Vetenskapsradion Historia

Stormaktsarkitekten Erik Dahlberghs bilder har beskyllts för att vara orealistiska, men tas nu i försvar i en aktuell bok. Dessutom granskas bioaktuella Suffragette. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erik Dahlbergh var arkitekten som bildsatte den svenska stormakten, men har beskyllts för att blåsa upp pompan och ståten i de avbildade 1600-talspalatsen. Nu vill historikern Jonas Nordin och konsthistorikern Börje Magnusson i boken Drömmen om stormakten ge Erik Dahlberghs verk upprättelse.– Visst finns det överdrifter, men sammantaget är Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna en fantastisk källa till hur den svenska stormaktstiden såg ut, menar Jonas Nordin.Dessutom granskas bioaktuella Suffragette, filmen om de brittiska kvinnornas rösträttskamp. Genushistorikerna Christina Florin och Kjell Östberg är positivt överraskade av den mångfacetterade bild av historien som filmen lyckas skildra. Programledare är Tobias Svanelid.

Hitlers öppenhjärtiga bordssamtal är en tveksam källtext, menar svensk historiker, och dessutom uppmärksammas den tyska typsnittsstriden som nazisterna satte punkt för för exakt 75 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hitlers monologer i arméhögkvarteren åren 1941-1944 har påståtts vara en av mycket få källor till den private Hitlers innersta tankar och åsikter. De så kallade bordssamtalen har använts som ett centralt källmaterial i snart sagt varje biografi över Hitler, men nu menar historikern Mikael Nilsson att vi måste omvärdera källan och börja betrakta den som tvivelaktig.– Skapelsemyten kring bordssamtalen berättar om att Hitlers monologer stenograferades i all hemlighet, varför Hitler också skulle ha tillåt sig att vara ärligare och mer öppen. Men detta stämmer inte, och dessutom har materialet redigerats i efterhand, varför vi inte kan påstå att bordssamtalen verkligen motsvarar vad Hitler verkligen har sagt och menat.Dessutom handlar det om den tyska typsnittsstriden som avgjordes

Europas väg mot världsherravälde inleddes i Ceuta för 600 år sedan. Vetenskapsradion Historia besöker platsen, men uppmärksammar också initativet som ska få politiker att bry sig om historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 600 år sedan erövrades staden Ceuta på Marockos kust av portugisiska soldater. Händelsen markerar startskottet för en europeisk världsdominans, och för Portugals makalösa expansion över världshaven. Vetenskapsradion Historia besöker Ceuta, idag en spansk enklav, och Henrik Sjöfararens mytomspunna sjöfararskola i portugisiska Sagres, som påståtts lagt grunden för Portugal som kolonialmakt.– Det är en helt påhittad historia, menar Malyn Newitt, expert på Portugals koloniala historia.Dessutom uppmärksammas det brittiska historikerinitiativet History and Policy som är tänkt att påverka landets politiska beslut. Tanken är att göra tjänstemän och politiker mer medvetna om den politiska historien, så att de inte behöver göra om samma misstag som äldre generationer.Programledare

Svenskamerikanerna har blivit populära i Sverige, men kanske handlar det mer om ett intresse för oss själva, än för just svenskamerikaner, menar forskarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vårt intresse för svenskamerikaner har exploderat med tv-serien Allt för Sverige, musikalen Kristina från Duvemåla och aktuella historieböcker. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid går till botten med orsakerna bakom år vurm för släktingarna på andra sidan Atlanten, och vad intresset säger oss om oss själva och dagens Sverige.– Allt för Sverige handlar verkligen i första hand om Sverige och om vad svenskhet är, menar historikern Adam Hjorthén, som i tv-serien ser rätt obehagliga försök att ringa in vad som är ett ”typiskt svenskt utseende”.Men han menar också att det uppenbarligen finns ett stort behov hos många att veta mer om sina rötter och sin plats i historien, och att berättelserna om svenskarna som åkte över Atlanten återspeglas i dagens nyhetsrapportering om flyktingar på Medelhavet.I programmet f

Spela rollen som Roosevelt eller Stalin, eller läs om stormaktstidens propagandakonstnär eller Gamla Stans råttjakt! Tobias Svanelid tipsar om årets bästa historiska julklappar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dra dig tillbaka med en historiebok under julhelgen, eller samla släkten och återupplev stormaktskonferenserna under andra världskriget. Tobias Svanelid tipsar om årets bästa historiska julklappar med hjälp av Urban Björstadius och spelpanelen. Hör om böcker, spel och en julskiva som låter dig återuppleva julmusiken såsom den lät på Gustav III:s tid!Böckerna som du hör om i programmet är:Svenskar i krig 1945-2015 av Lars Gyllenhaal och Lennart WestbergBiskopen och korståget 1206 av Jonathan LindströmDe bortglömda av Folke SchimanskiInvandrarna som byggde Sverige av Anders JohnsonDrömmen om stormakten av Börje Magnusson och Jonas NordinGamla Stan - stad i förvandling, Samfundet S:t Eriks årsbok 2015Julskivan heter Gustaviansk Juletid av Berndt MalmrosSpelen som testats heter:Triumph & T

Vetenskapsradion Historia granskar bioaktuella The Girl King om drottning Kristina. Dessutom uppmärksammas vikingafenomenet Holmgång, som förbjöds för 1 000 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är svårt att sugas in i berättelsen när man sitter och stör sig på så många saker, menar hon.I Kaurismäkis version har Kristina blivit en känslostormande Ronja Rövardotter som hånglar upp hovdamer och vill dra igång ett stort folkbildningsprojekt i den bonniga stormakten Sverige. Historikern Ann Grönhammars bild av Kristina ser ut på ett helt annat sätt.Dessutom uppmärksammas vikingaduellerna som förbjöds för 1 000 år sedan, holmgången. Religionshistorikern Frederik Wallenstein berättar om holmgångens betydelse för att lösa tvister i den hederskultur som Norden präglades av.Programledare är Tobias Svanelid.

Om dagen då de medeltida stånden avskaffades i Sverige, och om 100-årsjubilerande Svenska Amerikalinjen som blev symbolen för kontakterna mellan Sverige och USA. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I december 1865 röstade riksdagens fyra stånd om att avskaffa sig själva. Händelsen markerar startpunkten för det moderna och demokratiska Sverige, och det definitiva slutet av medeltiden.Historikern Mikael Alm och Tobias Svanelid besöker den gamla tvåkammarriksdagen som såg sitt ljus efter beslutet, huset där Stockholms kammarrätt nu är inhyst. Här pågick ivriga förhandlingar inför omvandlingen, och revolutionära stämningar låg i luften. Men egentligen var ståndsordningen död sedan länge, menar Mikael Alm, som undersöker hur dåtidens samhälle egentligen såg på sin mångsekelgamla uppdelning med adel, präster, borgare och bönder.Dessutom uppmärksammas Svenska Amerikalinjens 100-årsdag och reportern Mats Carlsson Lénart besöker både Kalmar, Göteborg och Varberg i jakt efter

Filmen Gladiator återfödde Hollywoods vurm för antiken, och Tobias Svanelid tar reda på varför. Dessutom granskas bioaktuella Spionernas bro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan vid sekelskiftet 1900 gjordes filmer om Cleopatra och Spartacus. 100 år senare väcktes den insomnade svärd- och sandalgenren till liv igen via filmen Gladiator och sedan dess lever vi i en antik filmrenässans. Historikerna Isak Hammar och Ulf Zander har kartlagt varför vi fascineras av antiken, och hur dagens filmskapare använder gladiatorer, spartaner och kung Artur för att berätta något om vår egen tid.Dessutom granskas bioaktuella Spionernas bro. Militärhistorikern Gunnar Åselius tycker att Steven Spielbergs spiondrama under brinnande kallt krig fungerar mycket bra.Programledare är Tobias Svanelid.

IS terror riktas också mot kulturarvet, men i Aleppo pågår nu planerna på att återuppbygga världsarvsstaden efter kriget. Dessutom om historien om det som kunde ha hänt, men aldrig inträffade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan inbördeskriget fortfarande rasar i Syrien planerar nu tyska arkeologer för återuppbyggnaden av det förstörda kulturarvet. I världsarvsstaden Aleppo har omkring 80 procent av de historiska byggnaderna förstörts av bränder, raketer och bomber, men den tysk-syriske arkeologen Mahmoun Fansa menar att det är viktigt att redan nu planera för en återuppbyggnad av Aleppo. När freden kommer är det viktigt att förekomma bulldozrarna som vill schakta bort det lilla som återstår av historien på platsen, menar han.Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”Vad hade hänt om…”, där svenska journalister och historiker spekulerar kring historier som inte hänt, men hade kunnat hända. Tobias Svanelid träffar författarna Monica Braw, Kristian Gerner och Klas Göran Karlsson för att ta reda

Om de första striderna mellan amerikanska och nordvietnamesiska soldater, och om 1700-talets svenska gråtande officerare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 14 november 1965 stod det första stora slaget mellan amerikanska och nordvietnamesiska styrkor vid Ia Drang. Vetenskapsradion Historia undersöker vad som egentligen hände där, och hur striderna vid Ia Drang kom att påverka resten av Vietnamkriget.– Båda sidor betraktade sig som vinnare av slaget, berättar militärhistorikern Gunnar Åselius och menar att det fick konsekvenser för amerikansk och vietnamesisk strategi under hela det följande kriget.Dessutom bekantar sig Tobias Svanelid med 1700-talets gråtmilda svenska officerskår, vars känsloregister var ett helt annat jämfört med dagens militärer. Historikern Hugo Nordland har undersökt hur känslorna styrde 1700-talets befäl och hjälpte dem att uthärda krigets fasor. 

Ludvig XIV av Frankrike har gått till eftervärlden som Solkungen, men hans långa liv präglades av svåra krämpor, och vid hans begravning för 300 år sedan rotades det runt bland hans kvarlevor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har rekordet bland de monarker som regerat längst, och hans regeringstid präglades av lyxigt hovliv och förfinad kultur. Ludvig XIV av Frankrike har gått till eftervärlden som Solkungen, men hans långa liv präglades av svåra krämpor, och vid hans begravning för 300 år sedan rotades det runt bland hans kvarlevor.– Man hade fått dispens av påven för att få begrava kroppen på tre olika ställen, berättar Béatrix Saule, kurator för den nyinvigda utställningen på slottet Versailles om Solkungens död och begravning.Frilansjournalisten Anna Trenning-Himmelsbach besöker utställningen för att höra detaljerna om slutet för världens kanske mest kände fransman, och Tobias Svanelid diskuterar hans liv och krämpor med historikern Jonas Nordin.– En av hans mest berömda krämpor

Vetenskapsradion Historia besöker Sveriges största och viktigaste järnåldersboplats, som nu kämpar för att hamna i rampljuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av Musse Pigg, trollkvinnor och mikrobryggt järnåldersöl vill skånska Uppåkra nu hamna på den arkeologiska besökskartan.– Det är en ständig balansgång mellan det fantastiska och det autentiska, menar historikern Stefan Nyzell, som tillsammans med Thomas Småberg undersöker hur Uppåkra kan göra för att bli mer publikt.Platsen har varit känd länge, och de arkeologiska utgrävningarna har lagt i dagen fullständigt fantastiska fynd: ett fornskandinaviskt hednatempel, mängder av praktföremål och nu senast en ugn som kan ha använts för lokal ölframställning. Men kanske på grund av att Uppåkra ligger nära Lund och Malmö är platsen fortfarande påfallande okänd, i jämförelse med vikingarnas Birka, som ju ligger nära Stockholm.Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker de fyndrika åkrarna och Historiska museet i Lund för att träffa a

I Svenska Pommern uppstod en kulturell smältdegel som kan lära oss om vad begreppet "svensk" en gång var. Och vid Agincourt vann England sin blodigaste seger för 600 år sen, hyllad av Shakespeare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Svenska Pommern uppstod en svensk-tysk blandkultur som präglade den svenska historien under nära 200 år. Men när området förlorades 1815 dog också insikten om att svenskhet inte behöver handla om språk eller etnicitet, menar idéhistorikern Andreas Önnerfors.– Här uppstod en hybridkultur som krossades för 200 år sedan, när Sverige förlorade sin sista besittning i Tyskland.Vetenskapsradion Historia berättar Pommerns historia, men också hur det kommer sig att pomrare idag minns svensktiden med ett romantiskt skimmer, medan svenskarna inte bryr sig alls.Dessutom förklarar historieprofessorn Dick Harrison hur ett 600 år gammalt slag i Frankrike fortfarande kan slå an en sträng i engelska hjärtan. Slaget vid Agincourt var ett av medeltidens blodigaste, förevigat genom Shakes

Striden om estlandssvenskarnas ursprung har pågått i hundra år, men nu menar arkeologen Jonathan Lindström att han hittat nya bevis för när de första svenskarna kom till Estland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var öländska bönder som följde med på ett danskt korståg 1206 som var de första permanentboende svenskarna i Estland. Det menar arkeologen och författaren Jonathan Lindström, aktuell med boken "Biskopen och korståget 1206", som påstår sig kunna ge estlandssvenskarna en betydligt mer exakt ursprungshistoria.– Det handlade om 40 bondfamiljer från norra Öland som flyttades över som kristna kolonisatörer av den danske ärkebiskopen, i syfte att pacificera de hedniska esterna, säger han till programledaren Tobias Svanelid när de träffas i estniska Hapsal – centralorten för de gamla estlandssvenska bygderna.Men Jonathan Lindströms teorier står inte oemotsagda. Den senaste tidens arkeologiska undersökningar tyder på att det snarare rör sig om en betydligt äldre, och spontan, bondekolonisation

Om den världsberömda äldsta kartan över Amerika, som många forskare hävdar är en förfalskning, och om ekonomernas behov en historielektion i spåret av den senaste finanskrisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För exakt femtio år sedan presenterades Vinlandskartan för en förbluffad allmänhet – kartan, som påstods vara världens äldsta avbildning av Amerika, men som allt sedan starten varit hett omdebatterad inom forskningen. Idag lutar de flesta åt att det är en förfalskning. Vetenskapsradion Historia berättar om kartans historia, men också om alla de andra, säkrare, vetenskapliga bevis som nu ställt det utom allt tvivel att vikingarna, snarare än Columbus, var första européer i Amerika.– Det finns egentligen ingen information på Vinlandskartan som tillför något om vår kunskap om nordbornas kolonisation av Vinland, menar historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist.Dessutom om ekonomernas historiesyn, som nu kritiseras av idéhistorikern Simon Larsson.– Det här tänket, att historien går i cykler, och

En ny tysk bok granskar för första gången Tredje rikets drogberoende, från Führerns knarkande till hans soldater på speed. Och kändisförfattaren Antony Beevor får nu kritik av en svensk kollega. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hitler var beroende av sin livläkare, som gav honom mängder av narkotiska preparat, och blitzkrigssoldaterna knaprade 35 miljoner speedtabletter under invasionen av Frankrike 1940. I den nyutkomna boken ”Der Totale Rausch”, Det totala ruset, ger författaren Norman Ohler för första gången en samlad bild av knarkandet i Tredje riket.– Mycket tyder på att Hitler var gravt drogpåverkad under flera avgörande beslut under kriget, säger han, och får medhåll av medicinhistorikern Peter Steinkamp som undersökt de tyska soldaternas intensiva användande av pervitin, en variant av crystal meth.Dessutom får nu den kände militärhistoriska författaren Antony Beevor kritik för att hans senaste bok om Ardenneroffensiven lutar sig alltför tungt mot amerikanska källor, och dessutom innehålle

Mellanölet lanserades i oktober 1965 och Tobias Svanelid diskuterar dryckens stormiga historia och provsmakar dagens mellanöl, arvtagare till en mytomspunnen epok i Sveriges alkoholhistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För femtio år sedan lanserades mellanölet i Sverige, i syfte att stävja starkspritdrickandet i landet. Mellanölet blev en succé, inte minst hos en yngre generation, som under flera år kunde köpa mellanöl i livsmedelsbutikerna utan att behöva visa legitimation. Men mellanölet skulle snart väcka politikernas misstänksamhet, och 1977 avskaffades ölet i hopp om att få bukt med påstådd ungdomsfylla och en hotfull, radikal ungdomskultur.– Det här blev drycken som en yngre generation hade i handen när de sjöng runt lägereldar och diskuterade en äldre generations småborgerlighet, säger historikern Lennart Johansson som studerat svensk alkoholpolitik under 1900-talet.– När man pratar med folk som var med under mellanölets tid får de alltid en lyster i ögonen, menar Edward Blom, gastro

Nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld och författaren Anders Rydell spårar orsaken bakom. Dessutom om den svenska stormaktstidens bokplundringar i Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nazityskland plundrade 100 miljoner böcker ifrån Europas offentliga och privata bibliotek, böcker som alltjämt står kvar på tyska bibliotek. Författaren Anders Rydell är aktuell med Boktjuvarna, som undersöker varför nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld.– Bokplundringen var betydligt med omfattande än de mer kända bokbålen, vilket säger något om hur viktiga de här böckerna var för den nazistiska ideologin, berättar han.Men också svenskar stal böcker i stor omfattning. Under trettioåriga kriget var plundring av klosterbibliotek i Baltikum och Tyskland en integrerad del av Gustav II Adolfs kulturpolitik, berättar Emma Hagström Molin som forskat om de svenska krigsbytenas historia.Programledare är Tobias Svanelid.

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar runt i veckans stenåldersnyheter, från stenåldersdieten i Italien, via grottmålningarna i Lascaux till DNA-analyserade baskiska stenåldersbönder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Baskerna intar en särställning i Europa med sitt unika språk, men aktuella dna-analyser av baskiska stenåldersbönder visar att baskerna, rent genetiskt, inte är så speciella som man tidigare trott. De, liksom alla andra européer, är en mix av tidigare jägare och samlare, och invandrande bönder från Mellanöstern.Och vid Stonehenge har arkeologer, med hjälp av markpenetrerande georadar hittat ett nytt ”Superhenge”, 15 gånger större än den världsberömda stencirkeln. Vetenskapsradion Historia reder ut fyndets betydelse. Dessutom uppmärksammas veckans fynd ifrån stenåldersgrottan i Italien, där istidsjägare tycks ha mortlat havre för att tillverka mjöl – ett fynd som sätter stenålderskosten i ett nytt perspektiv.Sist diskuterar kognitionsvetaren Peter Gärdenfors betydelsen av

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Skarpnäckslägret söder om Stockholm, där romer kämpade för sin överlevnad på 1960-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det handlar om att kombinera arkeologi och romska berättelser och minnen från platsen för att belysa en okänd del av Sveriges historia, säger Lotta Fernstål och Anna Arnberg som är arkeologer på platsen.1950- och 60-talen markerar en brytningstid för de svenska romerna, i och med att myndigheterna bestämmer sig för att erkänna deras medborgarskap i Sverige. Ett påtvingat kringflackande liv byts mot ett kontrollerat lägerliv, där romerna väntar på att kommunerna skall erbjuda dem fasta bostäder. För de romska familjerna i Skarpnäck innebar det flera långa vintrar med svåra umbäranden och där också ett litet spädbarn miste livet på grund av de odrägliga bostadsförhållandena.– Diskussionen om romernas situation på 60-talet påminner om dagens debatt om EU-migranter, menar historikern Ida Ohlsson al Fakir som kartlagt myndighete