talets pålspärr vid Norrström, namnet Stockholm och platsen för medeltidens äldsta borg i Gamla Stan.I sista delen i serien om kulturhistoriska myter diskuterar arkeologen Richard Holmgren det historiska fenomenet vampyr-kit – en sorts portabla vampyrbekämpningsväskor som ofta är moderna förf

Bonnie Clementsson har undersökt svenska incestfall under 300 år, för att förstå hur vår syn på sex i familjen förändrats. Och arkeologen Richard Holmgren provar dieten som förvandlar dig till mumie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har på 300 år förvandlats från ett land med världens striktaste incestlagstiftningar till ett med de mest liberala. I Vetenskapsradion Historia berättas om tiden då kärleken mellan en man och hans avlidna hustrus syster bestraffades med döden. En tid då Moseboken var svensk lag, och äkta kärlek inte var någon förmildrande omständighet.– Det som var logiskt för 1700-talets svenskar, att följa Bibelns ord om synen på sex inom familjen, framstår kanske som barbariskt för oss idag, säger Bonnie Clementsson, som forskar om incestens historia.Dessutom återvänder Tobias Svanelid till arkeologen Richard Holmgrens kulturhistoriska kök för att testa dieten som förvandlar en människa till en mumie. I Japan var fenomenet sokoshinbutsu, självmumifiering, en aktad verk

Det judiska gettot i Venedig grundades för 500 år sedan och Tobias Svanelid reser dit för att utforska platsens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det judiska gettot i Venedig, hemorten för Shakespeares Shylock, visar sig vara en levande kulturhistorisk tummelplats för Europas och Mellanösterns judiska befolkning, som oftast levde i harmoni med Venedigs kristna befolkning, trots diskrimineringen.– Venedigs styrande insåg att de hade stort behov av judarnas karaktäristiska kunnande inom pantlåning och bankväsende, och välkomnade därför judiska grupper från Europas alla hörn, berättar Lena Roos, föreståndare för Forum för judiska studier.I år, under 500-årsmarkeringen, skall gettots historia ställas ut i Dogepalatset, men man skall också sätta upp Shakespeares ”Köpmannen i Venedig” under bar himmel mitt på gettots stora torg. En händelse som syftar till att skapa debatt om dagens europeiska antisemitism.

Rekordstort forskningsanslag ska nu ge ny kunskap om våra mest kända historiska figurer: vikingarna. Och så tillagar Richard Holmgren ett livsfarligt zombiepulver enligt traditionellt haitiskt recept. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  Med hjälp av ett rekordstort forskningsanslag ska arkeologerna Neil Price, John Ljungkvist och Charlotte Hedenstierna Jonson undersöka fenomenet vikingar. Under tio år planerar man nu att gå till botten med det världsberömda historiska fenomenet, för att förstå hur vikingar kom att uppstå just i vår del av världen.– Det handlar om att begripa hur det kom sig att de skandinaviska samhällena skapade ett så unikt kulturellt fenomen, menar forskningsledaren Neil Price.Dessutom fortsätter arkeologen Richard Holmgrens magstarka kulturhistoriska tillredningar i köket i Skänninge. I dagens avsnitt tillverkar han ett zombiepulver med hjälp av tusenfotingar, fågelspindlar, ödlor, paddor och en blåsfisk – allt för att förstå det mytomspunna zombiefenomenet på Haiti.– Viss

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.Richard Holmgrens "rece

Sidenvägen från Kina sträckte sig ända till Sverige, såväl under vikingatiden som en kort period under stormaktstiden. Tobias Svanelid berättar om vägens inflytande på såväl Sverige som Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I alla tider har vi nordbor velat klä oss i siden och allt sedan vikingatiden hittade kinesiska och persiska sidentyger till Skandinavien. Vetenskapsradion Historia undersöker hur sidenvägarna till Sverige egentligen sett ut, allt från vikingatid till sent 1600-tal, och hur sidenet kom att påverka vår kultur.– Dagens flyktingar från Syrien känner lätt igen svenska hemslöjdsmönster, eftersom mönstren ursprungligen hämtats från importerade persiska sidentyger på 800-talet, berättar arkeologen Annika Larsson som forskar om vikingatida siden.Dessutom berättar Livrustkammarens Ann Grönhammar om den svenska stormaktens försök att direktimportera siden, och den korta period då staden Narva var centrum för en svensk-armenisk sidenhandel. Och forskaren Eva Myrdal berättar hur Sidenväg

Kulturarvet förstörs i Syrien, Irak och Libyen, men forskarna tar nu krafttag för att få bukt med katastrofen. Vetenskapsradion Historia rapporterar om initiativen att rädda och återskapa kulturarvet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vi människor är ingenting utan våra kulturer och vår historia, menar UNESCO-chefen Irina Bokova som nyligen besökte Sverige för att diskutera hur förstörelsen av världens kulturarv kan stoppas.Vetenskapsradion Historia träffar henne och många andra internationella kulturarvsarbetare, som ibland annat Irak och Syrien arbetar med att kartlägga IS skövling och plundring, som katalogiserar Palmyras hotade konstskatter, och som fortbildar lokala arkeologer så att de kan återvända till ruinerna med kompetensen att återuppbygga den krigsdrabbade historien.Programledare är Tobias Svanelid.

Det har gått 100 år sedan slaget vid Verdun, första världskrigets mest fruktansvärda drabbning, ett helvete på jorden. Dessutom om slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan inleddes slaget vid Verdun. 300 dagar av blodigt bombardemang skulle resultera i 100 000-tals dödsfall och skapa bilden av Verdun som första världskrigets värsta slag. Nils Fabiansson, författare till boken Historien om Västfronten, berättar om slagets betydelse för kriget, och för vår förståelse av det idag.Dessutom uppmärksammas slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan. Händelsen har uppmärksammats stort i dagens Sydafrika, där berättelsen om de madagaskiska slavarnas kamp mot det holländska ostindiska kompaniet gett resonans i Sydafrikas moderna historia av apartheid. Marinarkeologen Jaco Boshoff söker nu resterna av Meermin utanför Goda Hoppsudden.Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med historikern Bo Eriksson och Tobias Svanelid på en resa från sagornas Hugleik, historiens äldsta namngivna svensk, via Beowulf till Tolkiens Midgård - där historia och legend smälter samman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hugleik hette den äldsta kända namngivna personen som kanske hade rötterna i dagens Sverige. För jämnt 1 500 år sedan skrev frankiska krönikörer om hans härjningståg på kontinenten och Vetenskapsradion Historia nystar i trådarna som löper mellan Hugleik, Beowulf och Tolkien.– Visst är det sagor, men som innehåller många korn av sanning, menar historikern Bo Eriksson som intresserat sig för relationerna mellan fantasylitteraturen och den medeltida historien.Och berättelsen om Hugleik från år 516 kan kopplas direkt till dåtidens främsta hjältesaga, den om Beowulf, som påståtts ha varit Hugleiks systerson. Beowulf, som stått modell för mängder av fantasyhjältar och inspirerat Tolkien i hans berättelser om Midgård.Programledare är Tobias Svanelid.

Vi besöker svenskarna som arbetar i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea, och tar pulsen på 1700-talets Kanton, handelsmetropolen där Kina mötte Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mer är 60 år har Sverige suttit på första parkett, som fredsövervakare vid gränsen mellan Nord- och Sydkorea. Och trots att fredskommissionen förlorat sin praktiska betydelse sedan tjugo år håller man fortfarande möten varje vecka – utan några deltagande nordkoreanska representanter. Vetenskapsradion Historia besöker spökkommissionen i Panmunjom.– Det är ju lite tråkigt att arbeta utan att få någon som helst feedback från sin motpart, men det är så det är, berättar Klas Gröndal som arbetat vid kommissionen i den demilitariserade zonen.Dessutom besöker vi 1700-talets Kanton, dåtidens handelsmetropol, dit bland annat Sverige lockades för att handla med kinesiskt porslin, té och siden. Historikern Lisa Hellman har undersökt hur den här tidiga globaliserade staden egentligen fungerade på markplanet,

Han är stor hjälte i både Danmark och Norge, medan Sverige helst har velat glömma honom. Nu är Tordenskiold aktuell på vita duken, och Vetenskapsradion Historia granskar mannen bakom legenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Wessel Tordenskiold satte skräck i den svenska flottan för 300 år sedan, och är idag aktuell på bioduken. Vetenskapsradion Historia granskar hur det kan komma sig att en norsk borgarson kunde bli Danmarks största sjöhjälte, som än idag hedras i kungaceremonier, på tändsticksaskar och i folksånger.– I Danmark har fixeringen vid sådana här landmärken inte utmanats och rivits ner på samma sätt som de gjort i Sverige, menar historikern Harald Gustafsson.Dessutom träffar vi regissören Henrik Ruben Ganz som gjort bioaktuella Tordenskiold och Kold, träffar historieentusiaster i såväl Strömstad och Köpenhamn som vårdar Tordenskiolds minne och hör militärhistorikern Lars Ericson Wolke förklara sjökrigarens rockstjärnestatus.Programledare är Tobias Svanelid.

Arktis mest gäckande mysterium får nu sin lösning efter 170 år, när marinarkeologer hittat Franklins skepp Erebus. Dessutom om antikrigsdebatten i USA - för 75 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nära 170 år var det ett av Arktis stora mysterium, den försvunna Franklinexpeditionen, som på 1840-talet försvann under sitt sökande efter Nordvästpassagen. Nyligen hittades ett av Franklins sjunkna skepp i kanadensiska vatten, vilket för första gången kan ge ledtrådar kring vad som egentligen drabbade expeditionen.– Det känns som ett privilegium att få dyka på ett så mytomspunnet vrak, menar marinarkeologen Ryan Harris som hittade skeppet Erebus.Dessutom granskar vi antikrigsdebatten i USA – för 75 år sedan. Då var det flygarhjälten och svenskättlingen Charles Lindbergh som gick i spetsen för kampanjen att hålla USA utanför andra världskriget. En politisk hållning som gjort att han anklagats för både antisemitism och Hitlervurm, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svaneli